OCD Flashcards

1
Q

Vad är tvångstankar?

A
  • Återkommande och ihållande tankar, impulser eller inre bilder som upplevs påträngande eller oönskade.
  • Ger ångest eller lidande.
  • Tankarna försök ignoreras eller neutraliseras med andra tankar eller handlingar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad finns det för vanliga teman i tvångstankar?

A
  • Att skada – andra eller sig själv
  • Kontamination – smuts och smitta ex. via kroppsvätskor.
  • Oacceptabla tankar – sexuella (pedofil, homosexuell), religiösa, våldsamma.
  • Symmetri – ordning, perfekt/rätt, NJRF (not just right feelings). Man störs av oordning och detta beskrivs ofta som att ha en känsla av att något är fel.
    När man har en patient med dessa tankar är det viktigt att kunna normalisera för att få personen att våga öppna upp och berätta om dessa. Tankar av dessa slag är något som alla kan uppleva, men det finns en tydlig skillnad i frekvens och varaktighet, obehag och hur pass kraftfulla och störande som tankarna upplevs.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är tvångshandlingar?

A

Upprepade konkreta eller mentala handlingar som en person känner sig tvingad till att utföra till följd av en tvångstanke eller enligt regler som strikt måste följas.

  • Handlingarna syftar till att förhindra ångest eller lidande, eller att något hemskt händer.
  • Handlingarna har inget samband med det som det syftar motverka/förhindra.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad finns det för tvångshandlingar?

A
  • Mentala ritualer, tvångshandlingar behöver inte alltid gå att se utan de kan se inuti ens huvud. Exempelvis kan det då handla om att tänka en god tanke, göra en ramsa eller be en bön för att neutralisera en dålig tanke.
  • Upprepningstvång.
  • Rengöringstvång, en av de vanligaste.
  • Kontrolleringstvång, en av de vanligaste. Kan handla om att behöva kontrollera lås, elektroniska apparater för att inget farligt ska inträffa.
  • Arrangeringstvång, genom att arrangera förhindrar personen att något kan gå fel.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur tänker man att tvångstankar och tvångshandlingar hänger ihop?

A

Tvångstankarna ger ångest,
Tvångshandlingarna är till för att minska ångesten.

Exempelvis:
Tvångstankar: skada någon
Tvångshandling: kontrollera vad man gjort (i verkligheten eller tanke)

Tvångstanke: smuts, smitta
Tvångshandling: tvätta, göra rent, tänka rent.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är och hur ser tvåfaktoranalys ut?

A

Förklarar vad som skapar ångesten och vad som vidmakthåller den. Effektiv för at förklara vad som vidmakthåller. Analysen hjälper oss att förklara för patienten varför vi jobbar som vi gör, att den respondent delen är ofrivillig/okontrollerbar, men att den operant delen går att kontrollera, vad man gör vid ångesten.
CS –> CR/ Sd –> R –> SR
Exempel: Använda spis –> ångest (stängde jag av den? Tänk om det börjar brinna?) –> kontroll –> ångest minskar och en negativ förstärkning sker.
Det är mer vanligt att det handlar om negativ förstärkning, ångestreduktion, men det är möjligt med positiv förstärkning också.

NS, UCS, UCR!!!!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad tänker man kring kognitiva förklaringar till OCD?

A
  • Överdriven ansvarskänsla – det är mitt ansvar att förebygga att något dåligt ska hända, annars är det mitt fel om det händer.
  • Övertolkning av tankars betydelse: Thought (moralisk del) -act- fusion (om jag tänker tanker så är det sannolikt sant) (TAF). Tänker jag att jag är en pedofil = sanning.
  • Överskattning av hotet – risk och fara
  • Behov av att ha kontroll över tankar – behov av att inte tänka tanken.
  • Intolerans för osäkerhet
  • Perfektionism
    Alla förhållningssätt till tankarna –> upplevs hotfulla –> ångest.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kan det finnas för typer av säkerhetsbeteenden?

A

Utförs för att dämpa ångest, kan vara:

  • Overta/koverta tvångshandlingar
  • Att be om försäkran
  • Undvikanden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Det är vanligt att säkerhetsbeteenden blir negativt förstärkta, vad får det för innebörd?

A

Det upplevda hotet kommer att kvarstå, när man hela tiden gör saker för att förhindra hotet kommer hotet inte att minska. Därför att ångesten kvarstår (processer bakom detta är exempelvis att när man inte ska tänka på en tanke som kommer man med större sannolikhet att tänka på den) och en ökad frekvens av tankar (selektiv uppmärksam på vissa saker) och ångest.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kan vara viktigt att göra vid bedömning?

