Nutrition 2- Munta

Question 1

Förklara kategorierna i steg 1 i nutritionsbehandlingsprocessen (NCP) (5 st)

Answer 1

Nutritionsbehandlingsprocessens första steg är nutritionsutredning, är en systematisk metod för att samla in klassificera och välja ut den information som behövs för att identifiera nutritionsrelaterade problem och vad de orsakas av.

Information från nutritionsutredning organiseras enl följande kategorier i NCPT:
Kost- och nutritionsrelaterad information
Matintag 
Vätskeintag  
Måltidsmiljö
Antropometriska mätningar 
BMI (längd och vikt) 
Tillväxtkurva
Vikthistoria 
Mäta kroppssammansättning (exv fett-, muskel- och skelettmassa)
Biokemiska data, medicinska prover och undersökningar 
Laboratorievärden (elektrolyter och glukos) 
Undersökningar (gastrisk tömningstid, ultraljud buk och vilometabolism) 
Nutritionsrelaterade fysiska fynd
Muskel- och fettmassa
Aptit 
Stämningsläge
Patient-/klientbakgrund
Personuppgifter 
Ålder 
Yrke 
Hälso- och sjukdomshistoria 
Behandlingar
Socioekonomisk status

Question 2

Beskriva genomförandet av en 24-timmars recall

Answer 2

24 h recall- Fyra stegs tekniken innebär att den som intervjuar ställer frågor om gårdagens matintag till försökspersonen i “fyra varv”.

1:a varvet: Den intervjuade beskriver kortfattat allt den ätit och druckit föregående dygn. (Först “quick list”- Inga detaljer tas upp och måltiderna benämns inte med namn tex ”frukost”).

Varv 2: Går man igenom måltiderna mer ingående för varje livsmedel/dryck, tex tillagningsmetod, varunamn, fetthalt, nyckelhål mm.

3:e varvet: Mängd av varje livsmedel gås igenom, tex mha hushållsmått och/eller från Portionsguiden (obs blandade rätter).

Varv 4: Läser intervjuaren upp allt, för att se om ngt glömts bort. (Här kan även frågas om det känns som att det saknas något till eller mellan måltiderna).

Ibland används även steg 5: Där sker genomgång av livsmedelskategorier som ofta glöms bort mellan måltiderna tex snacks, frukt, mjölk i kaffet.

Question 3

Beskriva styrka och svagheter med 24-timmars recall som metod vid stora undersökningar

Answer 3

Styrkor:  
Ger detaljerad data
Kvantifierat intag (“trovärdigt”) 
Liten belastning på deltagaren 
Påverkar inte matvanorna 
Kräver inte läs- och skrivkunnighet 
Passar i de flesta befolkningar
Kan nå datanivå 4

Svagheter:
Stor studiekostnad
Ofta underrapportering.
För datanivå 2 i en grupp kan man bara få medelvärde och spridning för energiintaget. För mer precist
medelvärde behöver man kolla på individnivå.

Question 4

Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar

1. A
   1 portion mannagrynsgröt (1 portion) med 2 dl mjölk 3% och 2 msk hallonsylt. 1 smörgås (Danskt Rågbröd) med smörgåsmargarin (Bregott), pålägg (jordnötssmör 1 msk) och grönsak. 1 glas juice.

Answer 4

a. 1 portion (2dl mjölk 1,5%, 2 msk gryn) 158kcal
b. 2 dl mjölk 3%: 60 x 2= 1​20kcal
c. 2 msk hallonsylt: 32 x 2= ​64 kcal
d. 1 smörgås (Danskt Rågbröd 40 g): 9​7 kcal
e. 1 tsk smörgåsmargarin (Bregott 75%): ​32 kcal
f. pålägg (jordnötssmör)= ​34 kcal
g. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90kcal
h. Total kcal: ​

Question 5

Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar

1. B
   2 dl yoghurt (vanilj 0,5%) med 0,75 dl granola. 1 smörgås (Rågkaka Polar 30 g) med smör 80%, pålägg (Nutella 1 tsk) och grönsak. 1 glas juice.

