Orderkalkylering Flashcards
Varför används orderkalkylering?
I tex banker har de massa olika tjänster av olika karaktär. Det är därför inte lämpligt att som vid periodkalkylering ta samtliga kostnader för en tidsperiod och dividera på antalet tjänster eller kunder. De behöver istället kostnadsberäknas var för sig
Vilka två olika kostnader beaktas i orderkalkylering?
Särkostnader och samkostnader
Vad är särkostnader?
En kostnad som orsakas av ett kalkylobjekt i en viss kalkylsituation
Tex i ett tillverkande företag är materialkostnaden en särkostnad då den orsakas av just denna order
Vad är samkostnader?
Kostnader som orsakas gemensamt av minst två kalkylobjekt i en viss kalkylsituation
Tex en Bank som har en stor lokal där flera olika slag av tjänster erbjuds. Lokalkostnader blir då en samkostnad
Hur används särkostnader och samkostnader i praktiken?
De förenklas och kallas istället direkta kostnader och omkostnader
Direkta= kostnader som påförs kalkylobjektet direkt
Omkostnader = kostnader som påförs kalkylobjektet via fördelning
Vilka metoder finns för orderkalkylering?
Påläggsmetoden och Aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering
Hur lyder formeln för påläggssatsen?
Omkostnader / förselningsnyckel =pålägg
Vilka tre sätt kan fördelningsnycklar uttryckas i?
Tid (arbeta och maskintid)
Kvantitet/mängd (stycken, vikt, yta)
Värde (kostnader för lön, material, varor, kunder, tjänster, tillverkning)
Hur beräknas materialomkostnadspålägg?
Materialomkostnader/ direkt materialkostnad eller (kvantitet direkt material)
Hur beräknas tillverkningsomkostnadspålägg?
Tillverkningsomkostnader / direkt lönekostnad eller (arbetstid) =pålägg
Hur beräknas försäljningsomkostnadspålägg i tillverkande företag?
Försäljningsomkostnader/ tillverkningskostnad = pålägg
Hur beräknas varuomkostnadspålägg?
Varuomkostnad / varupris eller (antalet inköp) = pålägg
Hur beräknas försäljningsomkostnadspålägg i handelsföretag?
Försäljningsomkostnader / varukostnad = pålägg
Vilka tre verksamhetsvolymer ligger till grund för påläggsberäkningen i förkalkylen?
Budgeterad volym, normal volym och praktiskt volym
Vilken verksamhetsvolym ligger till grund för påläggsberökningen i efterkalkylen?
Faktisk volym
Hur lyder principen med användandet av budgeterad volym?
Man utgår från budgeterade värden och när verksamhetsvolymen beaktas leder hög volym till lägre pålägg och låg volym till högre pålägg
Hur lyder principen med användandet av normal volym vid påläggsberäkning?
Här beaktas den normala volymen eller över tid genomsnittliga volymen och då även de genomsnittliga storlek på fördelningsnyckel samt omkostnader.
Här blir därav omkostnadspåläggen ständigt stabil
Vad är principen med att använda praktisk volym vid beräknandet av pålägg?
Man utgår från att företaget utnyttjat sin kapacitet maximalt. Alla anställda, all utrustning osv. Därmed uppstår ofta en undertäckning av omkostnader eftersom det är icke troligt att företaget uppnår den praktiska volymen
Hur lyder principen av användandet av faktisk volym för beräkningen av omkostnadspålägg?
Kan endast användas i efterkalkyler och utgår då från konstaterade omkostnader och storlek på fördelningsnyckel
