Nutrition 2- Munta Flashcards
Förklara kategorierna i steg 1 i nutritionsbehandlingsprocessen (NCP) (5 st)
Nutritionsbehandlingsprocessens första steg är nutritionsutredning, är en systematisk metod för att samla in klassificera och välja ut den information som behövs för att identifiera nutritionsrelaterade problem och vad de orsakas av.
Information från nutritionsutredning organiseras enl följande kategorier i NCPT: Kost- och nutritionsrelaterad information Matintag Vätskeintag Måltidsmiljö Antropometriska mätningar BMI (längd och vikt) Tillväxtkurva Vikthistoria Mäta kroppssammansättning (exv fett-, muskel- och skelettmassa) Biokemiska data, medicinska prover och undersökningar Laboratorievärden (elektrolyter och glukos) Undersökningar (gastrisk tömningstid, ultraljud buk och vilometabolism) Nutritionsrelaterade fysiska fynd Muskel- och fettmassa Aptit Stämningsläge Patient-/klientbakgrund Personuppgifter Ålder Yrke Hälso- och sjukdomshistoria Behandlingar Socioekonomisk status
Beskriva genomförandet av en 24-timmars recall
24 h recall- Fyra stegs tekniken innebär att den som intervjuar ställer frågor om gårdagens matintag till försökspersonen i “fyra varv”.
1:a varvet: Den intervjuade beskriver kortfattat allt den ätit och druckit föregående dygn. (Först “quick list”- Inga detaljer tas upp och måltiderna benämns inte med namn tex ”frukost”).
Varv 2: Går man igenom måltiderna mer ingående för varje livsmedel/dryck, tex tillagningsmetod, varunamn, fetthalt, nyckelhål mm.
3:e varvet: Mängd av varje livsmedel gås igenom, tex mha hushållsmått och/eller från Portionsguiden (obs blandade rätter).
Varv 4: Läser intervjuaren upp allt, för att se om ngt glömts bort. (Här kan även frågas om det känns som att det saknas något till eller mellan måltiderna).
Ibland används även steg 5: Där sker genomgång av livsmedelskategorier som ofta glöms bort mellan måltiderna tex snacks, frukt, mjölk i kaffet.
Beskriva styrka och svagheter med 24-timmars recall som metod vid stora undersökningar
Styrkor: Ger detaljerad data Kvantifierat intag (“trovärdigt”) Liten belastning på deltagaren Påverkar inte matvanorna Kräver inte läs- och skrivkunnighet Passar i de flesta befolkningar Kan nå datanivå 4
Svagheter:
Stor studiekostnad
Ofta underrapportering.
För datanivå 2 i en grupp kan man bara få medelvärde och spridning för energiintaget. För mer precist
medelvärde behöver man kolla på individnivå.
Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar
- A
1 portion mannagrynsgröt (1 portion) med 2 dl mjölk 3% och 2 msk hallonsylt. 1 smörgås (Danskt Rågbröd) med smörgåsmargarin (Bregott), pålägg (jordnötssmör 1 msk) och grönsak. 1 glas juice.
a. 1 portion (2dl mjölk 1,5%, 2 msk gryn) 158kcal
b. 2 dl mjölk 3%: 60 x 2= 120kcal
c. 2 msk hallonsylt: 32 x 2= 64 kcal
d. 1 smörgås (Danskt Rågbröd 40 g): 97 kcal
e. 1 tsk smörgåsmargarin (Bregott 75%): 32 kcal
f. pålägg (jordnötssmör)= 34 kcal
g. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90kcal
h. Total kcal:
Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar
- B
2 dl yoghurt (vanilj 0,5%) med 0,75 dl granola. 1 smörgås (Rågkaka Polar 30 g) med smör 80%, pålägg (Nutella 1 tsk) och grönsak. 1 glas juice.