Answer 5

a. 2 dl yoghurt (vanilj 0,5%): 61 x 2= 1​22 kcal
b. 0,75 dl granola= 1​29 kcal
c. 1 smörgås (Rågkaka Polar 30 g)=​ 81 kcal
d. 1 tsk smörgåsmargarin (smör 80%)= ​35 kcal
e. pålägg (nutella 1 tsk)= 2​7 kcal
f. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90 kcal
g. Total kcal: ​

Question 6

Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar

1. C
   3 smörgåsar (ljust toastbröd Pågen 42 g) med smörgåsmargarin (Lätta 40%), pålägg (apelsinmarmelad 1 msk x 3) och grönsak. 1 glas mjölk 0,5%. 1 frukt (banan 105 g)

Answer 6

a. 3 smörgåsar (ljust toastbröd Pågen 42 g) (109 x 3)= ​327 kcal
b. 1 tsk x 3 smörgåsmargarin (Lätta 40%): 18 x 3= ​54 kcal
c. pålägg x 3 (marmelad): 41 x 3= ​123 kcal
d. 1 (2 dl) glas mjölk 0,5%: 40 x 2= 80 kcal
e. 1 frukt (banan 105 g)= 1​05 kcal
f. Total kcal: ​689 kcal

Question 7

Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar

1. D
   1 kokt ägg (58 g / M), 2 smörgåsar (N​yckelhålsmärkt toastbröd Rasker Pågen 46 g​) med smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%), pålägg (ost 17% 2 skivor) och grönsak. 1 glas mjölk 1,5%. 1 glas juice.

Answer 7

a. 1 st (M) 58 g 80 kcal 1 kokt ägg
b. 2 smörgåsar (N​yckelhålsmärkt toastbröd Rasker Pågen 46 g​): 121 x 2= 2​42 kcal
c. 1 tsk x 2 smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%): 17 x 2= 3​4 kcal
d. pålägg (ost 17%) x2 (42 x 2)= ​84 kcal
e. 2 dl mjölk 1,5%: 45 x 2= 9​0 kcal
f. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90 kcal
g. Total kcal: ​

Question 8

Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar

2. A
   1,5 portion havregrynsgröt (1,5 dl gryn) med 2 dl mjölk 1,5% och 2 msk jordgubbssylt. 1 smörgås (LingonGrova 36 g) med smörgåsmargarin (Lätta 40%), pålägg (ost 17% 2 skivor) och grönsak. 1 glas juice.

Answer 8

a. 1,5 dl gryn (havre): 1,5 dl okokt havregryn = 35 g x 1,5. 131 x 1,5= 196,5 kcal
b. 2 dl mjölk 1,5%: 45 x 2= 9​0 kcal
c. 2 msk jordgubbssylt: 30 x 2= ​60 kcal
d. 1 smörgås (LingonGrova 36 g): ​94 kcal
e. 1 tsk smörgåsmargarin (Lätta 40%): ​18 kcal
f. pålägg (2 skivor ost 17% 15 g x 2= 30 g): 42 x 2= ​44 kcal
g. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90 kcal
h. Total kcal: ​

Question 9

Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar

2. B
   3 dl fil 1,5% med 1,5 dl müsli. 1 smörgås (Danskt rågbröd 40 g) med 1 tsk Bregott 75%, pålägg (skinka kokt 12 g) och
   grönsak. 1 glas juice.

Answer 9

a. 3 dl fil 1,5%: 48 x 3= ​144 kcal
b. 1,5 dl müsli: 147 x 1,5= 221
c. 1 smörgås (Danskt rågbröd 40 g): ​97 kcal
d. 1 tsk smörgåsmargarin (Bregott 75%): 3​2 kcal
e. pålägg (skinka kokt 12 g): ​12 kcal
f. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90 kcal
g. Total kcal: ​

Question 10

Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar

2. C
   3 smörgåsar (Rågkaka Polar 30 g) med 1 tsk x 3 smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%), pålägg x 3 (medwurst 15 g) och grönsak. 1,5 glas mjölk. 1 frukt (apelsin).

