Att förklara Flashcards
Redogör för hur ett synintryck processas från ögat till primära synkortex.
Ljus kommer in i ögat via pupillen, bryts genom linsen och möter näthinnan. Längst bak i näthinnan finns receptorer: tappar (detaljrikt färgseende, behöver mkt ljus för att aktiveras, fungerar ej om det är mörkt) och stavar (svartvitt oprecist seende, objekts rörelse och lokalisation. behöver inte så mycket ljus för att aktiveras och gör så vi kan se i dunkelt ljus/mörker).
Receptorerna ligger alltså bakom synnerven och flera lager av celler. Ljuset försvagas därför på vägen från linsen till receptorerna. I mitten av ögat finns därför ett tunnare lager i näthinnan där det är färre celler så att ljuset når fram ordentligt. Där finns det framför allt tappar. Det området ger skarpseende och kallas fovea. I övriga delen av näthinnan finns stavar utspridda.
Receptorerna skickar signaler via några olika typer av celler till ganglion (celler). Deras axon utgör synnerven.
Där synnerven lämnar ögat finns inga receptorer - inga synintryck, Blinda fläcken. Kompenseras m saccader och “completion”
Båda ögonen tar emot signaler som sänds vidare via synnerven. I synnervskorsningen är nerverna korslagda. Synintrycken från vänster synfält skickas till höger sida. Intrycken från höger synfält skickas till vänster.
Sedan går signalerna vidare till superior colliculi i mitthjärnan.
Sedan skickas signalerna till LGN (laterala knäkropparna) i talamus.
Från talamus skickas signalen vidare till primära synkortex.
Minnestips: LGN i talamus - GLasögoN: GLN, fast omvänt. LGN!
Redogör för skillnaden mellan hjärnans två visuella banor.
Dorsala banan: "var". Minnestips: Door-sal: dörr - plats i rummet. Till parietalloben (uppåt) Hanterar information om rörelser och spatiala relationer. Rör sig X, isf hur? Var är X (i förhållande till mig, t.ex. om jag ska sträcka mig och fånga X)? Hanterar information om djup och avstånd
Ventrala banan: "vad" Till Temporalloben (nedåt) Färg, form, storlek, ljusskiftningar. Hur ser X ut, vad är det för grej.
De samarbetar så att vi kan se att objekt X är samma X över tid på olika platser, vi upplever X som en helhet
Redogör för hur motorik och sensorik samverkar till exempel när du ska fånga en boll
Synintryck - vad det är för objekt (ventrala banan), vart objektet är (dorsala banan), bearbetas i visuella kortex och sensoriska associationskortex
Information om kroppens läge kommer från balansorganen
Hörselintryck från hörselorgan
Sensoriska associationskortex ger information till motoriska associationskortex
Vidare till sekundära och primära motoriska kortex
På varje nivå sker kontinuerlig avstämning mellan motoriska och sensoriska kortex om information om kroppens läge, bollens läge, etc. (?????) Motoriska associationskortex och sekundära kortex gör kontinuerlig planering av vilka rörelser som ska utföras för att fånga bollen. Primära kortex skickar signaler till ryggmärgen att utföra vissa rörelser, musklerna gör jobbet.
Information om musklernas kontraktionsnivå kommer från receptorer i musklerna (feedback) som också utgör sensorisk grund för handlingsplanerandet och utförandet.
När bollen är i handen så spänns musklerna lagom hårt och förblir spända pga vi känner att det är ett kontinuerligt tryck av ett objekt i handen osv.
Basala ganglierna och lillhjärnan är med och tar emot och skickar signaler till motoriska kortex. Samordnar rörelser, upprätthåller balans bland annat.
(Gångreflexer)
Redogör för några vanliga neurologiska sjukdomar och störningar och beskriva vilka funktionsstörningar patienten kan få
Epilepsi - stroke, skallskada, tumöroperation, slaggprodukter från skadade och sedan döda nervceller kan bli centrum för epileptisk aktivitet. Kan vara medfödd, problem med CNS utveckling hos foster, t.ex. felmigrering eller att det kan bildas överflöd av neuron på vissa platser. Skickar tokiga signaler, epileptisk aktivitet som sprids i vågor..
Det finns olika sorter:
1. abscens, att man “zonar ut” och blir okontaktbar några sekunder-längre tid
2. generaliserad, man får ryckningar och blir stel i hela kroppen och blir medvetslös.
3, partiell, man är aktiv men att man inte beter sig som vanligt, man gör annorlunda rörelser t.ex.
MS - problem med myelinisering och nedbrytning av myelin. Nervcellernas axon avmyeliniseras. Innebär att kommunikationen i och mellan cellerna blir sämre. Problem med motorik och sensorik. Kommer och går i skov men allmänfunktionen blir sämre med skoven allt eftersom.
