Nervsystemet Flashcards
Allmänt
Hjärnan, ryggmärgen och nerverna utgör nervsystemet. Ger oss förmågan att tala, läsa och skriva, utgör den biologiska grunden för vår personlighet.
Har till uppgift att samordna sinnesintryck, hur vi beter oss i förhållande i omgivning. Hjälper till att olika delar snabbt får kontakt och fungerar som en enhet som sker med hjälp av hormoner, men nervsingnaler går snabbare. Delas in i centrala och perifera nervsystemet.
Centrala, CSN utgörs av hjärnan och ryggmärgen, två känsliga och livsviktiga organ som skyddas av skallen och ryggraden. Komandocentral
De centrala skickar och tar emot info genom nerverna, nervbanorna ute i kroppen bildar de perifera nervsystemet, PNS.
hjärnstammen förbinder hjärnan med ryggmärgen, korsas nervbanor från höger och vänster sida av kroppen. Höger hjärnhalva styr vänster sida. Enklaste nervreaktionerna sköts utav ryggmärgen, reflexer. Efter går signal till hjärnan och vi blir medvetna. Detta är avsedd för att skydda kroppen
Nervcellen - neuronet
Uppbyggt av nervceller, neuron. Stödjande celler som kallas gliaceller.
Sensoriska neuroner som leder impulser från sinnesorganwb till det centrala nervsystemet, interneuroner finns I CNS och motorneuroner, motoriska nerverna, som leder nervimpulser utåt.
Nervcellerna kan bilda och leda elektriska signaler, nervimpulser. Är länkade till varandra i ett stort nätverk, varje cell har kontakt med andra.
Har en cellkropp, soma, med en cellkärna och andra organeller. Har ett speciellt utskott som gör att de kan kommunicera med andra. Utskotten har två typer axon och dendriter. Axonet leder nervsignaler ut från cellkroppen, dendriter leder impulser in till cellen. Vissa tjocka axoner ligger inbäddade i myelin, ett fettämne som bildas av gliaceller.
I CNS finns nervvänad, grå och vit substans. Den grå hjärnvävnaden bildas av nervcellernas cellkroppar, de grå cellerna. De vita består av cellerna långa utskott, axonerna och myelin.
Nerverna som förmedlar info mellan CNS och resten av kroppen är axoner samlade i buntar.
Nerver är olika snabba, 0,5 - 150 m per sekund. Nerverna med myelinskida leder snabbare, och ju grövre Nerverna är ju snabbare
Nervimpuls
Finns elektrisk spänning mellan insidan och utsidan av cellmembranet. Spänningen kallas för vilopotential, 70 millivolt för nervceller. Vilopotentialen har att göra med fördelning av positiva och negativa joner i och utanför cellen. Finns överskott av negativa joner i celler. Cellmembranet är genomsläppligt för kaliumjoner. Natrium och kaliumpumpen är en transportmolekyl som finns i alla våra celler. Håller vakt så koncentrationen av natriumjoner hålls jämn utanför cellen osv. Har betydelse för nervcellerna. Nervimpuls består av en ström av natriumjoner in och kaliumjoner ut ur cellen. 70 % av energibehovet går åt till natrium och kaliumpumpen.
Synapsen
Nervimpulser kan bara leda reaktion i kroppen om den överförs till andra celler. För att föra över nervimpulser använder sig nervsystemet av kontakter mellan cellerna som kallas synapser.
Ena halva består av nervterminal i den signalerade cellen, är sista delen av axonet, den nervtråd som leder signal ut från cellkroppen. Andra halvan utgörs av receptor i målcellen. Impulsöverföringen i synapserna på kemisk väg. Processen stimuleras av en kemisk-elektrisk nerv.
Nervsignal når nervterminalen släpps ett kemiskt ämne, signalsubstanser i synapsen. Annat namn för signalsubstans är neurotransmittorer.
När signalsubstanser binds till receptorer i mottagarcellen uppstår en reaktion.
Receptorer
Ingår i synaoserna. När det rätta signalsubstanser dyker upp binds den till receptorn och följden blir att något händer i cellen. Finns en annan typ, sinnescell, varje är specialiserade på att reagera på en viss typ retning, ex ljus, ljud. Sen omvandlar den retningen till en nervsignal som via nerverna skickas vidare till hjärnan och ryggmärgen. Finns gott om i våra yttre sinnesorgan, ex ögon, öron och näsa. Registrerar känselintryck, beröring, smärta. Finns även i våra inre organ som slår larm om miljön förändras, ex om vi har vätskebrist och så vi känner oss törstiga.