a. 2 dl yoghurt (vanilj 0,5%): 61 x 2= 122 kcal
b. 0,75 dl granola= 129 kcal
c. 1 smörgås (Rågkaka Polar 30 g)= 81 kcal
d. 1 tsk smörgåsmargarin (smör 80%)= 35 kcal
e. pålägg (nutella 1 tsk)= 27 kcal
f. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90 kcal
g. Total kcal:
Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar
- C
3 smörgåsar (ljust toastbröd Pågen 42 g) med smörgåsmargarin (Lätta 40%), pålägg (apelsinmarmelad 1 msk x 3) och grönsak. 1 glas mjölk 0,5%. 1 frukt (banan 105 g)
a. 3 smörgåsar (ljust toastbröd Pågen 42 g) (109 x 3)= 327 kcal
b. 1 tsk x 3 smörgåsmargarin (Lätta 40%): 18 x 3= 54 kcal
c. pålägg x 3 (marmelad): 41 x 3= 123 kcal
d. 1 (2 dl) glas mjölk 0,5%: 40 x 2= 80 kcal
e. 1 frukt (banan 105 g)= 105 kcal
f. Total kcal: 689 kcal
Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar
- D
1 kokt ägg (58 g / M), 2 smörgåsar (Nyckelhålsmärkt toastbröd Rasker Pågen 46 g) med smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%), pålägg (ost 17% 2 skivor) och grönsak. 1 glas mjölk 1,5%. 1 glas juice.
a. 1 st (M) 58 g 80 kcal 1 kokt ägg
b. 2 smörgåsar (Nyckelhålsmärkt toastbröd Rasker Pågen 46 g): 121 x 2= 242 kcal
c. 1 tsk x 2 smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%): 17 x 2= 34 kcal
d. pålägg (ost 17%) x2 (42 x 2)= 84 kcal
e. 2 dl mjölk 1,5%: 45 x 2= 90 kcal
f. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90 kcal
g. Total kcal:
Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar
- A
1,5 portion havregrynsgröt (1,5 dl gryn) med 2 dl mjölk 1,5% och 2 msk jordgubbssylt. 1 smörgås (LingonGrova 36 g) med smörgåsmargarin (Lätta 40%), pålägg (ost 17% 2 skivor) och grönsak. 1 glas juice.
a. 1,5 dl gryn (havre): 1,5 dl okokt havregryn = 35 g x 1,5. 131 x 1,5= 196,5 kcal
b. 2 dl mjölk 1,5%: 45 x 2= 90 kcal
c. 2 msk jordgubbssylt: 30 x 2= 60 kcal
d. 1 smörgås (LingonGrova 36 g): 94 kcal
e. 1 tsk smörgåsmargarin (Lätta 40%): 18 kcal
f. pålägg (2 skivor ost 17% 15 g x 2= 30 g): 42 x 2= 44 kcal
g. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90 kcal
h. Total kcal:
Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar
- B
3 dl fil 1,5% med 1,5 dl müsli. 1 smörgås (Danskt rågbröd 40 g) med 1 tsk Bregott 75%, pålägg (skinka kokt 12 g) och
grönsak. 1 glas juice.
a. 3 dl fil 1,5%: 48 x 3= 144 kcal
b. 1,5 dl müsli: 147 x 1,5= 221
c. 1 smörgås (Danskt rågbröd 40 g): 97 kcal
d. 1 tsk smörgåsmargarin (Bregott 75%): 32 kcal
e. pålägg (skinka kokt 12 g): 12 kcal
f. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90 kcal
g. Total kcal:
Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar
- C
3 smörgåsar (Rågkaka Polar 30 g) med 1 tsk x 3 smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%), pålägg x 3 (medwurst 15 g) och grönsak. 1,5 glas mjölk. 1 frukt (apelsin).
a. 3 smörgåsar (Rågkaka Polar 30 g): 81 x 3= 243 kcal
b. 1 tsk x 3 smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%): 17 x 3= 51 kcal
c. pålägg x 3 (medwurst 15 g): 38 x 3= 114 kcal
d. 1,5 (3 dl) glas mjölk 0,5%: 40 x 3= 120 kcal
e. 1 frukt (apelsin): 63 kcal
f. Total kcal: 591 kcal
Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar
- D
1 kokt ägg (58 g / M), 2 smörgåsar (PågenLimpan 43 g) med smörgåsmargarin Lätta 40%), pålägg hårdost 28% 15 g) och grönsak. 1,5 glas mjölk 0,5%. 1 glas juice.