Parkinson - motoriska svårigheter pga försämrad dopaminproduktion. Substantia nigra saktar ner produktionen. Basala ganglierna och stora delar av prefrontala kortex beroende av dopamin för att fungera. Synapser i basala ganglier fungerar ej utan dopamin. Kan leda bl.a. till darrningar, muskelstelhet, svårt att komma igång med rörelser, svårt att uttrycka känslor i tal.
Alzheimers. Bildas senila plack i kortex som stör kommunikationen mellan celler. Det bildas trådar i cellkroppar. Börjar ofta i basala frontalloberna och temporalloberna. Produktionen av viktig signalsubstans, acetylkolin, minskar. Placken sprids och minnesfuktioner slutar fungera. Hippocampus, amygdala, påverkar minnet.
Redogör för Hur ett känselintryck från en hand eller fot processas upp till primärt sensoriskt kortex
Två vägar beroende på slags intryck.
- beröring/tryck/vibration
- smärta/temperatur
1: Mekanisk stimuli. Signal genom DORSALA KOLUMNEN.
Signal till receptorer i huden (olika sorter reagerar på olika slags stimuli t.ex. långvarigt tryck eller snabb beröring). Transduktion till nervsignal.
SIgnal till något av dermatomen i ryggraden. Vidare till medulla. Sedan kontralateralt upp till VPN i talamus via Mediala Lemnisken. Sedan till primära sensoriska kortex.
- Smärta/temperatur. Signal genom den SPINOTAMALISKA banan
Signal från receptor till ryggmärg (dorsalt). Direkt kontralateral vändning i ryggmärgen. Direkt upp till talamus (VPN). Sedan till primära sensoriska kortex.
Redogör för Hur ett hörselintryck processas från örat till primärt hörselkortex
Hörselgången - trumhinna - ben - ovala fönstret in till snäckan. I snäckan vätskefyllda gångar, cortis organ som innehåller basillarmembran med hörselceller (receptorer). Längst in på basillarmembran: reagerar på basfrekvenser (brett och slappt). Längst ut: reagerar på diskant frekvenser (smalt och hårt)
Receptorerna reagerar på vibrationer som spridits i örat och skickar vidare till
Kärnor i pons:
- Cochleakärnorna, skickar signaler vidare kontralateralt till
- Olivkärnorna
signalen går sedan via Laterala Lemnisken upp till
-inferior colliculi
sedan till
-MGN i talamus
Sedan till primära hörselkortex (brodmann 41)
Minnestips.
Laterala lemnisken, L som i LJUD
MGN i talamus, M som i MUSIK
Redogör för Hur kortex aktiveras när man lyssnar till någon som talar eller när man läser en text.
Wernicke-Geschwind-modellen:
- Lyssna på tal:
Primära hörselkortex (brodmann 22).
Till Wernickes area- förståelse av innehållet. (ung. brodmann 22, 42) (även fler områden för tolkning av emotioner etc men detta för del av det semantiska innehållet)
Läsa en text tyst:
Primära synkortex
Vidare till brodmann 39 via 17 och 18. I B 39 omvandlas signalen så den blir begriplig av auditiva systemet “hur skulle det låtit om detta sades”.
Till W:s area för tolkning.
Även viss aktivitet i motoriska cortex via B 44 (brocas area) - hur skulle det vara att säga detta.
-
Läsa högt: mer aktivitet i i B:s area, förberedelse för att tala. Sedan vidare till 3:a motoriska kortex (B 6) för mer planering, 2:a motoriska kortex för ännu mer planering och 1:a motorisk kortex för instruktion till musklerna.
M. individuella variationer och med hänsyn till att detta är en förenklad modell. Inte en exakt avbild av hur det faktiskt är. Empiriska studier visar att skada på andra områden kan leda t. språkproblem och skada i dessa områden inte alltid leder t. språkproblem.
Redogöra för olika typer av minnen.Vilka minnesfunktioner fungerade hos patienten HM och vilka fungerade inte. Vad berodde det på att vissa minnesfunktioner fungerade men andra inte?
Minne har ingen speciell plats. Synapser, banor, som upprepas. Ju fler upprepningar, desto starkare bana. Jfr bana i snön från droppande vatten.
Några olika sorter:
Deklarativt/explicit minne
Semantiskt (fakta, veta att X) och episodiskt (minnas händelser)
Implicit minne - inte sådant man kan säga. T.ex.
Procedurellt minnne: Veta HUR, kunna utföra X
ARBETSMINNE- håller info “live” under tiden den behövs. T.ex. information om vad man håller på med, vad uppgiften är, hur mycket som är kvar, vad man precis gjort och hur det hänger ihop med resten. Hålla momenten i en aktivitet och deras ordning i huvudet. Planering, packa väska, lyssna på föredrag, läsa bok.
