Njursjukdom Flashcards

1
Q

Hur mycket primärurin bildas/minut och vad kallas detta?

A

125 ml/min, GFR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är det som filtreras ut i glomerulus?

A

Allt som är mindre än albumin i storlek

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kan GFR mätas?

A
  • Serumkoncentration av kreatinin
  • eGFR
  • Lohexolclearance
  • Inulinclearance
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

När används Inulinclearance?

A

I kliniska undersökningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur är p-kreatinin vid nedsatt njurfunktion? Varför är detta sätt inte helt pålitligt?

A

Högt värde vid nedsatt njurfunktion. Koncentrationen påverkas av kroppssammansättning, mer specifikt muskelmassan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilket är GFRs normalområde?

A

60-110 ml/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

När uppstår symptom till följd av njursvikt?

A

GFR <30 ml/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad inkluderas i relativt GFR?

A

Kön, ålder och p-kreatinin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad inkluderas i absolut GFR och när används det?

A

Kön, ålder, p-kreatinin och kroppsyta. Används om något värde (längd eller vikt tex) är avvikande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

När kan p-kreatinin användas för att dra slutsatser om njurens funktion.

A

Vid en förändring av värdet under tid hos en individ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

När kan p-kreatinin inte användas för att dra slutsatser om njurens funktion?

A

Jämförelse mellan olika personers värden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

När sker uremi och vad betyder det?

A

<10 GFR, urinförgiftning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ange de olika symptomen på njursvikt

A
  • Dålig matlust
  • Klåda
  • Anemi
  • Vätskeretention
  • Hyperkalemi
  • Hypokalcemi
  • Hypertoni
  • Hyperparathyreodism
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ange njurarnas olika funktioner

A
  • Utsöndra vätska
  • Utsöndra slaggprodukter
  • Reglera blodtryck
  • Reglera syra-bas
  • Utsöndra kalium
  • Utsöndra fosfat
  • Styra blodbildning
  • Utsöndra läkemedel
  • Aktivera D-vitamin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur påverkas aktivering av D-vitamin vid nedsatt njurfunktion?

A

Effektiviteten följer njurfunktion: nedsatt njurfunktion minskar effekt av aktivering av D-vitamin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka ämnen är speciellt farliga för personer med njursvikt?

A

N - kväve
P - fosfor
K - kalium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilket kostråd ges för att öka utsöndring av vätska?

A

Reducera natrium i kosten för att minska törst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad används för att mäta slaggprodukter?

A

Urea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

När bildas urea

A

Protein (COHN) bildar bla urea (CH4N2O) vid nedbrytning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är viktigt att betona vid en proteinreducerad kost?

A

Att öka intag av kolhydrater och fett för att inte bli katabol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur reagerar en kropp med nedsatt njurfunktion vid för lågt kaloriintag?

A
  • Malnutrition
    -Katabolism
  • Proteinnedbrytning
  • Ureabildning
  • Uremi
  • Dålig aptit
    …och sedan börjar det om igen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka symptom föreligger vid uremi?

A

Många olika, men bland annat:

  • trötthet
  • anorexi
  • illamående
  • klåda
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur vanligt är det med kombinationen <60 GFR och hypertoni?

A

80% av patienterna har både hypertoni och <60 GFR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilken medicinsk behandling är förstahandsval vid hypertoni + <60 GFR?

A

RAS-blockerande läkemedel och diuretika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad händer i kroppen vid en lätt acidos?

A

Lätt acidos bidrar till skelettnedbrytning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är det lägsta rek proteinmängden vid proteinreducerad kost? Varför inte lägre?

A

0,6 g/kg, i praktiken 40 g som minsta mängd. Går proteinmängd under detta finns risk för bristsymptom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka symptom finns vid hyperkalemi?

A

Hyperkalemi är symptomfritt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilken fysisk påverkan kan hyperkalemi ha?

A

Kan ge arytmi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur behandlar dietisten hyperkalemi?

A

Kaliumreducerad kost och acidosbehandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Varför är acidosbehandling aktuell vid hyperkalemi?

