Ord att kunna

Question 1

Apraxi

Answer 1

Problem med rörelse.
‘
Svårt att utföra handlingar med händerna pga avsaknad av sensorisk feedback. Man kan inte knäppa en knapp t.ex.

Sensorisk apraxi: man känner inte objekt man håller i. Ingen feedback från långsiktigt tryck i handen: man tappar saker (man känner ej att man håller i en kasse, musklerna slappnar av).

Orsakat av skada i sensoriska associationsområdet som skickar information till motoriska kortex. Dvs brodmann 7 (posterior pareital association cortex).

Question 2

Basala ganglier

Answer 2

En samling nuclei (caudate, putamen, globus pallidus). Tar emot och skickar information till primära motoriska kortex i samarbete med thalamus.

Samordnar och finjusterar rörelser.

Kan sköta väl inövade rörelser på autopilot, frigör utrymme i kortex för annat.

Question 3

Afasi

Answer 3

Problem med:

talförståelse (impressiv afasi).
-skada i wernickes area (bakre 2 hörselkortex)

talproduktion (expressiv afasi)
-skada i brocas area (B 44)

eller båda (global afasi)

Question 4

Agnosi

Answer 4

Problem att tolka sinnesintryck.

Exempel:

Prosopagnosi: inte känna igen ansikten (problem i ventrala banan, VAD-banan)

Global agnosi: inte känna igen objekt man ser (förväxla ens fru med en hatt)
- Skada i VAD-banan

Asomatognosi - inte känna igen delar av sin kropp. (“det här är inte mitt ben”).
-Skada i sensoriska associationskortex (B 7)

Question 5

Alexi

Answer 5

Förlorad läsförmåga. Skrivet ord kan ej tillskrivas mening.

• Problem i koppling mellan synkortex och B39 där syn omvandlas till ljud.

Question 6

Amnesi

Answer 6

Förlorat minne.

-Slag mot huvudet, ECT…

Retrograd: Före händelse
Anterograd: Efter händelsen
Global: bägge

Kan även bero på:

Alzheimers

Skada i Hippocampus (inget långtidsminne)
Skada i amygdala och mammilarkropparna

Question 7

Amygdala

Answer 7

I storhjärnan, subkortikalt. Del av basala ganglierna och limbiska systemet (m hippocampus)

• spelar stor roll för emotionella minnen
• central i emotionsprocesser, en larmknapp. Värderar intryck som positiva eller negativa, skickar signaler till hypotalamus att aktivera sympatiska systemet. Kan leda till positiva känslor eller negativa med fight or flight.

Question 8

Arbetsminne

Answer 8

Håller saker i huvudet så länge de behövs för att slutföra uppgiften. T.ex. information om en uppgift, hur långt man kommit, vad man har kvar. Håller aktuell info “live”. Sen försvinner minnet / konsolideras minnet till långtidsminnet m.h.a hippocampus.

Aktivitet i frontalloberna: främre cingulate gyrus (brodmann 33 och 24) samt brodmann 46 (höger, fonologiska loopen, och vänster, visospatiala skissblocket).

Question 9

Brocas area

Answer 9

Viktig del för talproduktion. Skada = expressiv afasi. “Tan tan tan”.

Vänster frontallob, Brodmann 44

Question 10

Chiasma (synnervskorsningen)

Answer 10

Där synnerverna korsas så att intryck från vänster synfält hamnar i höger hemisfär och intryck från höger synfält hamnar i vänster.

Question 11

Cingulum (cingulate kortex)

Answer 11

Ovanför corpus callosum, medialt i frontalloben. Brodmann 33 och 24. Främre delen.

Viktig för exekutiva funktioner

Arbetsminnet - hålla uppmärksamhet och fokus på uppgift och aktuella minnen - centrala exekutiven.

Se till att det man gör stämmer med ens plan.

Reglering av emotioner och handlingar i social kontext

Question 12

Cochlea (snäckan)

Answer 12

Hörselorganet. Består av vätskefyllda gångar och Cortis organ som innehåller basillarmembranet. Där sitter hörcellerna.

