No Biologi 10.2 đ§Źđ§Źđ§Źđ§Źđ§Źđ§Ź Flashcards
Kromosom
Kromosomerna bestÄr av all genetiskt information och DNA som Àr hÄrt ihopkopplad. I dina celler finns 46 kromosomer, 23 frÄn mamma och 23 frÄn pappa. Biologiska förÀldrar.
Kromosompar
De 46 kromosomerna bildar 23 kromosompar. Det 23:e kromosomparet Àr könskromosomerna.
Vanlig celldelning
Vanlig celldelning (mitos) Àr nÀr en kroppscell delar sig och bildar tvÄ nya celler. DÄ kopierar kromosomerna SÀg sjÀlva sÄ att arvsmassan fördubblas och de bÄda nya cellerna fÄr exakt samma Àr massa som ursprungliga celler alltsÄ 46 kromosomer som Àr 23 kromosompar.
Reduktionsdelning
Reduktionsdelningen (meios) Àr det som hÀnder nÀr könsceller (spermier och Àggceller) bildas. De celler som könscellerna bildas ifrÄn har frÄn början 46 kromosomen men under reduktionsdelningen halverade samtalet sÄ att könscellerna fÄr 23 kromosomer.
Könskromosom
Köns kromosomen avgör vilket biologiskt kön som de blivande barnet fÄr. Allas exceler hos en kvinna har könskromosomen i medan hÀlften av mannens spermier har köns kromosomen x och hÀlften y. Om en spÀrr med x-kronor som befruktar excellen utvecklas fort stretch till en flicka och om en spermie med en i kromosom befruktar cellen utvecklas fostret till en pojke.
Allel
Alla gener finns i dubbel uppsÀttningar en Gen frÄn den ena biologiska förÀldrar och en frÄn den andra. En gen av genparet kallas för en Allel.
Dominant och vilande, recessivt anlag
Ett dominant anlag (en dominant Allel eller gen) i ett jÀmför gör att en viss egenskap alltid slÄr igenom. Ett vikande anlag gör att en egenskap slÄr igenom bara om bÄda allelerna i ett genpar Àr vikande. Att vi kan det anlag Àr alltsÄ under ordnat ett dominant anlag. AlltsÄ att dominant anlag vinner över det vikande.
Korsningsschema
Korsningsschema anvÀnd för att visa hur egenskaper som beror pÄ ett enda jÀmför kan Àr vass beroende pÄ vilken kombination av dominant och vi kan bli gener som man har Àrft frÄn sina biologiska förÀldrar.
Hur mÄnga kromosomer har vÄra könsceller
VÄra könsceller har 23 kromosomer Det finns i enkel utsÀttning kÀnns eller har alltsÄ inga kromosompar.
Vad Àr det viktigaste som hÀnder under reduktionsdelning
NÀr kÀnns eller bildas Àr att arstmassan halveras sÄ att spermier och exceler bara fÄr 23 kr det sker för att de vid befruktningen ska slÄs samman sÄ att den cell som ger upphov till den nya individen ska fÄ 46 kromosomer. Vidreduktionsdelningen blandas ocksÄ arvsmassan sÄ att varje könscell fÄr en unik kombination av gener det Àr förklaring till att syskon inte blir identiska lika trots att de alla har fÄtt hÀlften av sin nÀr gener frÄn sina biologiska mamma och hÀlften papp.
Beskriv hur det kan bli tvÄÀggtvillingar respektiv enÀggtvillingar.
Om tvÄ Àgg lossnar samtidigt frÄn kvinnas Àggstockar och befruktas av varsin spermie kan det bli tvÄ Àgg tvillingar. De utvecklas alltsÄ frÄn tvÄ olika befruktade Àggceller och tvÄ x tvillingar Àr dÀrför inte genetiskt mer lika varandra Àn tvÄ syskon. EnÀggstvillingar bildas dÀremot genom att en befruktad Àggcell av en slump delas upp i tvÄ halvor som tvÄ utvecklas till fÀrdiga Foster. dÀrför kan en EnÀggstvillingar identiska arvsanlaget och Àr vid födelsen mycket lika och de har alltid samma kön.
Varför finns det ingen vetenskaplig grund för att dela in mÀnniskor i olika raser.
Den geniska forskningen har visat att alla mÀnniskor som lever nu pÄ jorden Àr genisk mycket ligga varandra tvÄ slumpvis utvalde mÀnniskor av samma kön har till exempel 99,9 % samma ordningsföljd av 𧏠dna bokstÀver i sin arvsmassa. Denemiska skillnaden mellan tvÄ mÀnniskor Àr mycket mindre Àn till exempel mellan tvÄ champagner och mellan tvÄ gorillor.
Ta reda pÄ mer om genetikens mörka historia till exempel om hur svenska forskare försökte dela in mÀnniskor i olika raser genom att bland annat mÀta deras skallar.
Herman Lundborg, som levde mellan Är 1868 till 1943 var en av de ledande svenska rasbiologierna. Han var professor och chef för statens Institut för rasbiologi i Uppsala som bildades 1921 Herman longboard och hans medarbetare gjorde bland annat undersökningar av mÄnga samers skallar och forsikte vissa de nordiska rasen var överlÀgsen punkt i flera böcker till exempel rasbiologin och Russian 1914 svensk kunskap 1928 och vÀsterland i fara 19304 framförde Herman Lundberg sin rasistiska idéer i det nazistiska Tyskland blev han mycket uppskattat för sina rasteorier och utsÄgs till hedersdoktor i Hedenberg 19 36 den ras biologiska forskningen Àr ett sorgligt exempel pÄ hur undermÄlning vetenskap har kunnat anvÀndas i propaganda för en omÀnsklig politisk ideologi.
Diskutera om godhet och ondska hos mÀnniskor mest beror pÄ generna eller pÄ miljön det vill sÀga den familj kultur och det samhÀlle som vi har vÀxt upp i punkt Hur skulle mÀnniskan kunna bli mer vÀnlig och fredlig.
Konflikter och alla saker som vi gör handlar om att alla tÀnker pÄ regeln att vi och dem vi Àr snÀlla mot dem som Àr som oss som tÀnker som oss som har samma Äsikt tillhör samma folkgrupp alltsÄ de som vi kÀnner vi snÀlla mot de personerna men de Àr de som inte tycker som oss och som tillhör nÄgon annan folkgrupp sÄ vi Àr mindre snÀlla mot dem och alla konflikter som har hÀnt i vÀrlden beror pÄ dessa orsaker att vi och de de och vi vi Àr inte som de och de Àr inte som vi det Àr det som Àr the point.