NO: Biologi - Begrepp Kap 1-2

Question 1

Biologi

Answer 1

Ordet betyder “läran om livet” och det handlar om livet och allt levande, dvs organismer.

Question 2

Organism

Answer 2

Organismer är allt levande. Det kan gå från att vara bakterier eller växter till oss- människor. För att en individ ska räknas som en organism så behöver den kunna växa, andas, föröka sig och behöva energi.

Dessutom kan de flesta organismer röra sig mot ljuset, fast de inte har ögon som växter och solrosor.

Question 3

DNA

Answer 3

DNA är det kemiska ämnet som består av våra arvsanlag. Celler består av DNA och DNA består av arvsanlaget som även kallas för gener.

Question 4

Klorofyll

Answer 4

Klorofyll är det gröna färgämnet som är anledningen till att fotosyntesen kan ske. Den omvandlar ljusenergi (solenergi) till kemisk energi (dvs syre och druvsocker).

Dessutom så ger klorofyllet växten dess gröna färg.

Question 5

Fotosyntes

Answer 5

Fotosyntesen är den kemiska reaktionen då som vatten och ljusenergi (solenergi) för att konvertera det till glukos och syre. Glukos använder de som mat och byggmaterial medan syret blir över och lämnar växten genom klyvöppningarna precis som vart koldioxiden kommer från.

Dessutom så kan man säga att fotosyntesen än bakvänd förbränning/cellandning.

Question 6

Ozon(skiktet)

Answer 6

Ozon är gasen som bildas högt uppe i atmosfären av syre. Därefter, med hjälp av syret bildar ozon och syret ozonskiktet. Det skiktet skyddar oss än idag från solens skadliga ultravioletta strålning.

Växthuseffekten påverkar ozonskiktet rejält- lagret tunnas ut och solens skadliga ultravioletta strålning blir starkare pga det.

Förr så fanns det bara liv i delar av havet där det var skyddat av solens skadliga ultravioletta strålning.

Question 7

Cellmembran

Answer 7

Cellmembranet är ett fettliknande ämne och det yttersta lager skydd runt både djurcellen och växtcellen men växtcellen har ännu ett lager skydd utanför membranet som kallas för “cellväggen”, som inte djurcellen har. Den finns där för att skydda växtcellen och för att ge stöd åt växten.

Question 8

Cellkärna

Answer 8

Cellkärnan är den delen i cellen som har all information om hur organismen ska utvecklas. Dessutom så innehåller cellkärnan våra DNA, dvs arvsanlaget.

Question 9

Artnamn

Answer 9

Artnamn är de namnen på olika arter på latin därför att Carl von Linné, han som namngav arterna, namngav de på latin därför att man pratade mycket latin på 1700-talet så att alla kunde förstå.

För att en organism ska kunna räknas i en art med andra organismer måste de kunna få barn och barnbarn med varandra, på så vis grupperade Carl de olika arterna.
Exempelvis åsnan och hästen, de kan få barn med varandra men räknas inte som samma art. Varför? Enkelt! Därför att de inte kan få barnbarn tillsammans.

Question 10

Bastard

Answer 10

En bastard är en mix av olika djurarter, som åsnan och hästen som jag tidigare pratade om. Ungarna kallas för bastarder för att föräldrarna inte tillhör samma art.

Man kallar inte växterna för bastarder som för djur men istället för “hybrider”.

Question 11

Fossil

Answer 11

Fossil är förstenade spår eller avtryck av liv som bäddats med lager på lager av lera efterhand inuti bergen och sedan stelnat till. Det finns flera olika fossiler och de flesta befinner sig i havsbottnen. Dinosaurie fossiler är en sort av fossil också.

Question 12

Evolutionslära

Answer 12

Kunskapen om hur livet utvecklats. Det kallas för evolutionslära men man kan även kalla det för utvecklingslära.

Question 13

Mutation

Answer 13

Förändringar i arvsanlagen kallas för mutationer. Dessa förändringar kan bli fördelar och det är tack vare mutationer som det kan finnas en stor biologisk mångfald/variation av olika arter.

Question 14

Biologisk mångfald

Answer 14

Ordet innebär att det finns en stor variation av en art, vilket är bra för att det varierar mycket då.

Question 15

Glukos (druvsocker)

Answer 15

C6H12O6. Glukos är gjort av 6 kolatomer, 12 väteatomer och 6 syreatomer. Det är växtens mat och vi har även glukos i vår kropp. Glukos är socker och om man har hög glukos kan det bero på diabetes.

Dessutom så kan man kalla glukos för druv(socker).