A

Acidos driver upp kaliumkoncentrationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Ange fem andra sätt att behandla hyperkalemi

A
  • Läkemedelssanering
  • Jonbytare
  • Furosemid
  • Insulin-glukosdopp (flyttar kalium från extra-till intracellulära vätska)
  • Dialys (om inget annat är effektivt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är hyperfosfatemi?

A

Fosfatansamlingar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är följden av hyperfosfatemi?

A

Skelettet urkalkas, sker förkalkning i kärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är kalcifylaxi?

A

Ansamlingar som resulterar i stora sår. Smärtsamt, dödlighet ökar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vilken kostbehandling är aktuell vid fosfatansamlingar?

A
  • PR-kost
  • Fosfatbindande läkemedel
  • Adekvat D-vitaminupptag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Hur är ofta järnvärdet hos personer med nedsatt njurfunktion?

A

Vanligt med järnbrist, nästan alla med GFR <20 har anemi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Hur ser behandling ut vid järnbrist + nedsatt njurfunktion?

A

Se om kosten går att järnberika. Ofta behövs läkemedel. Läkare kan ordinera EPO-injektioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vilka mineraler påverkas av minskad andel aktivt D-vitamin?

A

Kalcium- och fosfatupptag blir lägre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vilka gastrointestinala symptom finns vid uremi?

A
  • Inflammationer i slemhinnor (i munhåla och svalg)
  • Ulcusrisk ökar
  • Tarmfunktionsrubbningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Varför är acidos vanligt vid nedsatt njurfunktion?

A

Kroppens förmåga att utsöndra H-joner är nedsatt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Hur kan acidos behandlas?

A
  • Bikarbonat
  • Ökat energiintag (acidos till följd av katabolism)
  • Öka intag av vegetabilier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vilken labdata påverkas av proteinintag?

A

P-urea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vilken labdata påverkas av muskelmassa?

A

P-kreatinin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Kan kosten påverka P-kalium, P-fosfat och P-bikarbonat?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Hur påverkas CRP och albumin vid inflammation?

A

Oftast förhöjt, och albumin sänks

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad brukar hända med matintaget vid GFR 25-30?

A

Spontant minskande av proteinintag, speciellt rött kött

47
Q

Ange hur kosten kan påverka eventuell metabol acidos.

A
  • Mycket protein och salt ökar risk för acidos

- Stor andel vegetabilier minskar risk för acidos

48
Q

Vad är viktigt att tänka på vid fibrer och njursjukdom?

A

Fibrer innehåller fosfor

49
Q

Vad ska du fokusera på vid /risk för viktnedgång och PR-kost?

A

Fokus på totalt energiintag, sedan proteinmängd

50
Q

Vad ska du fokusera på vid viktstabilitet och PR-kost?

A

Fokusera på proteinmängd och ersättning av det uteblivna proteinintaget

51
Q

Vad ska du fokusera på vid övervikt och önskan om viktnedgång vid PR-kost?

A

Proteinintag beräknat på målvikt, alt beräknat på BMI 25 + 25% av den överskjutande vikten

52
Q

Acidos minskar risk för progression av njursvikt

A

Falskt. Acidos ökar risken.

53
Q

Ange 7 strategier vid PR-kost.

A
  • ha liten proteinmängd till huvudmåltider
  • byt ut rött kött
  • använd mer vegetabiliska proteinkällor
  • inkludera ca 2 dl mejeriprodukter/dag
  • välj bra fettkvalitet
  • använd vid behov energigivande måltidsdryck (ej mjölk)
  • inkludera mellanmål
54
Q

Hur mycket fosfor blir det av 100 g protein?

A

1300 mg

55
Q

Vad påverkar fosforinnehåll?

A

Tillagning och biotillgänglighet

56
Q

Vilka är de främsta fosfatkällorna?

A

Mejeriprodukter

57
Q

Vad kan orsaka hyperkalemi?

A
  • acidos
  • katabolism
  • endokrina orsaker
  • medicin
  • förstoppning
  • otillräcklig dialys
  • högt intag
58
Q

Kalium: vad ska undvikas av personer med njursukdom?

A

Energidryck med taurin samt carambola (inkl juice)

59
Q

Vilket proteinintag brukar rekommenderas för personer med CKD?

A

0,8-0,6 g/kg

60
Q

Vad är kostens funktion vid HD?

