Omvårdnad och prioritering vid Trauma Flashcards
Vad betyder trauma?
Trauma betyder skada.
5 anledningar till ökad risk för stora olyckor.
- En ökad befolkningsmängd, med en ökad koncentration av människor inom tätbefolkade områden.
- En ökad mängd av transport till lands, sjöss och i luften.
- En ökad mängd tillverkning och transport av brandfarliga, explosiva, kemiska och toxiska ämnen.
- Naturkatastrofer, ex till följd av förändringar av miljö och klimat, men även ex tsunamis.
- En ökning av terrorattentat, ofta förknippade med stora olyckor eller skador på många människor i samhället.
Vad är målet vid stora olyckor/katastrofer?
Det övergripande målet vid stora olyckor och katastrofer är att motverka förlust av liv och hälsa. Men också att motverka psykiskt och fysiskt lidande som kan uppkomma i samband med eller efter olyckan.
Vad innefattar en “stor olycka”?
Vid en stor olycka är de tillgängliga resurserna otillräckliga i förhållande till den vård som behövs. Med det går att lösa om resurserna har möjlighet att omfördelas. Omfördelningen kan ske internt inom sjukhuset men även externt mellan olika sjukhus och sjukvårdsområden.
Vad innefattar en “katastrof”?
Vid en katastrof är de tillgängliga resurserna otillräckliga, och belastningen på vården blir så hög att de normala kvalitetskraven på medicinsk behandling blir svåra att upprätthålla. Det innebär att liv som i vanliga fall kunnat räddas nu inte säkert kommer kunna göra det.
All personal inom hälso-/sjukvård måste ha beredskap att ställa om till en katastrofplan. Detta kräver kunskap om planens innehåll, framförallt gällande det som personalen/enheten berörs av.
När utlyses ett katastroflarm?
Ett katastroflarm kan utlysas när det har inträffat eller finns risk för att det ska inträffa en situation där de tillgängliga resurserna inte bedöms vara tillräckliga.
Vilka är socialstyrelsens tre beredskapsgrader?
- Stabsläge (beredskapsläge)
- Förstärkningsläge
- Katastrofläge
Tre typer av prioritering av flera skadade patienter.
- Prioritering mellan vårdinsatser och patienter baserad på medicinsk kunskap.
- Effektstyrd prioritering. Vårdinsatser begränsas till de som har störst chans att överleva.
- Dynamisk prioritering. Beroende på var i vårdkedjan man befinner sig och hur situationen ser ut just då kan prioriteringen vara annorlunda för en och samma skada. Det innebär att det ständigt måste ske en omprioritering.
Vilka är “de tre varven”?
- Rekognoseringsvarvet. Innebär att man så fort som möjligt skaffar en översikt över läget och identifierar behov av omedelbara åtgärder.
- Det “livräddande varvet”. När man vidtar åtgärder som motverkar att det uppstår livshotande komplikationer, ex säkerställer fria luftvägar eller ger chockförebyggande behandling.
- Prioriteringsvarvet. Då det görs en prioritering av patienterna med hjälp av ett färgkodningssystem. Färgerna är röd, gul, grön eller vit/svart.
Vad är triage och vad är syftet?
Triage är ett färgkodningssystem för prioritering av patienter. Syftet är att ge bästa möjliga vård till så många som möjligt.
Vad baseras prioritering av patienten på?
Prioriteringsbedömningen baseras på:
- skadans karaktär och hur svår den är,
- patientens tillstånd just då vid bedömning,
- hur skadeläget ser ut runt omkring patienten,
- vilka tillgängliga resurser som finns,
- var patienten befinner sig i vårdkedjan, ex. på skadeplats, uppsamlingsplats eller sjukhus.
Vad kännetecknar en “röd” patient?
A = Påverkad luftväg. B = Påverkad andning. C = Påverkad cirkulation. D = Påverkat medvetande.
Patienter med högst prioritet, de har skador eller sjukdomar med ex. luftvägs-/andningshinder, större pågående yttre blödning eller misstänkt pågående inre blödning, större brännskador med omedelbar risk för att utveckla chock pga vätskeförflyttningar.
Vad kännetecknar en “grön” patient?
Patienter som är opåverkade och ter sig oskadade, och som på uppmaning själva kan förflytta sig till en uppsamlingsplats. Alla gröna patienter ska undersökas och bedömas av vårdpersonal.
Vad kännetecknar en “gul” patient?
Patienter med skallskador, öppna frakturer eller slutna frakturer med risk för att utveckla chock, större mjukdelsskada.
Patienter som immobiliserats, ex pga fraktur, prioriteras som åtminstone gula.
Vad kännetecknar en “vit/svart” patient?
Patienten är död. Riktlinjer som finns för HLR gäller, men om man behöver prioritera många patienter - prioritera dem som visar livstecken i första hand. Patienter som man utfört åtgärder på men som ändå inte visar livstecken markeras som vit/svarta och behöver sedan dödförklaras av läkare.