Answer 10

a. 3 smörgåsar (Rågkaka Polar 30 g): 81 x 3= ​243 kcal
b. 1 tsk x 3 smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%): 17 x 3= 5​1 kcal
c. pålägg x 3 (medwurst 15 g): 38 x 3= 1​14 kcal
d. 1,5 (3 dl) glas mjölk 0,5%: 40 x 3= 120 kcal
e. 1 frukt (apelsin): 6​3 kcal
f. Total kcal: 591 kcal

Question 11

Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar

2. D
   1 kokt ägg (58 g / M), 2 smörgåsar (PågenLimpan 43 g) med smörgåsmargarin Lätta 40%), pålägg hårdost 28% 15 g) och grönsak. 1,5 glas mjölk 0,5%. 1 glas juice.

Answer 11

a. 1 st ägg (M) 58 g 80 kcal
b. 2 smörgåsar (PågenLimpan 43 g) (118​ x​ 3): 3​54 kcal
c. 1 tsk x 2 smörgåsmargarin (Lätta 40%) 18 x 2= 3​6 kcal
d. pålägg (hårdost 28% 15 g) 52 x 2= ​ 104 kcal
e. 1,5 glas (3 dl) mjölk 0,5%: 39 x 2= ​78 kcal
f. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90 kcal
g. Total kcal:

Question 12

Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar

3. A
   1,5 portion havregrynsgröt (1,5 dl gryn) med 2 dl mjölk 1,5% och 2 msk lingonsylt. 2 smörgåsar (Husman x 4 pga hårt) med smörgåsmargarin, pålägg (mjukost 4% 1 tsk) och grönsak. 1 glas juice

Answer 12

a. 1,5 dl gryn (havre): 1,5 dl okokt havregryn = 35 g x 1,5. 131 x 1,5= 196,5 kcal
b. 2 dl mjölk 1,5%: 45 x 2= 9​0 kcal
c. 2 msk lingonsylt: 26 x 2= ​52 kcal
d. 2 st smörgås (Husman 13 g x 4 pga hårt): 1 skiva (13 g) 45 kcal x 4= 180 kcal
e. 1 tsk x 2 smörgåsmargarin (80%): 35 ​kcal
f. pålägg (mjukost 4% 1 tsk): 18 x 2= ​ 36 kcal
g. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2=​ 90 kcal
h. Total kcal: ​

Question 13

Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar

3. B
   3 dl fil 0,5% med 1,5 dl müsli. 2 smörgåsar (fröknäcke 35 g) med smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%), pålägg (leverpastej 15 g) och grönsak. 1 glas juice.

Answer 13

a. 3 dl fil 0,5%: 39 x 3= ​117 kcal
b. 1,5 dl müsli→ 3,75 dl cornflakes: 114 x 1,5= ​171 kcal
c. 2 smörgåsar (fröknäcke 35 g): 186 x 2= 3​ 72 kcal
d. 1 tsk x 2 smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%): 17 x 2=​ 34 kcal
e. pålägg (leverpastej 15 g) x 2: 39 x 2= ​78 kcal
f. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90kcal
g. Total kcal: ​

Question 14

Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar

3. C
   4 smörgåsar (ljust toastbröd Pågen 42 g) med smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%), pålägg (marmelad 1 msk x 4) och grönsak. 1,5 glas mjölk 0,5%. 1 frukt (äpple 125 g).

Answer 14

a. 4 smörgåsar (ljust toastbröd Pågen 42 g): 109 x 4= ​436 kcal
b. 1 tsk x 4 smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%): 17 x 4=​ 68 kcal
c. pålägg x 4 (marmelad 1 msk): 41 x 4= ​164 kcal
d. 1,5 (3 dl) glas mjölk 0,5%: 3 x 40= ​120 kcal
e. 1 frukt (äpple 125 g)= 6​0 kcal
f. Total kcal:

Question 15

Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar

3. D
   1 kokt ägg (58 g / M), 3 smörgåsar (N​yckelhålsmärkt toastbröd Rasker Pågen 46 g​) med Bregott 75%, pålägg (keso 1,5% 1,5 msk= 15 g) och grönsak. 1,5 glas mjölk 0,5%. 1 glas juice.