A

Att ersätta förluster och motverka behandlingens katabola verkan

61
Q

Vad förlorar kroppen vid varje HD-tillfälle?

A

10-15 g protein samt lite kolhydrater och vattenlösliga vitaminer

62
Q

Vad ska man räkna energibehov på vid HD?

A

Beräkna på torrvikt.
<70 år 30-35 kcal/kg
>70 år och/eller låg fysisk sktivitet 25-30 kcal/kg
Vid övervikt/fetma: övre BMI-gräns + 25%

63
Q

Hur mycket fosfor avlägsnas vid varje HD-tillfälle?

A

Ca 1000 mg

64
Q

Vilken vätskemängd är rekommenderad till personer med HD?

A

700 ml + den egna urinmängden

65
Q

Vilken vikt strävar man att nå efter HD-behandling?

A

Mål att väga torrvikt efter HD

66
Q

Varför är målet att ha en viktökning på max 4% mellan HD-tillfällena?

A

Blir viktökningen större kommer den extra vätskan inte att kunna dras

67
Q

Vad är kaliumrekommendationen för HD-patienter?

A

2000-2500 mg/dygn, eller 1 mmol/kg

68
Q

Varför rekommenderas det att äta innan, under och efter HD?

A

Det är ansträngande för kroppen. Katabolismen minskar och är en positiv effekt på proteinsyntesen

69
Q

Vad står PEW för?

A

Protein
Energy
Wasting

70
Q

Vad innebär PEW?

A

Malnutrition hos främst dialyspatienter

71
Q

Vad kan vara till följd av PEW?

A

Försämrad livskvalitet, ökad infektionskänslighet, mortalitet och förlängd vårdtid

72
Q

Vilka typ av nutritionsstöd finns till patienter med HD?

A
  • Kosttillägg
  • Berikning med proteinpulver
  • EN
  • PN/IDPN
73
Q

Vad betyder IDPN?

A

Intradialytisk parenteral nutrition, PN endast vid dialystillfället

74
Q

Vilket proteinintag eftersträvas hos en patient med HD?

A

1,1 g/kg, minst 1 g/kg

75
Q

Vad är kostens funktion vid PD?

A

Att ersätta förluster från dialysen och anpassa kosten efter glukosabsorptionen som sker via dialysvätskan

76
Q

Hur stor del av glukoset i PD-vätskan absorberas och hur stor mängd uppskattas det vara?

A

Ca 60%, mellan 100 till 200 g/dygn

77
Q

Vilket energibehov beräknas till patienter med PD?

A

25-30 kcal/kg, ibland ev 35 kcal/kg.

78
Q

Vad är viktigt att tänka på vid energiberäkning hos patienter med PD?

A

Inkludera glukos från dialysvätskan

79
Q

Hur mycket protein beräknas förloras vid PD?

A

10-30 g/dygn

80
Q

Vilket proteinintag eftersträvas hos en patient med PD?

A

1-1,2 g/kg

81
Q

Hur påverkas proteinintag vid peritonit?

A

Proteinintag ska optimeras: 1,5g/kg vid akut fas, 1,2 g/kg i efterförlopp.

82
Q

Ange tre vanliga biverkningar efter transplantation

A
  • försämrad blodsockerreglering
  • höga blodfetter
  • oönskad viktuppgång
83
Q

Vilka kostråd ges till personer efter transplantation?

A
  • som en klassisk diabeteskost
  • dricka 2-3 l vatten/dygn
  • max 0,5 l mjölk/dag
84
Q

Vilka råd ges gällande proteinintag efter transplantation?

A
  • proteinrikt direkt efter op

- sedan enligt NNR: 0,7-0,8 g/kg

85
Q

Vilka råd ges gällande kolhydrater efter transplantation?

A
  • mycket fiberrika spannmålsprodukter
  • mycket grönsaker och rotfrukter
  • frukt 1-3 gånger/dag
  • endast liten mängd socker
86
Q

Vad ska man undvika efter transplantation?

A
  • grapefrukt (hel eller juice)
  • pomelo, sweetie och ugly
  • carambola
  • energidryck med taurin
87
Q

Vilken bakterie och parasit är bra att informera patienter som genomgått transplantation?

A

Listeria och toxoplasma

88
Q

Vilken typ av njursten är vanligast och hur bildas den?