a. 1 st ägg (M) 58 g 80 kcal
b. 2 smörgåsar (PågenLimpan 43 g) (118 x 3): 354 kcal
c. 1 tsk x 2 smörgåsmargarin (Lätta 40%) 18 x 2= 36 kcal
d. pålägg (hårdost 28% 15 g) 52 x 2= 104 kcal
e. 1,5 glas (3 dl) mjölk 0,5%: 39 x 2= 78 kcal
f. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90 kcal
g. Total kcal:
Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar
- A
1,5 portion havregrynsgröt (1,5 dl gryn) med 2 dl mjölk 1,5% och 2 msk lingonsylt. 2 smörgåsar (Husman x 4 pga hårt) med smörgåsmargarin, pålägg (mjukost 4% 1 tsk) och grönsak. 1 glas juice
a. 1,5 dl gryn (havre): 1,5 dl okokt havregryn = 35 g x 1,5. 131 x 1,5= 196,5 kcal
b. 2 dl mjölk 1,5%: 45 x 2= 90 kcal
c. 2 msk lingonsylt: 26 x 2= 52 kcal
d. 2 st smörgås (Husman 13 g x 4 pga hårt): 1 skiva (13 g) 45 kcal x 4= 180 kcal
e. 1 tsk x 2 smörgåsmargarin (80%): 35 kcal
f. pålägg (mjukost 4% 1 tsk): 18 x 2= 36 kcal
g. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90 kcal
h. Total kcal:
Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar
- B
3 dl fil 0,5% med 1,5 dl müsli. 2 smörgåsar (fröknäcke 35 g) med smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%), pålägg (leverpastej 15 g) och grönsak. 1 glas juice.
a. 3 dl fil 0,5%: 39 x 3= 117 kcal
b. 1,5 dl müsli→ 3,75 dl cornflakes: 114 x 1,5= 171 kcal
c. 2 smörgåsar (fröknäcke 35 g): 186 x 2= 3 72 kcal
d. 1 tsk x 2 smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%): 17 x 2= 34 kcal
e. pålägg (leverpastej 15 g) x 2: 39 x 2= 78 kcal
f. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90kcal
g. Total kcal:
Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar
- C
4 smörgåsar (ljust toastbröd Pågen 42 g) med smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%), pålägg (marmelad 1 msk x 4) och grönsak. 1,5 glas mjölk 0,5%. 1 frukt (äpple 125 g).
a. 4 smörgåsar (ljust toastbröd Pågen 42 g): 109 x 4= 436 kcal
b. 1 tsk x 4 smörgåsmargarin (Becel ProActiv 38%): 17 x 4= 68 kcal
c. pålägg x 4 (marmelad 1 msk): 41 x 4= 164 kcal
d. 1,5 (3 dl) glas mjölk 0,5%: 3 x 40= 120 kcal
e. 1 frukt (äpple 125 g)= 60 kcal
f. Total kcal:
Göra en uppskattning av energiinnehållet i olika typer av frukostar
- D
1 kokt ägg (58 g / M), 3 smörgåsar (Nyckelhålsmärkt toastbröd Rasker Pågen 46 g) med Bregott 75%, pålägg (keso 1,5% 1,5 msk= 15 g) och grönsak. 1,5 glas mjölk 0,5%. 1 glas juice.
a. 1 st ägg (M) 58 g 80 kcal
b. 3 smörgåsar (Nyckelhålsmärkt toastbröd Rasker Pågen 46 g): 121 x 3= 363 kcal
c. 1 tsk smörgåsmargarin (Bregott 75%): 32 x 3= 96 kcal
d. pålägg x3 (keso 1,5%)= 13 x 2= 26 kcal
e. 1,5 (3 dl) glas mjölk 0,5%: 3 x 40= 120 kcal
f. 1 glas (2 dl) juice: 45 x 2= 90 kcal
g. Total kcal:
Beräkna en människas energibehov
● Beror på kön, ålder, kroppsvikt, muskelmassa och fysisk aktivitet.