A
  • Gör en klinisk intervju och komplettera denna med självskattning och en strukturerad bedömning (Y-BOCS och OCI)
  • Beteendetester, kan ge en ungefärlig bild av vilken typ av reaktioner och tankar som finns. ”mini-exponering”. Beteendetester är hjälpsamma om det är svårt att få en bild av hur allt hänger ihop.
  • Tidigare behandling? Om ja, bedöm kvalitén, är det lämplig att erbjuda en till behandling? Vilken behållning finns kvar av föregående behandling?
  • Stämningsläge?
    Kartläggning och beteendeanalys
  • Triggers: Vad triggar vilka beteende? Vad hände?
  • Vad finns det för känslo-beteende-tankemässiga responser?
  • Omfattning
  • Anhörigas roll
  • Inverkan på vardagen
  • Gör registeringar! Observationer om personen har svårt att redogöra exempelvis för ritualerna – säg/gör.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ser upplägget ut vid behandling?

A
  • Psykoedukation och rational, viktigt med information om behandlingen
  • Målformulering – rimliga mål, vad vill man klara av?
  • Exponeringshieraki, använd ett läge som väcker obehag men inte allt för högt obehag.
  • Exponering med responsprevention
  • Vidmakthållande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är ERP och hur förbereder man den?

A
  • Exponeras för det utlösande stimuli men med responprevention att låta bli att göra de handlingar (overta och koverta) som brukar göras för att minska ångest.

Förberedelser
- Skapa en hierarki – en per tema och använd SUDS
- Planera – för vad? Precisera alternativa beteende/målbeteenden -
Specificera vad ska jag göra istället, alternativa beteende, vad gör andra? Demonstration och/eller verbala instruktioner (ej för mycket förhandlingar).

(En hjälpsam behandling men den kan vara jobbig att genomföra för personen. Den är väldigt krävande vilket leder till att personer väljer att avstå från behandling. )

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad finns det för olika typer av exponering?

A

Imaginärt, kan kombineras med in vivo.
- Primär: exponering för inre ångest väckande stimuli exempelvis tanke
- Sekundär: exponering för föreställda konsekvenser av något exempelvis brand för att inte ha kontrollerat spisen.
- Preliminär: som förberedelse inför exponering in vivo. Ett första steg.
In Vivo
Med utan/behandlare, under/mellan sessioner, på mottagning/i naturlig miljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är ritualprevention?

A

Görs parallellt med exponeringsarbetet.
- Viktigt med tydliga, konkreta målbeteenden. Formuleras i samband med patienten utifrån vad som anses rimligt att göra.
Gör en plan för:
- känsloreglering ex beskriva känslans förlopp,
- om det blir allt för svårt: lämna situationen?
- Om planen inte fungerade, upprepa exponeringen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan det finnas för kognitiva interventioner?

A

Används inte primärt, används tillsammans med exponering.
- Riktas mot antaganden om tankarnas betydelse: Jämför
- Inledningvis sker normalisering av påträngande tankar
- Skapar en ambivalens genom sokratiska frågor.
- Exponering – facilitera förändring före och efter,
vad har du för förväntningar,
vad var det som faktiskt hände?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Om behandlingen inte går som det ska vad kan vara användbart att fråga kring?

A
  • har exponeringen gjorts tillräcklig länge?
  • Har vi exponerat för det mest farliga?
  • Koll på alla säkerhetsbeteenden?
  • Gjort övningarna/förstått rationalen?
17
Q

Varför är det viktigt att involvera anhöriga?

A

då de kan vara en del av att problematiken vidmakthålls – viktigt att förklara detta. De kan till exempel utföra ritualer, ge försäkring, undvika att göra X för det ger ångest hos anhörig. Det handlar om att hitta nya responsen i tvångssituationer på vad jag som anhörig kan göra istället. Göra en konkret plan, får betydelse om det görs eller inte.

18
Q

Vad kan en anhörig göra för att främja behandlingen?

A
  • Påminna om vad man kommit fram till i behandling
  • Uppmuntra att prova – avstå!
  • Ställa frågor som får patienten att själv bestämma hur hen ska göra.
  • Att själv uppmärksamma försäkringssituationer, exempelvis ”nu är detta en sådan situation där det inte blir hjälpsamt om jag svarar.”
19
Q

Vad finns det för modell för vidmakthållande?

A

TRIGGER
cirkel startar
–> oönskade kognitioner (tankar,bilder) –> tolkningar, åsikter, kognitioner tillskrivs betydelse –> tvångshandling inkl. neutralisering –> obehag minskar, känslan av kontroll ökar.

20
Q

Hur skiljer man då på tvångstanke och mentala ritualer?

A

Jo, en mental ritual är en handling som görs aktivt medan en tvångstanke plötsligt dyker upp (ej viljestyrd).

21
Q

Ska man exponera för allt på en gång eller lite i taget?

A

Svår avvägning.
Störst effekt blir det om allt slutas på samma gång, men detta är svårt och kan kännas övermäktigt.
Därför kan man i stället sluta med vissa saker (ett tema, en plats) och sedan bygga på. OBS! viktigt att inte bryta ner det allt för mycket!