A

Kalciumoxalat, bildas vid omsättning av C-vitamin och glycin. Därefter binder kalcium oxalat

89
Q

Vilka kostråd ges vid njursten, oavsett stentyp?

A
  • minst 2 l vatten/dygn, extra viktigt vid alkoholintag
  • använd sparsamt med salt
  • ha ett måttligt proteinintag
  • ät rikligt med frukt och grönt
  • normalvikt fördelaktigt. Vid övervikt -> långsam viktnedgång
90
Q

Vilka kostråd ges vid njursten med oxalathaltiga stenar eller ej analyserade stenar?

A
  • undvik c-vitamin
  • välj fullkornsprodukter
  • kalciumintag på 800-1200 mg/dag, gärna mjölkprodukter vid oxalatrik mat
91
Q

Vad betyder glomerulonefrit?

A

Immunangrepp av glomeruli

92
Q

Vad är akut och kronisk glomerulonefrit?

A

Akut: antikroppar mot glomerulärt basalmembran
Kronisk: immunokomplex som fastnar i glomeruli. Antikroppar i cirkulation

93
Q

Vilka glomerulära konsekvenser har glomerulonefrit?

A

Fibrotisering -> nedsatt glomerulär foltration -> läckage av äggvita

94
Q

Symptom på glomerulonefrit

A
  • proteinuri (oftast >2g/dygn)
  • hypoalbuminemi
  • ödem
95
Q

Vad kan hypoalbuminemi tyda på?

A

Malnutrition eller nefrotiskt syndrom

96
Q

Vad är IgA nefrit och hur behandlas det?

A

Den vanligaste glomerulonefrit-typen som leder till dialys eller transplantation. Kronisk. Behandling av blodtryck

97
Q

Vilka drabbas av diabetesnefropati?

A

Personer med >20 års diabetes typ 1 eller typ 2.

98
Q

Ange de fyra faserna av diabetesnefropati

A
  • mikroalbuminuri
  • makroalbuminuri, ibland nefrotiskt syndrom
  • sjunkande GFR
  • uremi
99
Q

Diabetesnefropati är vanligtvis den enda diabetesmanifestationen.

A

Falskt. Diabetesnefropati är alltid i kombimation med andra diabetesmanifestationer.

100
Q

Hur behandlas diabetesnefropati?

A

Blodtrycksbehandling. Undvikande av överkomsumtion av protein kan förebygga utvecklingen

101
Q

Vad är cystnjuresjukdom och vilka drabbas?

A

Kronisk sjukdom, cystor som växer på tubuli som sedan tränger undan vanlig vävnad. De med anlag utvecklar sjukdomen.

102
Q

Vad betyder autosomalt?

A

Det drabbar båda könen lika mycket

103
Q

Vad kan cystnjuresjukdom leda till?

A

Kan leda till cystor i hjärnan och hjärnblödning på grund av svaghet i blodkärlen

104
Q

Får personer med cystnjuresjukdom uremi?

A

Ja, oftast inträffar detta först efter personen är 40 år

105
Q

Vad är nefroskleros?

A

En skada på njuren till följd av högt blodtryck

106
Q

Vad är akut och kronisk pyelonefrit?

A

Infektion som ligger kvar i njuren. Akut: njurbäckeninflammation. Kronisk: ovanligt i Sverige

107
Q

Vad är UF?

A

Vätskedragningen som görs vid HD

108
Q

Vad är en fistel?

A

En ihopkoppling av en ven och artär i handen för att trycket i blodkärlen vid dialysutgång är högre.

109
Q

Vad är en CDK och när används detta?

A

Central dialyskateter, används när fistel inte är möjlig att göra på handleden eller om det inte blir bra.

110
Q

Vad är ultrafiltration?

A

Vätskedragningen som görs vid HD

111
Q

Vad är peritonit och vad är det en vanlig komplikation vid?

A

Inflammation av bakterier som kommer in i magen. Vanlig komplikation vid PD.

112
Q

Vad är APD?

A

Automated peritoneal dialysis

113
Q

Varför är det extra viktigt att observera vitamin A vid PN?

A

Ofta har patienter med dialys ett överskott på vit A

114
Q

Hur påverkas fosfor-fosfatbelastning vid minskat proteinintag?

A

Belastningen minskar