Fonologi Flashcards
Vad är fonologi?
Språkets minsta byggstenar.
Håll-ljud
Håll-ljud kan man uttala och hålla ut så länge man har luft kvar i lungorna.
Ex vissa konsonanter som ”i” och ”m”, samt vokallängd som ”a” och ”o”.
Explosiva ljud
Man tar sats och spottar fram ljudet som vid ”t” och ”p”.
Svenska vokaler
A,o,u,å,e,i,y,ä,ö
Hårda vokaler
A,o,u,å
Mjuka vokaler
E,i,y,ä,ö
(Ekorren i ysta är överkörd)
Vokalfonem
Tonade ljud som vi skapar genom vår röst.
Konsonantfonem
De flesta konsonantljud är tonade, men f,h,k,p,s och t-ljuden är tonlösa.
Hårda vokaler kallas även för?
Bakre vokaler.
Mjuka vokaler kallas även för?
Främre vokaler.
Svenska konsonanter
B,c,d,e,f,g,h,j,k,l,m,n,p,q,r,s,t,v,w,x,z
Fonotax
Regelverket för ljuskombinationer ex:
- efter ”h” kommer alltid en vokal
- efter ”tj” kommer alltid en vokal
- högst tre konsonanter i följd, i början av ord
- i mitten av enkla ord finns högst fyra konsonanter i följd
- ordslut kan innehålla så många som fem konsonanter
- vokalmöte (två vokaler efter varandra) är ovanligt men förekommer ”biet”, ”snöa”
Supradentaler (retroflex)
Det är ljud som bildas när r-ljudet uttalas ihop med d,l,n,s eller t.
T.ex hård, varlig, garn, görs och hårt.
Assimilation
Är en förändring av ett språkljud till större likhet med ett närliggande ljud.
T.ex ”em bil- en bil”.
Reduktion
Innebär att ett (eller flera) språkljud faller bort.
T.ex ”Han ble så gla att han hoppa å dansa”.
Morfologiska principen
Innebär att ord som har samma ursprung, och är bildade på samma grund, ska stavas på samma sätt.
T.ex snabb- snabbt, man-manligt, kvinna-kvinnligt.
Lexikala principen
Lära sig ord för ord. Barn lär sig tidigt ord utantill och känner igen stavningen som en ordbild.
Sje-ljudet
Sje-ljudet framför en bakre/hård vokal ska stavs med ”sj-”: sjal, sjok, sju, sjåpa.
Sje-ljudet framför en främre/mjuk vokal ska stavas med ”sk-”: ske, skida, skyla, skära, skörda.
Tje-ljudet
Tje-ljudet framför en hård/bakre vokal ska stavas med ”tj-”: tjata, tjosan, tjur, tjåla.
Tje-ljudet framför en främre/mjuk vokal ska stavas med ”k-”: kela, kil, kyrka, kärna, körvel.
J-ljudet
J-ljudet är beroende av vokalerna.
J-ljudet framför en bakre/hård vokal ska stavas med ”j-”: ja, jo, ju
Vid främre/mjuk vokal kan det se ut såhär: gena, giro, gymnastik, gärna, göra.
Dubbelteckning
Dubbelteckning används vid kort vokal, ett kort vokal ljud markeras genom att vokalen efterföljd av två konsonanter.
Tilläggsregler för Dubbelteckning
- k-ljudet skrivs med ”ck”- ”tack”
- ord som slutar på ”m” och ”n” ska inte dubbeltecknas.
- undantag för ”damm” och ”dam”, ”lamm” och ”lam”.
- ord med flera vokallängd dubbeltecknas bara på ett ställe.
Vanliga stavningsproblem (7 svar)
- utelämnade bokstäver
- vokalfel
- dubbelteckningfel
- den alfabetiska principen inte funkar
- supradentaler och assimilationer
- reduktioner
- hyperkorrektioner
Utlämnade bokstäver (stavningsfel)
När barn försöker stava ljudenligt kan de tappa eller lägga till bokstäver beroende på hur de uttalar ordet.