● Det basala energibehovet (BMR) beräknas genom Harris-Benedict ekvation eller
NNR (2012) och multiplicera med angivet PAL-värde.
Ex. enl NNR 2012
Ålder: 31 Kön: Kvinna Vikt: 52 kg Längd: 1,7 m
Välj lämplig ekvation “Kvinna 31-60 år: 0,0342W + 2,10H - 0,0486”
Sätt in sin vikt (kg) och längd (m) i ekvationen
0,034W + 2,1H – 0,0486= 5,2894 MJ/dag
Multiplicera med 1000 för KJ/dag
5,2894 MJ x 1000= 5289,4 KJ/dag
Multiplicera med 0,24 för kcal (1 KJ= 0,24 kcal)
5289,4KJ x 0,24= 1269,456 kcal/dag
TEE= BMR x PAL
Multiplicera med uppskattat PAL-värde: 2,0
1269,456 x 2= 2538,912 kcal/d
TEE= 2539 kcal/d
Beskriva styrka och svagheter med kostregistrering som metod vid stora undersökningar
Styrkor: Ger detaljerad data Kvantifierat intag (“trovärdigt”) Belastar ej minnet Kan uppnå datanivå 4
Svagheter: Kostsam Ofta underrapportering Påverkar matvanorna Stor börda för deltagaren Rapporterna försämras med tiden (rek. 3-4 dagar) Ju fler dagar, desto större bortfall Risk för en icke-representativ studie (konstintresserade individer ställer upp)
Beskriva styrka och svagheter med FFQ som metod vid stora undersökningar
Styrkor: Beskriver de vanliga matvanorna Beskriver hela kosten Relativt billig Påverkar inte matvanorna Rangordna individer eller gruppera individer och därmed undersöka sambandet mellan kost och sjukdom i stora studier. Ex. inom epidemiologi är rangordning oftast det primära. Kan nå datanivå 3 Kan skickas ut med post eller webbaserade varianter
Svagheter:
Ger inte precist kvantifierade data (“trovärdig”)
Svårt att minnas och svara
Intaget ofta felrapporterat
Alla livsmedel ryms inte på listan, blir svårt att fånga nyanser i matvanor speciellt i en blandad befolkning med olika matvanor och brett utbud på livsmedel
Långa FFQ-listor tenderar att överskatta intaget och kortare underskatta
Förknippad med stora mätfel, kan bero på erfarenhet, utbildning, ålder, kunskaper om mat och matlagning, färdighet att fylla i blanketter, läskunnighet etc.
Besvara frågan: “Vad har du för behov av ytterligare kunskap för att förstå nutritionsbehandlingsprocessen?”
Även kunna steg 2, 3 och 4 i NCP, så det blir en riktig nutritionsutredning, dvs:
Nutritionsdiagnos (endast dietisten, läk ställer medicinska diagnosen)
Nutritionsutredning
Nutritionsuppföljning och utvärdering
Jag behöver alltså lära mig:
De standardiserade nutritionstermerna för att kunna ställa en diagnos och använda relevanta nutritionstermer vid dokumentering (NCPT).
Kunna mer om olika symptom och kliniska tecken, samt tolkning av olika laboratorievärden.
Hur man använder en medicinsk journal och dokumenterar.
Samt hur man gör en nutritionsuppföljning och utvärdering.
Förklara sambandet mellan inflammation och S-albumin, hemoglobin samt S-ferritin (varför, hur tolkar, vad har man tagit hänsynt till)
S-albumin
Vid inflammation läcker albumin snabbt ut ur blodbanan, vilket kan mätas indirekt som ökande sänka (SR). Det frisätts även cytokiner, som hämmar syntesen av alumin i levern. Serumhalterna sjunker måttligt, pga omfördelning till andra vävnader, speciellt det interstitiella rummet, där en stor del av inflammationen utspelar sig.
