Exponering Flashcards
Hur ser evidensen ut för exponering?
Det finns ett starkt stöd för att exponeringbehandling när det gäller ångestsjukdomar och används vid
- Specifik fobi
- Panikångest
- Social ångest
- OCD
- PTSD
Det är ändå vanligt att exponering inte erbjuds som behandling pga rädslor hos terapeuten, att man tror att pat. med PTSD måste vara stabila (dock har senare forskning visat på annat).
Hur ser exponering ut enligt Foas teori som ligger till grund för dagens exponering (traditionell exponering)?
- Aktivering av rädsla, initial rädsloaktiviering (initial fear activation (IFA))
- Det kommer ske en sänkning av ångest vid kontakt med rädslostimuli, det leder till att ny information om rädslostimuli kan kodas i (within session habitation (WSH))
- Det resulterar i minskad risk för undvikande då stimuli inte längre uppsattas som farligt, vilket ger ökad inlärning (between session habitation, BSH)
- En minskning av ångest under längre tid ger ökade färdigheter till framtida rädslohanteringar.
Det är nödvändigt att nå en minskning av rädsla under exponering för att kunna nå en långvarig kognitiv förändring gällande associationen mellan skadan som det fobiska stimuli kan resultera i.
Spelar den initiala rädsloaktiveringen roll?
Det är tvetydigt kring hur den initiala rädsloaktiveringen har för betydelse för behandlingsresultatet, Det finns studier som ger stöd för att sådant är fallet (använder dock heart rate som mot – problematiskt?) men även studier som inte gör det. Det som skiljer studierna är hur de mäter fysiologiska responsen.
Hur är det på med habituering i sessionen?
Detta är också tvetydigt. Det saknas tillräckligt med bevis för att nedgång av ångest i sessionerna har betydelse för långtidseffekter av behandling. Med andra ord; habituering i sessionen verkar ej ha så stor betydelse för behandlingsutfall. Det samma verkar gälla, habituering mellan sessionerna.
Vad tänker man då kring säkerhetsbeteenden och resultatet för exponeringsbehandlingen?
Jo, säkerhetsbeteenden, verkar dock ha betydelse, de kan störa resultatet. MEN!! Alla säkerhetsbeteenden behöver inte störa resultatet av behandlingen. Exempelvis kan det finnas beteenden som ledet till mer följsamhet i terapin som skulle kunna klassas som säkerhetsbeteenden påverkar behandlingsutfallet positivt. Således är funktionen av beteendet viktigt!
Hur fungerar det med distraktion under exponering?
Det finns studier (Page, 1999, 2003 & 2004), som visat på att konversationsdistraktion fungerade bättre vid exponering än att enbart fokusera på det man är rädd för. Detta förklarar de som utförts studierna utifrån self-efficacy teorin och menar att genom att engagera sig i stimulus-irrelevant konversation som är av betydelse för personen i närvaro av ett stimuli som väcker rädsla, höjer ens efficacy. Exempelvis genom att förstå att man kan ha en normal konversation fast något som man fuktar kan väga tyngre i efficacy bedömning än att bara uppleva en långsam nedgång av ångest.
Vad är Inhibitorisk inlärning?
Enkelt uttryckt handlar inhibitorisk inlärning om inlärning som inhiberar eller minskar betydelsen av tidigare inlärning. Alltså, CS –> CR (den gamla inlärningen, OCH CS –> UCS (inhibitoriskt, säkert).
Ett kraftfullt sätt att minska rädsloresponsen är genom utsläckning som inhibitorisk inlärning är en central del i, ett nytt inhibitoriskt minne kommer att skapas som konkurrerar med det gamla minnet.
Den association som skapades mellan CS-UCS under fear conditioning blir inte raderad, men ett nytt inhibitosikt minne skapas kring CS-UCS där CS inte längre predicerar UCS.
Förväntan vs. vad som faktiskt hände, kan man se skillanden (prediktionsfeler) finns också möjlighet till förändring. Detta bygger på tidigare forskning som visat att vissa individer har problem med inhibitorisk inlärning, något som försvårar exponeringsbehandlingen.
Inhibitorisk inlärning: vad påverkar vilket minne som kommer att aktiveras?
- Olika kontexter, inlärningen blir bunden till kontexten där den skapas. Om kontexten blir väldigt olik där inlärningen skett –> rädslominnet aktiveras.
- Tid, om det går lång tid mellan inlärningen och att man utsätts för rädslan igen –> rädslominnet aktiveras.
- Oväntad Negativ händelse, exempelvis social fobi får negativ kritik när hen räcker upp handen i klassen.
- Ny association med det negativa event, trauma-terapi-trauma, som stärker kopplingen mellan CS–>CR/CS=UCS.
Enligt inhibitorisk inlärning: vad är viktigt att göra för att öka chansen att det nya minnet aktiveras?
För att nå kopplingen icke-rädsla måste kopplingen CS–> CR (CS ej lika med UCS) utvecklas under terapin/exponeringen så att det nya inhibitoriska minnet, som inte leder till rädsla blir mer kraftfullt och tillgängligt för att tävla med det gamla minnet.