Öppningar: ovala fönstret, runda fönstret. Ljudvibrationer kommer in via benen i mellanöret genom ovala fönstret.

Question 13

Corpus callosum

Answer 13

Hjärnbalken. Banstråk som förbinder hemisfärerna.

Kapa här: split brain syndrome…

Question 14

Cortex

Answer 14

Hjärnbark.

2 sorter: allocortex och neocortex. Neo har 6 cellager. Allo har 3 och omger hippocampus.

Question 15

Deklarativt minne

Answer 15

Samma som explicit minne. Minnen som kan kommuniceras. Semantiskt/episodiskt

Motsats: icke-deklarativt/implicit

Hjärnstruktur - MEDIALA TEMPORALLOBERNA. Framför allt hippocampus.

Även talamus och mammilarkropparna (mellanhjärnan)

Question 16

Distala muskler

Answer 16

Muskler i “yttre” kroppsdelar som armar och ben.

Motoriska signaler från primära motoriska kortex till distala muskler går kontralaeralt via de dorsolaterala banorna.

Question 17

Epilepsi

Answer 17

Olika sorter finns.

En där man “zonar ut”

En Generell, ger ryckningar och stelhet i hela kroppen, medvetslöshet

En där man är medveten och vaken men kroppen beter sig “konstigt” annorlunda

Beror på områden med epileptiska aktivitet, sprids i vågor.

Kan bland annat vara pga felmigrerade celler, områden med för få celler, områden med rester från necrosis

Även stroke, skallskada, tumöroperation

Question 18

Episodiskt minne

Answer 18

Minnen om saker man varit med om, själva upplevelsen

Question 19

Explicit minne

Answer 19

Minnen man kan kommunicera? Semantiskt, episodiskt minne (fakta och händelser)

Question 20

Exekutiva funktioner

Answer 20

Har övergripande koll på resten av kroppens aktivitet. Samordnar och kontrollerar vad som händer, som en dirigent eller VD.

Viktig för reglering av uppmärksamhet, känslor och beteende, planering, att väga och välja mellan olika handlingsalternativ. Impulskontroll. Emotionell stabilitet.

I prefrontalloberna.

B 8,B9: kognitiv kontroll - medveten flexibilitet av ögonrlrelser i samarbete med B7

Cinguli: uppmärksamhet, filtrering, reglera emotioner, agera lämpligt i social kontext

B 11: reglera emotioner, väga konsekvenser av handlingar

Question 21

Fasisculus arcuatus

Answer 21

Banstråk mellan frontal- och temporalloben. Förbinder brocas area och wernickes area.

Question 22

Frontallober

Answer 22

Framför centralfåran, ovanför laterala fåran. Primärt motoriskt kortex här. Prefrontalloberna här.

Question 23

Hippocampus

Answer 23

Subkortikal struktur. I storhjärnan. Slutar med amygdala på varje sida. Sitter i mediala temportalloberna. Har med minne att göra. Konsoliderar arbetsminne till långtidsminne.

Question 24

Implicit minne

Answer 24

Minne som man ej kan beskriva eller berätta om?

T.ex. procedurellt minne, betingning, priming.

Procedurellt minne: BASALA GANGLIERNA. Motoriskt minne.

Emotionellt minne: AMYGDALA

Question 25

Inferior colliculi (nedre fyrhögarna)

Answer 25

Del i mitthjärnan. Hit kommer signaler via Laterala Menisken från ljudreceptorerna i cochlean efter att de har färdats genom olivkärnorna och cochleakärnorna i pons.

Skickar info vidare till MGN (mediala knäkropparna) i talamus.

