Ordklasser

Question 1

Sv paprikas

Answer 1

Substantiv
Verb

Prepositioner
Adjektiv
Pronomen
Räkneord
Interjektioner
Konjunktioner
Adverb
Subjunktioner

Question 2

Substantiv

Answer 2

Det som främst kännetecknade substantiv är att man kan sätta en, ett eller flera framför ledan. Personnamn, städer, länder, ämnesbenämningar, föremål osv hör hemma här.

Question 3

Konkreta och abstrakta substantiv

Answer 3

Konkreta- betecknar sådant man kan se och ta på.

Abstrakta- betecknar sådant som vi inte kan upplev eller gripa med våra yttre sinnen. (Känslor, egenskaper, tillstånd, handlingar, förhållande).

Question 4

Numerus (substantiv)

Answer 4

Två numerus- singularis (ental) och pluralis (flertal).

Singularis- ett slott, ett äpple, en drake.
Pluralis- flera slott, flera äpplen, flera drakar.

Question 5

Species (substantiv)

Answer 5

Substantiv delas in i bestämd och obestämd form.

Singularis obestämd form: en saga, ett slott.
Singularis bestämd form: den sagan, det slottet.

Pluralis obestämd form: flera sagor, flera slott.
Pluralis bestämd form: de där sagorna, de där slotten.

Question 6

Genus (substantiv)

Answer 6

Två grammatiska genus som beror på den form orden får när de står i singularis bestämd form.

Utrum- substantiv som slutar på ”n”, här sätter man en/den framför.

Neutrum- substantiv som slutar på ”t”, här kan man sätta ett/det framför.

Question 7

Kasus (substantiv)

Answer 7

Två kasus- genitiv och grundform.

Genitiv- betecknar ägande och bildas genom suffixet ”s”, ”hästens”.

Grundform- övriga substantiv står i grundkasus. ”häst”.

Question 8

Adjektiv

Answer 8

Adjektiv är ord som beskriver substantiv. Adjektiv beskriver saker, personer, djur och platser.

Question 9

Kongruensböjning (adjektiv)

Answer 9

Böjer man substantivet måste adjektivet också böjas.
”En fin villa- den fina villan- flera fina villor”

Question 10

Komparation (adjektiv)

Answer 10

Adjektiviska kan användas vid jämförelse. Det finns tre olika former- positiv, komparativ, superlativ.

Positiv- god, snäll, fantastisk, levande
Komparativ- godare, snällare mer fantastisk, mer levande
Superlativ- godast, snällast, mest fantastisk, mest levande.

Question 11

Verb

Answer 11

Verb uttrycker handlingar, processer och skeenden.

Question 12

Tema (verb)

Answer 12

Tema innebär att man använder formerna infinitiv, preteritum och supinum där alla representerar olika tider.

Infinitiv- grund form, man kan sätta ”att” framför. ”Att hoppa”
Preteritum- dåtidsform. ”Hoppade”
Supinum- man använder hjälpverbet ”har eller hade”. ”Har hoppat”

Question 13

Starka och svaga verb

Answer 13

Verben kan delas in i starka och svaga verb utifrån sin böjning. De starka verben böjs med vokalxling medan svaga böjs genom tillägg av böjningsändelse.

Starka verb= bära-bar-burit
Svaga verb= jaga-jagade-jagat

Question 14

Tempus (verb) (6 svar)

Answer 14

Presens= ”svarar”- koppling till nu
Preteritum= ”svarade”- avslutad handling (dåtid)
Perfekt- ”har svarat”- förfluten tid
Pluskvamperfekt- ”hade svarat”- handling ägde rum före en annan
Futurum- ”ska svara”- anger framtid
Futurum preteritum- ”skulle svara”- anger att något hände efter en viss tidpunkt i det förflutna.

Question 15

Hjälpverb

Answer 15

Hjälpverb kombineras med huvudverb för att uttrycka tid och vilja.

Har, hade, kommer att (temporala- om tid)
- Hon har läst boken
- De hade redan spelat

Kan,vill,ska,måste,bör,får (modala- talarens hållning)
- Du måste fixa detta nu
- Jag vill följa med

Question 16

Adverb

Answer 16

Adverben beskriver och preciserar verben. Adverben beskriver hur,när och var någon gör något. Man kan inte kongruensböja adverb.

Question 17

Rumsadverb

Answer 17

Det är ord som svara på frågorna var,vart och varifrån.

Question 18

Sättadverb

Answer 18

Svara på frågorna ”hur” och ”på vilket sätt”.

Question 19

Tidsadverb

Answer 19

Svara på frågan ”när”.

Question 20

Gradadverb

Answer 20

Ganska…, mycket…, lite…
Kombiernas oftast med sättsadverb
”Ganska snabbt”

Question 21

Satsadverb

Answer 21

Besvara ingen fråga men påverkar hela satsen. Satsadverb kan spegla hur stor sanning det är i det vi säger, vår attityd till det vi säger.