Question 16

Klyvöppning

Answer 16

Där som koldioxiden tar sig in i växten och där som syret tar sig ut från växten. På ett blad kan det finnas miljontals av klyvöppningar. Det finns alltid två läppceller/slutceller runt om klyvöppningarna. När koldioxiden tar sig ut från växten efter att växten har förbränt dess glukos så öppnas klyvöppningarna för koldioxiden och då tar sig vattenånga också ut från växten.

Question 17

Kolhydrat

Answer 17

Kolhydrat är ämnen som cellulosa, socker och stärkelse. Dessa kallas gemensamt för kolhydrater och dessutom så är potatis rik med stärkelse och ved med cellulosa.

Question 18

Stärkelse

Answer 18

Genom att koppla ihop glukos till långa kedjor
så kan växterna bilda både stärkelse och även cellulosa.

Stärkelsen fungerar som växtens energiförråd och den är en viktig del av vår kost. Man kan finna stärkelse i pasta, potatis och ris.

Question 19

Cellulosa

Answer 19

Genom att koppla ihop glukos till långa kedjor så kan växterna bilda både cellulosa och även stärkelse.

Cellulosa består av ännu fler sammansatta druvsockermolekyler än stärkelse, ungefär 3 000 st.
Cellulosan är sammansatt på ett sätt som gör så att det blir ett stabilt och hårt ämne. Växten kopplar ihop glukosen till en lång kedja så att det bildas cellulosa som är bra byggmaterial för trädstammar, blad och grenar därför att den bildar sega, styva fibrer som är bra för just det.

Cellulosan lagrar växten i cellväggen. Dessutom så är cellulosa uppbyggd på ett annat sätt jämfört med stärkelse men det är ingen stor skillnad.

Question 20

Mineralämne

Answer 20

Det som växter också behöver för att kunna tillverka proteiner och vitaminer. Främst så behövs det mineralämnen som kalium, fosfor och kväve.

Question 21

Gödsel

Answer 21

Gödsel är avföring från djur. Man brukar ge växter gödsel därför att gödsel innehåller mycket växtnäring av olika slag. Krukväxter som växt dåligt eller är bleka har oftast brist på något av ämnena som gödseln innehåller. Därför så brukar de oftast piggna till när man ger de gödsel.

Question 22

Cellandning/förbränning

Answer 22

Cellandning är då som förbränning av mat/glukos med hjälp av syre sker. Man kan också säga att det är bakvänd fotosyntes. Man kan även kalla cellandning för förbränning.

När förbränningen sker så frigörs vatten, koldioxid och energi som kan omvandlas till värme- och rörelseenergi som vi sedan använder. Cellandningen är ett effektivt sätt på att frigöra massvis av energi.

När växter förbränner druvsocker så tar sig koldioxid och vattenånga ut från växten genom dess klyvöppningar.

Question 23

Kemisk energi

Answer 23

Kemisk energi är bunden i olika ämnen t.ex glukos. Vid förbränningen kan det omvandlas till antingen värmeenergi eller rörelseenergi.

Question 24

Kolförening

Answer 24

Föreningar som består av ämnet kolatomer kallas för kolföreningar.

Question 25

Kretslopp

Answer 25

När ämnen cirkulerar och återanvänds i naturen kallas det för kretslopp. Ett exempel på ett väldigt långt kretslopp är när bilar släpper ut koldioxid och sedan så återanvänder naturen koldioxiden med hjälp av fotosyntesen. Det tar cirka 100 miljoner år för att bilens koldioxid ska återanvändas av naturen.

Question 26

Släktträd

Answer 26

I ett släktträd så kan vi ordna familjer, arter och släkter på ett systematiskt sätt.

Question 27

Fosterutveckling

Answer 27

Fosterutvecklingen är fostrets utveckling, från foster tills de föds, genomgår nästan samma stadier tycks vara ett mycket starkt bevis för att vi har samma ursprung, gemensamt ursprung.

Question 28

Domän

Answer 28

Det som allt liv delas in i, de tre stora domäner. Dessa domäner är: eubakterier, arkéer och eukaryoter.

Question 29

Eukaryot

Answer 29

Den domänen som inkluderar alla varelser med en cellkärna; djur, svampar och olika organismer. Vi tillhör också i den gruppen.

Question 30

Hypotes

Answer 30

När vi studerar naturvetenskapliga ämnen och använder oss av naturvetenskapliga arbetssätt. Dvs att vi utgår ifrån våra erfarenheter och sedan gissar vi vårt bästa på vad eller hur något ska ske. Det kallas för att göra en hypotes.