Answer 15

a. 1 st ägg (M) 58 g 80 kcal
b. 3 smörgåsar (N​yckelhålsmärkt toastbröd Rasker Pågen 46 g​): 121 x 3= 3​63 kcal
c. 1 tsk smörgåsmargarin (Bregott 75%): 32 x 3= ​96 kcal
d. pålägg x3 (keso 1,5%)= 13 x 2= 2​6 kcal
e. 1,5 (3 dl) glas mjölk 0,5%: 3 x 40= ​120 kcal
f. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90 kcal
g. Total kcal: ​

Question 16

Beräkna en människas energibehov

Answer 16

● Beror på kön, ålder, kroppsvikt, muskelmassa och fysisk aktivitet.
● Det basala energibehovet (BMR) beräknas genom Harris-Benedict ekvation eller
NNR (2012) och multiplicera med angivet PAL-värde.

Ex. enl NNR 2012
Ålder: 31 Kön: Kvinna Vikt: 52 kg Längd: 1,7 m
Välj lämplig ekvation “Kvinna 31-60 år: 0,0342W + 2,10H - 0,0486”
Sätt in sin vikt (kg) och längd (m) i ekvationen
0,034W + 2,1H – 0,0486= 5,2894 MJ/dag
Multiplicera med 1000 för KJ/dag
5,2894 MJ x 1000= 5289,4 KJ/dag
Multiplicera med 0,24 för kcal (1 KJ= 0,24 kcal)
5289,4KJ x 0,24= 1269,456 kcal/dag
TEE= BMR x PAL
Multiplicera med uppskattat PAL-värde: 2,0
1269,456 x 2= 2538,912 kcal/d
TEE= 2539 kcal/d

Question 17

Beskriva styrka och svagheter med kostregistrering som metod vid stora undersökningar

Answer 17

Styrkor: 
Ger detaljerad data 
Kvantifierat intag (“trovärdigt”) 
Belastar ej minnet 
Kan uppnå datanivå 4

Svagheter: 
Kostsam
Ofta underrapportering 
Påverkar matvanorna
Stor börda för deltagaren
Rapporterna försämras med tiden (rek. 3-4 dagar)
Ju fler dagar, desto större bortfall
Risk för en icke-representativ studie (konstintresserade individer ställer upp)

Question 18

Beskriva styrka och svagheter med FFQ som metod vid stora undersökningar

Answer 18

Styrkor: 
Beskriver de vanliga matvanorna
Beskriver hela kosten
Relativt billig 
Påverkar inte matvanorna 
Rangordna individer eller gruppera individer och därmed undersöka sambandet mellan kost och sjukdom i stora studier. Ex. inom epidemiologi är rangordning oftast det primära.
Kan nå datanivå 3
Kan skickas ut med post eller webbaserade varianter

Svagheter:
Ger inte precist kvantifierade data (“trovärdig”)
Svårt att minnas och svara
Intaget ofta felrapporterat
Alla livsmedel ryms inte på listan, blir svårt att fånga nyanser i matvanor speciellt i en blandad befolkning med olika matvanor och brett utbud på livsmedel
Långa FFQ-listor tenderar att överskatta intaget och kortare underskatta
Förknippad med stora mätfel, kan bero på erfarenhet, utbildning, ålder, kunskaper om mat och matlagning, färdighet att fylla i blanketter, läskunnighet etc.

Question 19

Besvara frågan: “Vad har du för behov av ytterligare kunskap för att förstå nutritionsbehandlingsprocessen?”

Answer 19

Även kunna steg 2, 3 och 4 i NCP, så det blir en riktig nutritionsutredning, dvs:
Nutritionsdiagnos (endast dietisten, läk ställer medicinska diagnosen)
Nutritionsutredning
Nutritionsuppföljning och utvärdering
Jag behöver alltså lära mig:
De standardiserade nutritionstermerna för att kunna ställa en diagnos och använda relevanta nutritionstermer vid dokumentering (NCPT).
Kunna mer om olika symptom och kliniska tecken, samt tolkning av olika laboratorievärden.
Hur man använder en medicinsk journal och dokumenterar.
Samt hur man gör en nutritionsuppföljning och utvärdering.

