Njurar Och Urinvägar Flashcards
Allmänt
Två njurar dom sitter varsin sida om ryggraden långt bak i bukhålan ovan för naveln. Viktigaste reningdorganen. Renar blodet och för bort med urinen. Viktigaste ät urea som bildas vid nedbrytningen av aminosyror från protein. Reglerar så vi inte får för mycket av något. Balansen är en förutsättning för att organismen skall fungera.
Organ som hjälper till att bli av med slagg och överskottsprodukter och olika skadliga ämnen kallas för exkretions och utsöndringsorgan. Njurarna är främsta utsöndringsorganet, bildar utsöndringspridukten urin. Hur mycket urinen beror på hur mycket vätska som finns i kroppen.
Levern omvandlar olika substanser och vattenlösliga molekyler som kroppen kan fåglar sig av med, via urinen, gallan eller avföringen.
Huden är även den utsöndringsorgan. Ger ifrån sig vatten, salter och fett genom svett och talgkörtlarna. Lungor renar kroppen med att andas ut koldioxid.
Njurarna vilar aldrig, 20% procent av varje hjärtpump går hit, ca 1500 liter blod passerar på ett dygn. Blodet rinner i kappilärer. Vätskan och slaggprodukter pressas ut genom kärlväggarna och in i en kapsel som omger varje kärlnystan. Kärlnystan och kapsel bildas tsm en njurkropp och den vätskan som bildas kallas primärurin.
180 liter primärurin bildas per dag. Genom Njurarna rörsystem, njurkanalen och samlingsrören sugs den mesta av primärurin upp av blodkärlen igen.
Den färdiga urinen ligger mellan 1-2 liter vätska per dag. Transporteras genom urinledaren och lagras i urinblåsan, urinröret och vi kissar.
Njurarna bildar även hormonet renin, har stor betydelse för blodtrycket.
Ord
Njurar - ren Njurbäcken - pelvis renalis Urinledare - ureter Urinblåsa - vesica urinaria Urinröret - uretra
Njurar
Intill ryggraden, höjd med midjan. 12 thorakal och 3 lumbalkotan. Är dryg en decimeter, formad som en böna och omgiven av en skyddande fetthaltig bindvävskapsel. Framtill är den täckta av den inbutkatande delen av njuren som kallas för njurporten, hilus. Urinledare utgår här och blodkärlen som passager till och från njuren genom njurporten.
Vardera njuren får sitt blod från njurartären, arteria renalis som utgår från bukaorta. Blodet som lämnar njuren går via njurvenen, vena renalis, som tömmer sig i nedre hålvenen, vena cava inferior.
Urinledares första del är som en tratt för att fånga upp urinen från hela njuren, kallas njurbäckenet, pelvis renalis. Njuren delar sig i njurbäckenet i blomliknade utbuktningar, njurkalkarna, calyces renalis.
Njurmärgen bildar formen av pyramider, spetsarna kallas papiller och här mynnar njurarna samlingsrör. Här töms urinen i njurkalkarna.
Runt njurmärgen finns en ljusare vävnad, njurbarken. Innehåller blodkärl och små strukturer som vildar primärurinen, njurkropparna. Njurens rörsystem, njurkanaler och samlingarör finns till största del i njurmärgen.
Urinledare
Rinner från njubäckenet till de båda urinledarena. Är 25-30 cm långa, smala rör som transporterar urinen till urinblåsan. Tar en minut från njuren ner till blåsan. Pressas ner genom rytmiska sammandragningar i urinledarnas glatta muskulatur, likande peristaltik som pressar ner maten.
Finns olika salter i urinen, bla kalcium. Blir koncentrationen av ett visst salt för högt, tex om man druckit för litet, kan saltet fällas ut till kristaller så att det bildas stenar, njurstenar. Små orsakar inget problem, är dem större kan de fastna och täppa till urinledaren, så att kisset inte kan passera. Trycker ökar då i njuren och de kan göra ont. Kommer oftast i intervaller pga peristaltik. Sjukdomen har ett visst samband med vad man äter, hur ämnesomsättningen fungerar och hur mycket man rör sig
Urinblåsa
Vesica urinaria. Tillfällig behållare. Varierar i storlek, men normalt en halv liter. Töjbar och när den töjs skickas en signal till nervsystemet, en reflex säger till att tömma blåsan. Väggmusklerna, detrusormuskeln, drar ihop sig och den glatta slutmuskeln i urinrörets öppning slappnar av. Vi bestämmer själva när vi ska kissa genom tvärstrimmig slutmuskel, är den del av bäckenbottenmuskulaturen. Små barn har ej lärt sig att styra.
Inkontinens om man ej kan hålla sig ordentligt. Trycket kan öka när man hostar eller gör tunga lyft. Beror på svaghet i bäckenbottenmuskeln.
Urinvägsinfektion beror på bakterier, kolibakterier från tarmen tagit sig till urinblåsan. Blåskatarr, cystit om det är blåsan och röret. Allvarligare fortsätter upp till njurarna och blir njurbäckeninflammation.
Urinröret
Sista delen. Kvinnor har 3-5 cm och män 20 cm. Inflammation kallas uretrit eller urinrörkatarr.
Nefronet- njuren urinpricent
Får blod från njurartörena som utgår från bukaorta. Njuartärerna förgrenar sig tsm inne i njuren och går vidare till nefronen och samlingsrören.
Nefronet filtrerar blodet och bildar urin. Finns en miljon nefronen i varje njure. Består av två delar, en njurkropp där primärurinen bildas och en njurkanal där primärurin reduceras till färdig urin.