Hemoglobin (Hb)
Hemoglobin sjunker i blodet vid inflammation eftersom de inflammationsskapande cytokinerna genererar ökad produktion av vita blodkroppar (och då bildas det färre röda). Samt mindre EPO (erytropoetin- hormon - som stimulerar produktionen av röda blodkroppar detta gör att mer syre kan tas upp) från njuren. Halveringstiden av de röda blodkropparna förkortas.
S-ferritin
Är ett mått på våra järndepåer, samt ett akutfasprotein som markant ökar i blodet vid inflammation. Eftersom syntesen av ferritin uppregleras av bl.a. cytokinen IL-6 (vilken bildas vid trauma eller inflammation). IL-6 ger upphov till en akutfasreaktion, vilket leder till att levercellerna ställer om sin proteinsyntes till att i första hand producera CRP (protein i blodet, ökar vid inflammation och infektion). Leder till feber.
Beskriv två blod- eller urinprov som kan beskriva nutritionsstatus
Blod:
1. S-albumin
Är en okänslig indikator för proteinbrist, pga lång halveringstid i blodet (3 v/20 d).
Alltså en trög markör för malnutrition, men bra markör för allmäntillstånd.
Albumin är mer inflammationsmarkör äl malnutritionsmarkör och mkt låga albuminvärden beror knappast på malnutrition utan på sviktande funktion i lever, njurar eller tarm.
Sjunker måttligt vid malnutrition, övervätskning och inflammation.
Mycket låga värden vid leversvikt, brännskador och njursvikt.
- S-transthyretin (förr Pre-albumin)
Syntetiseras i levern och transportör av tyroxin.
Kort halveringstid på (1-3 d), en snabb markör för förändringar i nutritionen.
Påverkas av proteinintaget och ses därför som markör för proteinstatus (troligen ännu mer känsligt än albumin).
Tolkningen påverkas av:
Inflammation, räknas som neg akutfasprotein.
Sjukdomar (precis som albumin).
Urin:
1. Kreatininutsöndring
Kreatinin bildas i muskulaturen och utsöndras via urinen och används som en markör för att analysera njurarnas funktion. Kreatinin bildas när kroppen bryter ner musklernas energireserv (kreatinfosfat). Värdet kan variera från person till person eftersom värdet är relaterat till kroppens muskelmassa.
Muskulösa personer kan ha något högre värden än andra utan att det betyder att njurfunktionen är sämre. Kreatininvärdet kan dessutom tillfälligt öka vid köttkonsumtion, sepsis (blodförgiftning), trauma och feber etc. Minskar vid stigande ålder och nedsatt njurfunktion.
24h insamlad urin
Kreatinin längd index = uppmätt 24 h kreatinin delat med förväntat 24 h kreatinin. Resultatet kan visa skelettmuskulatur-protein-depletion i olika grad, beskrivet i %. Ju högre %-sats desto mindre nedbrytning.
Skelettmuskulaturutarmning:
<40 % = liten
40-59 % = moderat
60-80 % = mild
- Kväveutsöndring (UREA?)
● Mäts i 24h insamlad urin
● Vid hälsa: kväveutsöndringen = kväveintaget (=0)
○ Ekvation: kostens protein/6,25 - kväveutsöndringen - 4
● Mer utsöndring än intag indikerar för neg kvävebalans (kväveutsöndring >
kväveintag)
Förklara tre olika principer för att mäta kroppssammansättning
DXA (Dual-energy X-ray absorptiometry) - Röntgen - LST, BMC, FM → 3C - Ben, muskel och fettmassa. Bentäthet.
Billig: ++ Enkel: ++ Tillgänglig: ++ Precis: ++ Riktig: ++ Röntgenstrålar i 2 olika energinivåer (dual energy X-ray). Strålningen försvagas, beroende på vävnadens densitet och tjockhet. Mjuk vävnad försvagar strålningen mindre än vävnad med högre densitet som ben. Strålningen försvagas också beroende på fördelningen av fett och mager massa.
Bioimpedansanalys (BIA) - Elektricitet - FFM (och FM= Vikt - FFM) → 2C - ECV och ICV
Billig: +++
Enkel: +++
Tillgänglig: +++
Precis: ++
Riktig: +
Bra: gruppnivå vid rätt ekvation.