Samarbetar lite med superior colliculi (hanterar synsignaler) för att få information om var ljud kommer ifrån

Question 26

Kontralateral

Answer 26

Motsatt sida

Question 27

Laterala knäkropparna (Lateral geniculate nuclei, LGN)

Answer 27

Nuclei i talamus. Del i processkedjan mellan sensoriska receptorer i huden och sensoriska kortex. Mediala lemnisken går hit från pons. LGN skickar signalen vidare till primära sensoriska kortex

Question 28

Laterala lemnisken

Answer 28

Mellan pons och inferior colliculi, nervbanor som skickar hörselsignaler. L som i LJUD

Question 29

Mediala knäkropparna (medial geniculate nuclei, MGN)

Answer 29

Nuclei i talamus. Del i processkedjan mellan örat och primära hörselkortex.

Question 30

Mediala lemnisken

Answer 30

Nervbanorna som går mellan bakhjärnan och talamus och skickar sensoriska signaler från t.ex. händer och fötter (ej smärta och temperatur!). Del i den Dorsala banan.

Sensoriska nervsignaler från nerver från ryggraden och trillingnerven (ansiktskänsel)

M som i MJUKT att TA på

Question 31

Migration (av celler)

Answer 31

Vid Cns utveckling.

Stamceller bildas i neuralröret. Migrerar till sina platser.

2 sätt:

Somalt (som en slimehand som sträcks ut och tar tag, drar in resten av kroppen)

Mha ganglieceller, vandrar på/mellan celler

Question 32

Modalitet

Answer 32

Sinne. T.ex. syn, hörsel, känsel.

Unimodala kortex (primära, sekundära) vs multimodala (tertiära)

Question 33

Multimodalt associationsområde

Answer 33

Del i kortex som tar emot och hanterar signaler från flera sinnesintryck.

T.ex. Brodmann 7 som samordnar syn, hörsel och känsel.

Mer komplexa processer än i primära och sekundära kortex.

Question 34

Multipel scleros (MS)

Answer 34

Myelinet i axon bryts ned. Försämrad funktion i signalöverföringen. Sämre muskelkontroll. Sämre känsel. Börjar ofta med synnervsinflammation, leder till sämre syn, går sen tillbaka.

Sjukdomen kommer i skov. Man blir ofta successivt sämre efter varje anfall, problemen går till slut ej tillbaka helt.

Question 35

Myelinisering

Answer 35

Axon täcks av myelin (mha schwannceller, oligodendrocyter), gör att signaler sprids snabbare genom och mellan celler

Question 36

Nekros (necrosis)

Answer 36

Passiv celldöd. Beror på skada. Lämnar rester i hjärnan som kan ställa till det. Exempel: ett axon kapas. Resten av cellen dör pga att den ej används. Närliggande celler som inte heller används dör också.

Motsats: Aktiv celldöd: apoptosis. Programmerat “självmordsprogram”. Viktig del av CNS utveckling. Resterna tas om hand.

Question 37

Occipitallober

Answer 37

Nacklober. Synkortex

Question 38

Optic nerve

Answer 38

Axonen från gangliacellerna i näthinnan (retina). Går ut ur varje öga och vidare till synnervskorsningen.

Kranialnerv 2

Question 39

Orbitofrontala kortex

Answer 39

Brodmann 11. Central för reglering av emotioner och att kunna bestämma hur man ska reagera på stimuli.

Question 40

Parietallober

Answer 40

Hjässloberna. Innehåller sensoriska kortex

Question 41

Parkinsons sjukdom

Answer 41

Försämrad dopaminproduktion. Basala ganglierna beroende av dopamin. Leder till motoriska problem, skakningar och darrningar. Svårt att komma igång med rörelse. Svårt att uttrycka känslor i tal och mimik.

Question 42

Planum temporale

Answer 42

Ung. Wernickes area. (del av Brodmann 42 och 22, hörselkortex)
Posterior laterala temporalloben

Question 43

Prefrontala kortex

Answer 43

Främre delen av kortex, de delar som ej är motoriska kortex. Här sker exekutiva funktioner.

Question 44

Primärt kortex

Answer 44

Del i kortex som hanterar signaler från ett sinne och sedan skickar vidare. Första bearbetningsnivån i kortex.