Längst in i njurkroppen finns ett kärlnystan av blodkappillärer som kallas glomerulus. Som är inbäddat i bowmans kapsel. Väggarna består av ett inre och ett yttre cellskikt med ett hålrum.
I glomerulus och kapseln bildas primärurinet. Vätska och enkla molekyler filtreras i kärlnystan och samlas i kapseln hålrum, primärurinet.
Primärurinet liknar blodplasma, saknar proteiner och fria fettsyror. Innehåller vatten, oorganiska joner, näringsämnen o h upplösta salter.
Primärurinet leds sedan till tubulus, njurkanalen. Börjar i njurbarken, proximal tubulus. Sedan kommer ett u formigt avsnitt, henles slynga som går till njurmärgen. Den uppåtgående skänkeln, distala tubulus går till barken igen. Som tömmer sitt innehåll i ett sammingsrör.
Samlingsrören tar hand om urinen från ett antal olika nefron. Via samlingrören till njurbäckenet där de rinner genom små öppningar i papillerna. 180 liter primörurin koncentreras till 1,5 liter färdig urin på en dag.
Proximal tubuli
Glukos och aminosyror återvinns 100% till njurarna och finns inte kvar i urinen. Tas upp i början av njurkanalen, proximal tubuli. Har man för mycket glukos kan det var svårt att ta upp allt och om det finns glukos i urinet beror det oftast på diabetes.
Återvinner även vatten genom att natriumjoner transporterar primärurinrn till blodet. Ca 80% av vattnet.
Kroppen innehåller 40 liter vatten, helt kroppens vattenmängd filtreras i njurarna 3-4 gånger per dygn
Distala tubuli
Här sker den slutliga justeringen av urinen och här återvinns ytterligare 19% vatten. Detta styrs av hypofyshormonet ADH. Regleras även förhållandet mellan natrium och kalium under påverkan av hormonet aldosteron.
Vätskebalansen
55-60 % vatten består vi av. 2/3 finns inuti cellerna. Liten del av vätskan utgörs sekret som saliv, tårvätska och magsaft. Förlorar 2,5-3 liter vätska via urinen, utandningsluften och svett.
Vätskebalansen gör så organen fungerar.
Sjunker vätskebalansen blir blodet trögt och svårare att komma fram, syre och näringen till vävnaderna kommer inte fram. Njurarna ser till att vätska och salt som hade följt med urinen sparas i kroppen för såna här tillfällen. Natrium är det salt som har störst betydelse.
Mekanismer som styr vätskeflödet. Hydroatatiska trycket. Blodet påverkas av blodtrycket. Kroppsvätskan påverkas av vävnadstrycket. Trycker jämnas ut i kappilärerna. I venerna sjunker trycket och lägre än vänadstrycket. Här pressas vätskan in I venerna med koldioxid och slaggprodukter. Hydrostatiska trycket skapar en förutsättning för cellernas ämnesomsättning.
Osmotiska trycker i vävnaderna uppstår pga proteiner, salter och andra näringsämnen som finns I våra kroppsvätskor. Jobbar på att jämna ut koncentrations skillnaderna mellan vätskan i cellerna och utanför. Även som betyder mest för osmotiska trycket ät glukos, urinämne, natrium och plasmaproteiner. För att salter ska kunna slusas fram och tillbaks behovs jonpumpar. Som är protein som sitter i cellväggarna och är portvakter. Hjälper till med regleringen av vätskebalansen.
Olika hormoner hjälper även till. ADH, antudueuretiskt hormon. Försätts av hypofysen när koncentrationen av natrium i blodet är för hög, tecken på vätskebrist.
I samband med att vi är törstiga är det nervcellerna i hjärnan som reagerar på Höga salthalten i blodet. Måste späda ut kroppsvätskorna med att drick vatten.
ADH och njurarna bestämmer hur mycket vatten som ska sparas. Brist på hormonet leder till diabetes.
Salbalansen regleras av aldosteron som bildas i binjurarna. Justerar natrium och kalium. Osmotiska trycket är beroende av saltbalansen. Blir saltbalansen för låg i blodet minskar blodvolymen och blodet får svårare att ta sig fram genom kärlssytemet.
Urinen
PH värde runt 5. 95 % vatten, resten avfallsprodukter och salter och slaggprodukter. Gula färgen kommer från gallfärgämnet bilirubin. Innehåller även kreatinin som är en slutprodukt som frigörs vid muskelarbete. Höga nivåer är ett tecken på att njurarna fungerar dåligt.
Finns det proteiner, äggviteämnen, är de tecken på sjukdl. Innehåller de socker beror de på diabetes.
Medicinskt språk för kissa är miktion. 250 och 300 milliliter säger kroppen ifrån att gå på toa. Skickas impulser från miktionscentrumet i nedre delen av ryggmärgen. Går signal till glatta, ej viljestyrd, muskulaturen i nedre delen av blåsan som slappnar av. Slutmusklen vi kan styra för att hålla tärt är tvärstrimmig.
Sjukdomar i njurar och urinvägar
Urinvägsinfektion är bakteriell. Är urinröret drabbat kallas de uretrit, annars cystit eller blåskatarr.
Orsakas övre Urinvägarna kallas de pyelit, njurbäckeninflammation eller pyelinefrit. Kvinnor mer utsatta pga av kortare urinröret.
Inflammation i kärlnystan, glomerulonefrit. Njurarna kan inte filtrerar blodet normalt. Ämnen som ska stanna i blodkärlen tar sig ut ur urinen.
