Ord att kunna Flashcards
Apraxi
Problem med rörelse.
‘
Svårt att utföra handlingar med händerna pga avsaknad av sensorisk feedback. Man kan inte knäppa en knapp t.ex.
Sensorisk apraxi: man känner inte objekt man håller i. Ingen feedback från långsiktigt tryck i handen: man tappar saker (man känner ej att man håller i en kasse, musklerna slappnar av).
Orsakat av skada i sensoriska associationsområdet som skickar information till motoriska kortex. Dvs brodmann 7 (posterior pareital association cortex).
Basala ganglier
En samling nuclei (caudate, putamen, globus pallidus). Tar emot och skickar information till primära motoriska kortex i samarbete med thalamus.
Samordnar och finjusterar rörelser.
Kan sköta väl inövade rörelser på autopilot, frigör utrymme i kortex för annat.
Afasi
Problem med:
talförståelse (impressiv afasi).
-skada i wernickes area (bakre 2 hörselkortex)
talproduktion (expressiv afasi)
-skada i brocas area (B 44)
eller båda (global afasi)
Agnosi
Problem att tolka sinnesintryck.
Exempel:
Prosopagnosi: inte känna igen ansikten (problem i ventrala banan, VAD-banan)
Global agnosi: inte känna igen objekt man ser (förväxla ens fru med en hatt)
- Skada i VAD-banan
Asomatognosi - inte känna igen delar av sin kropp. (“det här är inte mitt ben”).
-Skada i sensoriska associationskortex (B 7)
Alexi
Förlorad läsförmåga. Skrivet ord kan ej tillskrivas mening.
- Problem i koppling mellan synkortex och B39 där syn omvandlas till ljud.
Amnesi
Förlorat minne.
-Slag mot huvudet, ECT…
Retrograd: Före händelse
Anterograd: Efter händelsen
Global: bägge
Kan även bero på:
Alzheimers
Skada i Hippocampus (inget långtidsminne)
Skada i amygdala och mammilarkropparna
Amygdala
I storhjärnan, subkortikalt. Del av basala ganglierna och limbiska systemet (m hippocampus)
- spelar stor roll för emotionella minnen
- central i emotionsprocesser, en larmknapp. Värderar intryck som positiva eller negativa, skickar signaler till hypotalamus att aktivera sympatiska systemet. Kan leda till positiva känslor eller negativa med fight or flight.
Arbetsminne
Håller saker i huvudet så länge de behövs för att slutföra uppgiften. T.ex. information om en uppgift, hur långt man kommit, vad man har kvar. Håller aktuell info “live”. Sen försvinner minnet / konsolideras minnet till långtidsminnet m.h.a hippocampus.
Aktivitet i frontalloberna: främre cingulate gyrus (brodmann 33 och 24) samt brodmann 46 (höger, fonologiska loopen, och vänster, visospatiala skissblocket).
Brocas area
Viktig del för talproduktion. Skada = expressiv afasi. “Tan tan tan”.
Vänster frontallob, Brodmann 44
Chiasma (synnervskorsningen)
Där synnerverna korsas så att intryck från vänster synfält hamnar i höger hemisfär och intryck från höger synfält hamnar i vänster.
Cingulum (cingulate kortex)
Ovanför corpus callosum, medialt i frontalloben. Brodmann 33 och 24. Främre delen.
Viktig för exekutiva funktioner
Arbetsminnet - hålla uppmärksamhet och fokus på uppgift och aktuella minnen - centrala exekutiven.
Se till att det man gör stämmer med ens plan.
Reglering av emotioner och handlingar i social kontext
Cochlea (snäckan)
Hörselorganet. Består av vätskefyllda gångar och Cortis organ som innehåller basillarmembranet. Där sitter hörcellerna.
Öppningar: ovala fönstret, runda fönstret. Ljudvibrationer kommer in via benen i mellanöret genom ovala fönstret.
Corpus callosum
Hjärnbalken. Banstråk som förbinder hemisfärerna.
Kapa här: split brain syndrome…
Cortex
Hjärnbark.
2 sorter: allocortex och neocortex. Neo har 6 cellager. Allo har 3 och omger hippocampus.
Deklarativt minne
Samma som explicit minne. Minnen som kan kommuniceras. Semantiskt/episodiskt
Motsats: icke-deklarativt/implicit
Hjärnstruktur - MEDIALA TEMPORALLOBERNA. Framför allt hippocampus.
Även talamus och mammilarkropparna (mellanhjärnan)
Distala muskler
Muskler i “yttre” kroppsdelar som armar och ben.
Motoriska signaler från primära motoriska kortex till distala muskler går kontralaeralt via de dorsolaterala banorna.
Epilepsi
Olika sorter finns.