KORTEX: Cingulate Kortex (B 25, del av 33) - Centrala exekutiven. Håller fokus och uppmärksamhet på det vi ska göra och minnas.
B 46: Fonologiska loopen?
Visospatiella skissblocket?
Långtidsminne. “Spara som”-sparat., även när det inte behövs för en aktuell uppgift/hålls “live” pga omständighet.
Innehållet i arbetsminnet konsolideras till långtidsminne via HIPPOCAMPUS.
Den hade tagits bort hos HM. Alltså: inget långtidsminne. Men bra arbetsminne pga det beror på aktivitet i frontalloberna.
Han hade välfungerande procedurellt minne som är beroende av de BASALA GANGLIERNA. De var kvar!
Definiera vad som menas med exekutiva funktioner. Ge exempel på några exekutiva funktioner, samt knyta dessa funktioner till hjärnstrukturer
Exekutiva funktioner sker i prefrontalloberna. De övervakar, påverkar och samordnar processer i resten av hjärnan/kroppen. Hjärnans dirigent.
De är “top down”-processer - börjar med aktivitet högst i CNS i stil med “vad ska jag göra i denna situation” och skickar sedan signaler att göra det man kommit fram till. Istället för att handlingarna blir automatisk respons på något stimuli (bottom down).
Exempel:
Reglera emotioner och respons på stimuli. Reglera hur man agerar på och visar emotioner så att det är socialt lämpligt. Analyserar vad som händer i den sociala kontexten, hur ens handlingar passar (gyrus cinguli). Väger konsekvenser av handlingar, matchar känslor med kognitioner (b11)
Som helhet, reglerar emotioner och socialt beteende. B 11, del av B 24 och 33.
När emotioner kommer igång och når prefrontala kortex kan man ta ett steg tillbaka, fundera över hur man vill reagera och t.ex. bestämma sig för att vara lugn trots att man känner sig uppjagad. Förnuftet möter upp känslan och fattar beslut om vad man ska göra av känslan i en viss (social) kontext. Värdera konsekvenser av olika handlingsalternativ.
Reglera uppmärksamhet, filtrering av intryck
B 8, 9, 24, 33
Vi kan viljemässigt styra uppmärksamhet mot olika saker. Vi kan bestämma oss för vad vi ska fokusera på (med ex syn, följa något med blicken - syn - B 8 och 9, eller hörsel - B 24, 33) i ett myller av intryck.
Arbetsminne
B 24, B 33, B 46 (höger och vänster)
Vi kan hålla saker i minnet under tiden informationen behövs för att utföra en uppgift. Vi håller fokus och uppmärksamhet på de sakerna. Vi tänker ut hur vi kan ta fram uppgifter från minnet som vi behöver för at tlösa uppgiften. Vi kommer ihåg vad vi behöver komma ihåg senare.
Redogör för nervsystemets utveckling, från befruktningen till barnets födelse
3 trimestrar á 3 månader.
- Ägg befruktas, det finns en cell. Den delar sig, proliferation. Stamceller (kan bli vilken slags cell som helst senare).
- Tre hinnor bildas. En av dem blir neural plate.
I neural plate bildas en fåra. Fåran sluts och blir neuralrör. Om ej sluts i botten: problem med nedre ryggmärg, hydrocephalus, kan överlevas. Om ej i toppen: allvarlig missbildning av hjärnan, kan ej överlevas, ofta missfall.
I neuralröret fortsätter proliferation och blivande neuralceller bildas. De migrerar till olika platser genom att sträcka ut och dra sig till sin plats eller att färdas diagonalt via gliaceller.
Efter 4 veckor från befruktning har cellerna ordnat sig så det finns 3 svällningar:
Hindbrain, midbrain och forebrain. Efter 5 veckor har det bildats 5 svällnignar av dessa, medulla, bakhjärnan, mitthjärnan, mellanhjärnan och storhjärnan. Nedre delet av neuralröret ska bli ryggmärg.
Cellerna växer genom att bilda axon och dendriter. Det skapas även synapser genom att “growth cones” längst ut i axonet söker bra ställen att landa på så att det finns synapser.
Under andra trimestern finns extremt många synapser. De flesta tas bort pga de behövs ej. “Synaptic pruning”.
Axon myeliniseras. ända fram tills man fyllt 30.
Även hela celler dör pga programmerad celldöd. Om de inte dör så blir kortex alldeles för tjockt och cellerna kan inte utvecklas ordentligt så hjärnan fungerar ej optimalt. De dör och gliaceller tar hand om resterna.
Efter ca 7 månader har hjärnans delar utvecklats så att hjärnan ser igenkännlig ut. Hjärnan utvecklas i samband med miljön, om mamman får infektioner, dricker mkt alkohol så kan barnets utveckling störas. Vid förlossningen kan syrebrist uppstå så att delar av hjärnan skadas.