Question 45

Procedurminne

Answer 45

Att minnas hur man gör någonting.
Ej nödvändigtvis förknippat med semantiskt minne. Man kan kunna simma utan att veta fakta om hur det går till när man simmar.

Question 46

Proliferation

Answer 46

Celldelning

Question 47

Proximala muskler

Answer 47

Muskler i mitten av kroppen.

Motoriska signaler från CNS hit går (ipsilateralt) genom ventromediala banorna.

Question 48

Receptor

Answer 48

Tar emot sensoriska intryck, är första ledet i transduktionen av fysikalisk energi till nervsignaler. Finns i t.ex. inre organ, huden, ögon, öron, muskler och leder

Question 49

Sekundärt kortex

Answer 49

Hanterar signaler från ett sinne. Tar emot signaler från primära kortex och skickar vidare till tertiära. Mer komplexa processer än primära.

Motorik: tar emot signaler från tertiära och skickar vidare till primära.

Question 50

Semantiskt minne

Answer 50

Minnen om påståenden eller fakta

Question 51

Sensorik

Answer 51

Känsel.

Question 52

Stavar (rods)

Answer 52

En sorts receptor i ögat. Fungerar i mörkare miljöer, kräver ej så starkt ljus för att aktiveras.

Ger oprecist, svartvit seende, var objekt befinner sig och hur deras rörelse

Question 53

Stroke

Answer 53

Hjärnblödning/blockering av blodkärl. Olika sorters proppar. Stor i stort kärl, liten i litet kärl som flyttas till stort kärl. (mindre skada)

Blod- och därmed syretillförseln skadas, hjärnceller dör.

Vanligast i mellanartären som förser större delen av Laterala hemisfärerna med blod. Konsekvenser:

Vänster hemisfär: språkproblem, motorik hö sida av kroppen

Hö sida: motorik problem Vä sida av kroppen, mer diffusa kognitiva problem (se helheten bland annat), neglect

Question 54

Superior colliculi (övre fyrhögarna)

Answer 54

Del i processkedjan mellan ögat och synkortex. Tar emot signaler från synnerverna och skickar vidare till talamus. Ligger i mitthjärnan.

Samarbetar lite med nedre fyrhögarna som processar ljud.

Question 55

Talamus

Answer 55

Finns två st, en i varje hemisfär De fungerar som en slags telefonväxel. Tar emot signaler, processar och skickar vidare på ett sätt som mottagaren (olika primära sensoriska kortex) “förstår”. Består av en samling nuclei.

Finns många olika slags nuclei och vissa samarbetar med varandra. t.ex. LGN (laterala knäkropparna) och MGN (mediala knäkropparna), som hanterar syn- respektive ljudsignaler.

VPN (ventrala knäkropparna) hanterar sensoriska signaler.

Question 56

Tappar (cones)

Answer 56

En sorts receptor i ögat. Aktiveras av starkt ljus. Möjliggör färgseende och detaljrikt seende. Finns i fovean.

Question 57

Temporallober

Answer 57

Tinninglob. Hörselkortex. Under Sylvanska / laterala fåran.

Question 58

Transduktion

Answer 58

Överföring av fysikalisk stimuli/energi (tex ljus eller ljudvåg) till nervimpuls. Sker via receptorer som skickar signalen vidare via nerver (ganglier förbinder receptor med nerv?).

Question 59

Ventral

Answer 59

Mot bröstet eller hakan

Question 60

Vestibularis

Answer 60

Balansnerven, förbunden med hörselnerv i vestibucochlear nerve

Question 61

Vestibucochlear nerve

Answer 61

Kranialnerv 8. Balans- och hörselnerv.

Går till pons i bakhjärnan från cochlea och balansorganet

Question 62

Wernickes area

Answer 62

Viktig del för språkFÖRSTÅELSE. Skada = impressiv afasi.

Bakre delar av Brodmann 42 och 22. Dvs 1 och 2 hörselkortex.