Attityd- väl, ju, naturligtvis
Negation- inte, ej
Osäkerhet, sannolikhet- kanske, nog, förmodligen
Samband- nämligen, dessutom, också

Question 22

Pronomen

Answer 22

Pronomen är ord man använder istället för namn. Pronomen är ens sluten ordklass.

Question 23

Huvudgrupper av pronomen

Answer 23

Definita- syftar på en viss referent:
- personliga: jag
- possessiva: din
- reflexiva: sig
- relativa: som
- demonstrativa: denna

Idenfintia- minst specifika:
- ex någon, alla, man

Interrogativa- inleder frågor
- ex vad…?

Question 24

Personliga pronomen

Answer 24

Ord som ersätter personer och saker.
1:a person (talande): jag-mig, vi-oss
2:a person (tilltalad): du-dig, ni-er
3:e person (omtalad): han-honom, hon-henne, hen-hen, den-det, de-dem.

Grundform och objektsform ex: de såg henne, hon såg dem, de gav boken till henne, hon gav boken till dem.

Question 25

Possessiva pronomen

Answer 25

Talar om vem som äger något.

• Min, din, vår,er- böjs som adjektiven, efter substantivens genus och numerus
  Ex: min bok, mitt block, mina pennor
• Hans, hennes, dess (det, dem), deras (de)- är oböjliga
  Ex hennes bok, hennes block, hennes pennor

Question 26

Reflexiva pronomen

Answer 26

Syftar tillbaka på subjektet.
- Sig, sin, sitt, sina
”Hon tvättar sig” (sig är reflexivt pronomen som syftet på subjektet hon).

Question 27

Demonstrativa pronomen

Answer 27

Har en utpekande funktion: den där, den där, de där, detta, dessa, denna, sådana.

Question 28

Interrogativa pronomen

Answer 28

Består av frågeord, inleder frågor: vad, vem, vilken.

Question 29

Indefinita pronomen

Answer 29

Kallas ibland för obestämd pronomen, syftar inte på någon bestämd person eller sak: ingenting, allting, många, alla, ingen, få, några, något, man, andra.

Question 30

Relativa pronomen

Answer 30

Syftar tillbaka på någon eller något: som, vilken, vilket, vad och vars.

Question 31

Räkneord

Answer 31

Två slag:
- grundtal (ett/en, två, tre, fyra, fem…)
- ordningstal (första/förste, andra/andre, tredje, fjärde, femte…)

Question 32

Interjektioner

Answer 32

Är oböjliga utropsord, ex känsloord, svordomar, ljudhärmande ord, svärord och hälsningsfraser:
Aj, fy, usch, pang, jävlar, ja, nej, grattis, hej

Question 33

Prepositioner

Answer 33

Prepositionerna hjälper oss med information när vi behöver tala om var något befinner sig. En preposition hänger vanligtvis ihop med ett substantiv, oftast framför substantivet.

På, i, av, under, mot, med, före, efter, till, från, inom, framför, bakom, om, runt.

Question 34

Konjunktioner

Answer 34

Samordnar ord och satser, har inte så stor egen betydelse. Enda uppgift är att fungera som språkligt klister.
- Och, men, samt, eller, fast, utan, för.
- både- och, varken- eller, dels- dels.

Huvudstad binds ihop med huvudstad: ”de körde det ”men” ingen var där”.
Ord binds ihop med ord: ”jag hämtar block ”och” penna”.

Question 35

Subjunktioner

Answer 35

Inleder bisatser dvs underordnade staser. Kan bestå av ett eller flera ord:
Om, ifall, när, medan, innan, genom att, eftersom, för att, så att, trots att.
”Det var kallt trots att vi eldade i spisen”

Går det att lägga till ”inte” innan verbet är det en subjunktion.

Question 36

Varför är substantiv en öppen ordklass?

Answer 36

För att nya ord tillförs ständigt.

Question 37

Vissa adjektiv har oregelbunden böjning vad innebär det?

Answer 37

Liten/litet- små- lilla

Question 38

Vissa adjektiv saknar böjning helt vilka?

Answer 38

Äkta
Bra

Question 39

Oregelbunden komparation

Answer 39

Gammal- äldre- äldst
Liten- mindre- minst

Question 40

De olika formerna av indefinita pronomen?

Answer 40

• vissa böjs som adjektiv: någon, något, några.
• vissa är självständiga och fungerar som substantiv: någonting.
• vissa kan ha genitivform: någons, allas.

Question 41

Vart brukar en preposition stå?

Answer 41

De står tillsammans med substantiv oftast framför men vissa uttryck kan de placeras efter substantivet.

Question 42

Sammanfattning om konjunktioner?

Answer 42

De lägger till, binder samman, anger motsättning, förklaring, alternativ, eller slutsats.