Question 20

Förklara sambandet mellan inflammation och S-albumin, hemoglobin samt S-ferritin (varför, hur tolkar, vad har man tagit hänsynt till)

Answer 20

S-albumin
Vid inflammation läcker albumin snabbt ut ur blodbanan, vilket kan mätas indirekt som ökande sänka (SR). Det frisätts även cytokiner, som hämmar syntesen av alumin i levern. Serumhalterna sjunker måttligt, pga omfördelning till andra vävnader, speciellt det interstitiella rummet, där en stor del av inflammationen utspelar sig.

Hemoglobin (Hb)
Hemoglobin sjunker i blodet vid inflammation eftersom de inflammationsskapande cytokinerna genererar ökad produktion av vita blodkroppar (och då bildas det färre röda). Samt mindre EPO (erytropoetin- hormon - som stimulerar produktionen av röda blodkroppar detta gör att mer syre kan tas upp) från njuren. Halveringstiden av de röda blodkropparna förkortas.

S-ferritin
Är ett mått på våra järndepåer, samt ett akutfasprotein som markant ökar i blodet vid inflammation. Eftersom syntesen av ferritin uppregleras av bl.a. cytokinen IL-6 (vilken bildas vid trauma eller inflammation). IL-6 ger upphov till en akutfasreaktion, vilket leder till att levercellerna ställer om sin proteinsyntes till att i första hand producera CRP (protein i blodet, ökar vid inflammation och infektion). Leder till feber.

Question 21

Beskriv två blod- eller urinprov som kan beskriva nutritionsstatus

Answer 21

Blod:
1. S-albumin
Är en okänslig indikator för proteinbrist, pga lång halveringstid i blodet (3 v/20 d).
Alltså en trög markör för malnutrition, men bra markör för allmäntillstånd.
Albumin är mer inflammationsmarkör äl malnutritionsmarkör och mkt låga albuminvärden beror knappast på malnutrition utan på sviktande funktion i lever, njurar eller tarm.
Sjunker måttligt vid malnutrition, övervätskning och inflammation.
Mycket låga värden vid leversvikt, brännskador och njursvikt.

2. S-transthyretin (förr Pre-albumin)
   Syntetiseras i levern och transportör av tyroxin.
   Kort halveringstid på (1-3 d), en snabb markör för förändringar i nutritionen.
   Påverkas av proteinintaget och ses därför som markör för proteinstatus (troligen ännu mer känsligt än albumin).
   Tolkningen påverkas av:
   Inflammation, räknas som neg akutfasprotein.
   Sjukdomar (precis som albumin).

Urin:
1. Kreatininutsöndring
Kreatinin bildas i muskulaturen och utsöndras via urinen och används som en markör för att analysera njurarnas funktion. Kreatinin bildas när kroppen bryter ner musklernas energireserv (kreatinfosfat). Värdet kan variera från person till person eftersom värdet är relaterat till kroppens muskelmassa.

Muskulösa personer kan ha något högre värden än andra utan att det betyder att njurfunktionen är sämre. Kreatininvärdet kan dessutom tillfälligt öka vid köttkonsumtion, sepsis (blodförgiftning), trauma och feber etc. Minskar vid stigande ålder och nedsatt njurfunktion.

24h insamlad urin
Kreatinin längd index = uppmätt 24 h kreatinin delat med förväntat 24 h kreatinin. Resultatet kan visa skelettmuskulatur-protein-depletion i olika grad, beskrivet i %. Ju högre %-sats desto mindre nedbrytning.

Skelettmuskulaturutarmning:
<40 % = liten
40-59 % = moderat
60-80 % = mild

2. Kväveutsöndring (UREA?)
   ● Mäts i 24h insamlad urin
   ● Vid hälsa: kväveutsöndringen = kväveintaget (=0)
   ○ Ekvation: kostens protein/6,25 - kväveutsöndringen - 4
   ● Mer utsöndring än intag indikerar för neg kvävebalans (kväveutsöndring >
   kväveintag)

Question 22

Förklara tre olika principer för att mäta kroppssammansättning

Answer 22

DXA​ ​(Dual-energy X-ray absorptiometry)
- Röntgen
- LST, BMC, FM → 3C
- Ben, muskel och fettmassa.
Bentäthet.