Passar inte alla (BMI <16 el. >34, vid vätskerubbningar och metallimplantat)
Baseras på kroppens förmåga att leda ström→ impedans (resistens, reaktans)
Signal skickas från fot till hand för att beräkna motståndet i och utanför cellerna (multifrekvens). Metoden mäter mängd kroppsvatten. Motståndet är olika för fett, vatten vävnad, ben mm. Låg frekvens penetrerar ej cellerna, medel delvis och hög penetrerar lätt. Bäst resultat ges av en kombination av dessa.
BodPod (Air displacement-plethysmography)
- Densitet
- FM, FFM → 2C
- Kroppsvolym mäts i en lufttät speciell kammare.
Billig: ++ Enkel: ++ Tillgänglig: ++ Precis: ++ Riktig: ++ Mäter kroppens densitet baserat på Arkimedes princip. Utifrån detta får man fram fettvikt (kg), fettfri vikt (kg) och andel fett, dvs fett%. Nyare, dyrare, men enklare för patienten än UVV (undervattensvägning) då den bygger på luft isf vatten.
Mäta kroppsvikt och längd samt bedöma BMI och kunna diskutera felkällor
Kroppsvikt
● Utförande:
○ Helst på morgonen
○ Om möjligt efter tömd blåsa och/eller tarm
○ Om kläder (och skor) gör standardavdrag (viktigt) 1-2 kg
○ Kolla att vågen står på ett jämnt underlag och att försökspersonen inte lutar sig åt ngt håll
○ Väg gärna 3 ggr
● Felkällor- Vikten påverkas av:
○ Tidpunkt på dagen
○ Ätit ngt innan → väg på morgonen
○ Före och efter tömd blåsa/tarm skiljer sig
○ Kläder (och skor) → gör standardavdrag (viktigt) 1-2 kg
○ Mätfel → vågen bör vara kalibrerad och ha litet mätfel. Kontrollera vågen med jämna mellanrum
○ Kolla att vågen står på ett jämnt underlag och att försökspersonen inte lutar sig
åt ngt håll
○ Väg gärna 3 ggr för att se om värdet råkat bli missvisande
Stående längd
● Utförande:
○ Barfota eller tunna strumpor
○ Huvud, rygg, rumpa och hälar ska ta i mot väggen
○ Hälarna ska vara ihop och armarna hängande vid sidorna
○ Huvudet - blicken riktad rakt fram och nässpetsen i linje med örsnibben
○ Ta ett djupt andetag → maximala längden uppnås
○ Mät gärna 3 ggr
● Felkällor:
○ Längden kan påverkas av tidpunkt på dagen och ev. av ansträngande aktivitet
BMI
● BMI= vikt (kg) / längd (m2)
Brister: tar ej hänsyn till ålder, kön, graviditet och muskelmassa
● Bedöma BMI:
○ Ex. 1: vikt 52 kg, längd 170 cm, dvs. 52 / 1,7 upphöjt till 2 = BMI 18,0 → undervikt
○ Ex. 2: vikt 73 kg, längd 168 cm, dvs. 73 / 1,68 upphöjt till 2 = 25,8 → övervikt
○ Ex. 3: 114 kg, läng 189 cm, dvs. 114 / 1,89 upphöjt i 2 = 31,9 → fetma
Mäta kroppslängd med tre olika metoder, samt förklara dessa
Armspann
Förklaring: måttet - bäst korrelerad med längd vid ung vuxen ålder. Kan vara svårt bland äldre som är lite krokiga.
Mätning
1. Ståendes (eller sittandes) mot en vägg alt liggande
2. Armarna utsträckta i sidled med tummarna uppåt
3. Armarna ska hållas i skulderhöjd under mätningen (kan vara svårt för äldre)
4. Mätningen görs med måttband minst 2 meter långt, mätperson i varje ände
a. Alt markera med penna och sedan mäta avståndet
Halvt armspann (demiarmspann)
Förklaring: kan exv användas vid en fungerande arm
Mätning: mellan bröstbenets mittskåra och roten mellan lång- och ringfinger på ena armen (tummarna uppåt)