En där man “zonar ut”
En Generell, ger ryckningar och stelhet i hela kroppen, medvetslöshet
En där man är medveten och vaken men kroppen beter sig “konstigt” annorlunda
Beror på områden med epileptiska aktivitet, sprids i vågor.
Kan bland annat vara pga felmigrerade celler, områden med för få celler, områden med rester från necrosis
Även stroke, skallskada, tumöroperation
Episodiskt minne
Minnen om saker man varit med om, själva upplevelsen
Explicit minne
Minnen man kan kommunicera? Semantiskt, episodiskt minne (fakta och händelser)
Exekutiva funktioner
Har övergripande koll på resten av kroppens aktivitet. Samordnar och kontrollerar vad som händer, som en dirigent eller VD.
Viktig för reglering av uppmärksamhet, känslor och beteende, planering, att väga och välja mellan olika handlingsalternativ. Impulskontroll. Emotionell stabilitet.
I prefrontalloberna.
B 8,B9: kognitiv kontroll - medveten flexibilitet av ögonrlrelser i samarbete med B7
Cinguli: uppmärksamhet, filtrering, reglera emotioner, agera lämpligt i social kontext
B 11: reglera emotioner, väga konsekvenser av handlingar
Fasisculus arcuatus
Banstråk mellan frontal- och temporalloben. Förbinder brocas area och wernickes area.
Frontallober
Framför centralfåran, ovanför laterala fåran. Primärt motoriskt kortex här. Prefrontalloberna här.
Hippocampus
Subkortikal struktur. I storhjärnan. Slutar med amygdala på varje sida. Sitter i mediala temportalloberna. Har med minne att göra. Konsoliderar arbetsminne till långtidsminne.
Implicit minne
Minne som man ej kan beskriva eller berätta om?
T.ex. procedurellt minne, betingning, priming.
Procedurellt minne: BASALA GANGLIERNA. Motoriskt minne.
Emotionellt minne: AMYGDALA
Inferior colliculi (nedre fyrhögarna)
Del i mitthjärnan. Hit kommer signaler via Laterala Menisken från ljudreceptorerna i cochlean efter att de har färdats genom olivkärnorna och cochleakärnorna i pons.
Skickar info vidare till MGN (mediala knäkropparna) i talamus.
Samarbetar lite med superior colliculi (hanterar synsignaler) för att få information om var ljud kommer ifrån
Kontralateral
Motsatt sida
Laterala knäkropparna (Lateral geniculate nuclei, LGN)
Nuclei i talamus. Del i processkedjan mellan sensoriska receptorer i huden och sensoriska kortex. Mediala lemnisken går hit från pons. LGN skickar signalen vidare till primära sensoriska kortex
Laterala lemnisken
Mellan pons och inferior colliculi, nervbanor som skickar hörselsignaler. L som i LJUD
Mediala knäkropparna (medial geniculate nuclei, MGN)
Nuclei i talamus. Del i processkedjan mellan örat och primära hörselkortex.
Mediala lemnisken
Nervbanorna som går mellan bakhjärnan och talamus och skickar sensoriska signaler från t.ex. händer och fötter (ej smärta och temperatur!). Del i den Dorsala banan.
Sensoriska nervsignaler från nerver från ryggraden och trillingnerven (ansiktskänsel)
M som i MJUKT att TA på
Migration (av celler)
Vid Cns utveckling.
Stamceller bildas i neuralröret. Migrerar till sina platser.
2 sätt:
Somalt (som en slimehand som sträcks ut och tar tag, drar in resten av kroppen)
Mha ganglieceller, vandrar på/mellan celler
Modalitet
Sinne. T.ex. syn, hörsel, känsel.
Unimodala kortex (primära, sekundära) vs multimodala (tertiära)
Multimodalt associationsområde
Del i kortex som tar emot och hanterar signaler från flera sinnesintryck.
T.ex. Brodmann 7 som samordnar syn, hörsel och känsel.
Mer komplexa processer än i primära och sekundära kortex.
Multipel scleros (MS)
Myelinet i axon bryts ned. Försämrad funktion i signalöverföringen. Sämre muskelkontroll. Sämre känsel. Börjar ofta med synnervsinflammation, leder till sämre syn, går sen tillbaka.
Sjukdomen kommer i skov. Man blir ofta successivt sämre efter varje anfall, problemen går till slut ej tillbaka helt.
Myelinisering
Axon täcks av myelin (mha schwannceller, oligodendrocyter), gör att signaler sprids snabbare genom och mellan celler
Nekros (necrosis)
Passiv celldöd. Beror på skada. Lämnar rester i hjärnan som kan ställa till det. Exempel: ett axon kapas. Resten av cellen dör pga att den ej används. Närliggande celler som inte heller används dör också.