Billig: ++ 
Enkel: ++ 
Tillgänglig: ++ 
Precis: ++ 
Riktig: ++
Röntgenstrålar i 2 olika energinivåer (dual energy X-ray). Strålningen försvagas, beroende på vävnadens densitet och tjockhet. Mjuk vävnad försvagar strålningen mindre än vävnad med högre densitet som ben. Strålningen försvagas också beroende på fördelningen av fett och mager massa.

Bioimpedansanalys​ (BIA)
- Elektricitet
- FFM (och FM= Vikt - FFM)
→ 2C
- ECV och ICV

Billig: +++
Enkel: +++
Tillgänglig: +++
Precis: ++
Riktig: +
Bra: gruppnivå vid rätt ekvation.
Passar inte alla (​BMI <16 el. >34, vid vätskerubbningar och metallimplantat)
Baseras på kroppens förmåga att leda ström→ impedans (resistens, reaktans)
Signal skickas från fot till hand för att beräkna motståndet i och utanför cellerna (multifrekvens). Metoden mäter mängd kroppsvatten. Motståndet är olika för fett, vatten vävnad, ben mm. Låg frekvens penetrerar ej cellerna, medel delvis och hög penetrerar lätt. Bäst resultat ges av en kombination av dessa.

BodPod​ (Air displacement-plethysmography)

• Densitet
• FM, FFM → 2C
• Kroppsvolym mäts i en lufttät speciell kammare.

Billig: ++ 
Enkel: ++ 
Tillgänglig: ++ 
Precis: ++ 
Riktig: ++
Mäter kroppens densitet baserat på Arkimedes princip. Utifrån detta får man fram fettvikt (kg), fettfri vikt (kg) och andel fett, dvs fett%. Nyare, dyrare, men enklare för patienten än UVV (undervattensvägning) då den bygger på luft isf vatten.

Question 23

Mäta kroppsvikt och längd samt bedöma BMI och kunna diskutera felkällor

Answer 23

Kroppsvikt
● Utförande:
○ Helst på morgonen
○ Om möjligt efter tömd blåsa och/eller tarm
○ Om kläder (och skor) gör standardavdrag (viktigt) 1-2 kg
○ Kolla att vågen står på ett jämnt underlag och att försökspersonen inte lutar sig åt ngt håll
○ Väg gärna 3 ggr
● Felkällor- Vikten påverkas av:
○ Tidpunkt på dagen
○ Ätit ngt innan → väg på morgonen
○ Före och efter tömd blåsa/tarm skiljer sig
○ Kläder (och skor) → gör standardavdrag (viktigt) 1-2 kg
○ Mätfel → vågen bör vara kalibrerad och ha litet mätfel. Kontrollera vågen med jämna mellanrum
○ Kolla att vågen står på ett jämnt underlag och att försökspersonen inte lutar sig
åt ngt håll
○ Väg gärna 3 ggr för att se om värdet råkat bli missvisande

Stående längd
● Utförande:
○ Barfota eller tunna strumpor
○ Huvud, rygg, rumpa och hälar ska ta i mot väggen
○ Hälarna ska vara ihop och armarna hängande vid sidorna
○ Huvudet - blicken riktad rakt fram och nässpetsen i linje med örsnibben
○ Ta ett djupt andetag → maximala längden uppnås
○ Mät gärna 3 ggr
● Felkällor:
○ Längden kan påverkas av tidpunkt på dagen och ev. av ansträngande aktivitet

BMI
● BMI= vikt (kg) / längd (m2)
Brister: tar ej hänsyn till ålder, kön, graviditet och muskelmassa
● Bedöma BMI:
○ Ex. 1: vikt 52 kg, längd 170 cm, dvs. 52 / 1,7 upphöjt till 2 = BMI 18,0 → undervikt
○ Ex. 2: vikt 73 kg, längd 168 cm, dvs. 73 / 1,68 upphöjt till 2 = 25,8 → övervikt
○ Ex. 3: 114 kg, läng 189 cm, dvs. 114 / 1,89 upphöjt i 2 = 31,9 → fetma

Question 24

Mäta kroppslängd med tre olika metoder, samt förklara dessa

Answer 24

Armspann
Förklaring: måttet - bäst korrelerad med längd vid ung vuxen ålder. Kan vara svårt bland äldre som är lite krokiga.
Mätning
1. Ståendes (eller sittandes) mot en vägg alt liggande
2. Armarna utsträckta i sidled med tummarna uppåt
3. Armarna ska hållas i skulderhöjd under mätningen (kan vara svårt för äldre)
4. Mätningen görs med måttband minst 2 meter långt, mätperson i varje ände
a. Alt markera med penna och sedan mäta avståndet

Halvt armspann (demiarmspann)
Förklaring: kan exv användas vid en fungerande arm
Mätning: mellan bröstbenets mittskåra och roten mellan lång- och ringfinger på ena armen (tummarna uppåt)

Question 25

Förklara iso-BMI

Answer 25

Anpassat till barnets kön och ålder, men har framförallt andra gränsvärdet för övervikt!
● Iso-BMI är ett BMI mått anpassat för barn och har andra gränsvärden än vanligt BMI. Detta pga att barn har andra kroppsproportioner än vuxna tex. mindre fett, mer vatten, större huvud och ständig tillväxt. Framtaget för att främst viktklassificeringen skiljer sig för gränser avseende övervikt, fetma och sjuklig fetma för åldrarna 2-18 år. Iso-BMI 25 motsvarar övervikt och iso-BMI 30 motsvarar fetma. Tabellen är alltså en överföringstabell till vuxen BMI (värdena i kolumnerna motsvarar det BMI som anges ovan).
● Mätningarna görs på BVC och i skolhälsovården.

Question 26

Mäta fyra hudveck och bedöma kroppssammansättning och kunna diskutera felkällor

Answer 26

Kalipermätning
● Alla mätningar tas på samma sida av kroppen.
● Markera innan du mäter
● Ta ett hudveck mellan vä hands tumme och pekfinger strax (~ 2 cm) ovanför markeringen.
● Tänka på att hålla kalipern rak (vågrätt).
● Mät hudveckstjockleken vid markeringen.
● Läs av efter 3 sek.
● Mät 3 ggr/ställe, räkna därefter ut medelvärdet.

Över triceps (TSF- Triceps skinfold) (mm)
Vinkla hö arm och markera mittpunkten på baksidan av överarmen (mitt emellan skulderbladets yttersta spets och armbågen - acromion-olecranon)

Över biceps (BSF- Biceps skinfold) (mm)
Mät över biceps (samma sätt och höjd som över triceps)

Subscapular SSF (Subscapula skinfold) (mm)
 Nyp i hudvecket precis under spetsen på skulderbladet. Blir då ett naturligt veck som löper i 45 graders vinkel mot ryggraden

Subrailiakalt (Supra-iliac) (mm)
Mät hudvecket precis över främre höftbenskammen i en tänkt linje rakt ner från “mitt-på-axeln”. Mätningen görs mitt emellan lägsta revbenet och ​crista iliaca (höftbenskammen)

Felkällor:
● Vätskebalansen (ffa äldre)
● Hudelasticitet (ffa äldre)
● Mätfel:
○ Mäter för få punkter - rek. att mäta 3 ggr och ta medelvärde från dessa
○ Mäter på olika sidor (ska mäta på hö)
○ Användning av kalipern
■ Får med även med muskelvävnad och inte enbart underhudsfettet i hudvecket
■ Mäter för långt ut på hudvecket
■ Läser inte av efter 3 sek (innan eller efter)

Question 27

Mäta midjeomfång, höftomfång och tolka resultatet

Answer 27

Midjeomkrets
Mätning:
1. Stående, armar runt bröstet (borta)
2. Omkretsen vid smalaste platsen mellan:
a. Nedersta revbenet
b. Höftbenskammen (iliac crest)

Stussmått/omkrets
Mätning:
1. Stående, armar runt bröstet
2. Fötterna ihop, rumpan avslappnad
3. Omkretsen tas där baken är störst
4. Se efter att måttbandet är rakt

Question 28

Mäta sagittaldiameter och tolka resultatet

Answer 28

Mätning:
● Mäts i liggande ställning med raka ben resp böjda knän (föredras), utan kläder i mätområdet.
● Efter en normal utandning
● I höjd med höftbenskammen mha linjal och vattenpass (och)/eller med SAD-mätsticka.