Motsats: Aktiv celldöd: apoptosis. Programmerat “självmordsprogram”. Viktig del av CNS utveckling. Resterna tas om hand.
Occipitallober
Nacklober. Synkortex
Optic nerve
Axonen från gangliacellerna i näthinnan (retina). Går ut ur varje öga och vidare till synnervskorsningen.
Kranialnerv 2
Orbitofrontala kortex
Brodmann 11. Central för reglering av emotioner och att kunna bestämma hur man ska reagera på stimuli.
Parietallober
Hjässloberna. Innehåller sensoriska kortex
Parkinsons sjukdom
Försämrad dopaminproduktion. Basala ganglierna beroende av dopamin. Leder till motoriska problem, skakningar och darrningar. Svårt att komma igång med rörelse. Svårt att uttrycka känslor i tal och mimik.
Planum temporale
Ung. Wernickes area. (del av Brodmann 42 och 22, hörselkortex)
Posterior laterala temporalloben
Prefrontala kortex
Främre delen av kortex, de delar som ej är motoriska kortex. Här sker exekutiva funktioner.
Primärt kortex
Del i kortex som hanterar signaler från ett sinne och sedan skickar vidare. Första bearbetningsnivån i kortex.
Procedurminne
Att minnas hur man gör någonting.
Ej nödvändigtvis förknippat med semantiskt minne. Man kan kunna simma utan att veta fakta om hur det går till när man simmar.
Proliferation
Celldelning
Proximala muskler
Muskler i mitten av kroppen.
Motoriska signaler från CNS hit går (ipsilateralt) genom ventromediala banorna.
Receptor
Tar emot sensoriska intryck, är första ledet i transduktionen av fysikalisk energi till nervsignaler. Finns i t.ex. inre organ, huden, ögon, öron, muskler och leder
Sekundärt kortex
Hanterar signaler från ett sinne. Tar emot signaler från primära kortex och skickar vidare till tertiära. Mer komplexa processer än primära.
Motorik: tar emot signaler från tertiära och skickar vidare till primära.
Semantiskt minne
Minnen om påståenden eller fakta
Sensorik
Känsel.
Stavar (rods)
En sorts receptor i ögat. Fungerar i mörkare miljöer, kräver ej så starkt ljus för att aktiveras.
Ger oprecist, svartvit seende, var objekt befinner sig och hur deras rörelse
Stroke
Hjärnblödning/blockering av blodkärl. Olika sorters proppar. Stor i stort kärl, liten i litet kärl som flyttas till stort kärl. (mindre skada)
Blod- och därmed syretillförseln skadas, hjärnceller dör.
Vanligast i mellanartären som förser större delen av Laterala hemisfärerna med blod. Konsekvenser:
Vänster hemisfär: språkproblem, motorik hö sida av kroppen
Hö sida: motorik problem Vä sida av kroppen, mer diffusa kognitiva problem (se helheten bland annat), neglect
Superior colliculi (övre fyrhögarna)
Del i processkedjan mellan ögat och synkortex. Tar emot signaler från synnerverna och skickar vidare till talamus. Ligger i mitthjärnan.
Samarbetar lite med nedre fyrhögarna som processar ljud.
Talamus
Finns två st, en i varje hemisfär De fungerar som en slags telefonväxel. Tar emot signaler, processar och skickar vidare på ett sätt som mottagaren (olika primära sensoriska kortex) “förstår”. Består av en samling nuclei.
Finns många olika slags nuclei och vissa samarbetar med varandra. t.ex. LGN (laterala knäkropparna) och MGN (mediala knäkropparna), som hanterar syn- respektive ljudsignaler.
VPN (ventrala knäkropparna) hanterar sensoriska signaler.
Tappar (cones)
En sorts receptor i ögat. Aktiveras av starkt ljus. Möjliggör färgseende och detaljrikt seende. Finns i fovean.
Temporallober
Tinninglob. Hörselkortex. Under Sylvanska / laterala fåran.
Transduktion
Överföring av fysikalisk stimuli/energi (tex ljus eller ljudvåg) till nervimpuls. Sker via receptorer som skickar signalen vidare via nerver (ganglier förbinder receptor med nerv?).
Ventral
Mot bröstet eller hakan
Vestibularis
Balansnerven, förbunden med hörselnerv i vestibucochlear nerve
Vestibucochlear nerve
Kranialnerv 8. Balans- och hörselnerv.
Går till pons i bakhjärnan från cochlea och balansorganet
Wernickes area
Viktig del för språkFÖRSTÅELSE. Skada = impressiv afasi.
Bakre delar av Brodmann 42 och 22. Dvs 1 och 2 hörselkortex.