Question 29

Tolka utskrift från dexa-mätning

Answer 29

Metod:
● Röntgenstrålar i 2 olika energinivåer (dual energy X-ray).
● Strålningen försvagas, beroende på vävnadens densitet och tjockhet.
● Mjuk vävnad försvagar strålningen mindre än vävnad med högre densitet som ben.
● Strålningen försvagas också beroende på fördelningen av fett och mager massa.
DXA mäter (3C):
● Koefficienten (R) av strålningens försvagning ​(attenuering) n​är den träffar kroppen:
○ Mjuk mager massa (Lean soft tissue - LST)
○ Fettmassa (Fet mass - FM)
○ Benmineralinnehåll (Bone mineral content - BMC)
→ Kan beräkna muskelmassa och visceralt fett mha ekvationer. Tolkning DXA-mätning:
○ Raden längst ner - totalmängden i:
■ Fett% → 24%
■ Total kroppsmassa (kg) → 75,8 kg
■ Fettmassa (g) → 17,5 kg
■ Mager massa (g) → 55,5 kg
■ Benmineralinnehåll (g) → 2,6 kg
○ Mätningen visar även måtten för vardera del av kroppen exv:
● Benmineraldensitet (BMD - bone mineral density)
○ Räknas ut mha formel: BMD (g/cm2) = BMC (g) / area ​av benet​ (cm2)
○ Jämförs med T-score (normalvärde)
● Resultatet visar:
○ Att 35-26 åriga har en normal bentäthet.
○ Om resultatet istället hade varit vid den blå punkten, så hade mätningen visat
att personen hade haft en låg bentäthet.

■ Höger eller vänster arm eller ben
■ Även fördelningen i olika delar av buken, dvs androida- och gynoida
regioner. För att tex kunna räkna ut hur mkt visceralt fett personen har.

Question 30

Genomföra en bedömning av en människas fysiska aktivitets- och inaktivitetsnivå.
(Följdfråga: Vid inaktivitet, hur skulle personen kunna nå rek).

Answer 30

Rekommendationer enl NNR och WHO > 18 år
● 150 min (2,5 h) måttlig fysisk aktivitet/vecka (ex. rask promenad) eller
● 75 min (1,25 h) intensiv fysisk aktivitet/vecka (ökning av puls och andningen)
● Begränsa stillasittande så mycket som möjligt.
Rekommendationer för barn och ungdomar
● Minst 60 min/dag på måttlig till hög
Intensitetsnivå

PAL
● 1,4- Låg aktivitetsnivå. Stillasittande
● 1,6- Mellan aktivitetsnivå (befolkningens medelvärde)
● 1,8- Hög aktivitetsnivå (rek)
● >1,8- Väldigt aktiv

Question 31

Genomföra en kostutredning samt uttala sig om vad som eventuellt behöver förändras

Answer 31

SLV
* Frukt och grönt: 500 g (2 generösa nävar rotfrukter, grönsaker, baljväxter och 2 frukter)
* Fisk och skaldjur: 2-3 ggr/v
* Fullkornsprodukter: M 90 g K 70 g=
2 knäckebröd + gröt
1 port havregrynsgröt + 1 port fullkornspasta
2 knäckebröd + 1 port mathavre
1 port fullkornsflingor + 1 nyckelhålsmärkt mjukt bröd + 1 knäckebröd + 1 port fullkornspasta
mjukt bröd + 1 knäckebröd + 1 port fullkornspasta
* Rött kött och chark: ≤500 g/v (500 g= 600-750 g rått)
* Mejeriprodukter: 2-5 dl/d, magra, osötade, d-vit berikade. Nyckelhålet.
* Matfetter: raps- och olivolja. Växtbaserade smörgåsfetter. Nyckelhålet.
* Nötter och frön: öka (saltade?)
* Salt: Byt ut till örtsalt (