Nervsystemets organisation
Cns utgörs av hjärnan och ryggmärgen, pns är alla nerverna som förbinder cns med resten av kroppen.
Somatiska nervsystemet styr skelettmuskulaturen och skickar känselimpulser från huden och muskler till cns. Viljestyrd av större delar. Autonoma nervsystemet inte viljestyrd, impulser som ej når medvetandet. Styr livsviktiga processer, blodcirkulationen, andningen, matsmältningen. Delas in I sympatiska och parasypmatiska, varandras motsatta effekt på kroppens organ. Sympatiska ex får hjärtat att arbeta snabbare medan parasympatiska dämpar hjärtsaktviteten.
Sympatiska består av ett antal nervknutor, ganglier. Nervknutorna fungerar som omkopplingsstationer för nervtrådar från ryggmärgen. Signalerna fortsätter i utskott,axon, var cellkroppar ligger i nervknutor. Axonen löper med hjärn och ryggmärgensnerver ut till kroppen.
Parasympatiska, har ganglier med de finns ute i kroppen nära organen som de påverkar. Löper små utskott till organen.
Sympatiska nervsystemet aktiveras när vi behöver samla våra krafter, ex vid stress. Impulserna leder till att blodtrycket ökar, blodflödet omfördelas, adrenalin och noradrenalin frisläpps. Deltar normalt under reglering av blodtryck.
Parasympatiska, sänker blodtrycket och blodflödet regleras tillbaka. Stor betydelse när vi kissar och ska tömma tarmen. Mest aktivt i vila.
Nervbanor som förmedlar impulser från hjärnan till muskler och körtlar är motoriska eller efferenta nervbanor. Utåtledande impulser från rörelsecentrum. Sensoriska eller afferenta leder impulser inåt. Skickar från sinnesorganen till hjärnan.
Autonoma nervsystemet anpassar miljön inne i kroppen till den yttre miljön kräver.
Hjärnan
Encefalon är det mest komplexa organet delen i hjärnan som styr dessa reflexer. Väger 1,2-1,4 kilo, 2% av kroppsvikten. Står för en femtedel av syreförbrukningen. 100 miljarder nervceller. Nervceller ligger samlade på hjärnans yta, hjärnbarken eller cortex. Finns Nervceller inuti hjärnan, kärnor eller ganglion. Inre delen består av en vit substans, utskott från Nervceller bildar ledningsbanor som gör att hjärnans delar kan samarbeta.
Hjärnan dirigeras från hjärnbarken. Här finns primära områden som hanterar sinnesintryck ich funktioner, syn, känsel, hörsel, smak och motorik. Ansvara också för medvetande, tankar, känslor och minne. Finns associationscentra som tolkar sinnesintryck. Ligger mellan syn, hörsel och känselområden, dechiffera symboler som ord och bokstäver. Tinningen och pannloberna har betydelse för minnet, omdömet och planering.
Består av storstjärnan, mellanhjärnan, hjärnstamen, lillhjärnan
Storhjärnan- cerebrum
Mest välutvecklade delen. Den som skiljer oss från djur. Yttersta skicket bildar hjärnbarken. Består av två halvor, hemisfärer som sitter ihop via tvärförbindelser som kallas hjärnbalken. Består av miljontals nervtrådar och har som uppgift att samordna aktivitet i de båda halvorna.
Är veckad, av vecken bildas hjärnvindlingar, gyri cerebri, fårorna kallas sulci. Några fåror är djupa och delar in vardera hjärnhalva i fyra lober, pannloben, hjässloben, tinningloben och nackloben. Olika funktioner
Pannloben - frontalloben. Rörelser, personlighet, intellekt, omdöme, värderingar.
Hjässloben - parietalloben. Känsel, smak, föreningar av syn och känselumintryck.
Tinningloben - temporalloben. Hörsel, lukt, språk, limbiska systemet.
Nackloben - occipitalloben. Syn
Från hjärnans topp löper centralfåror, suclus centralis. De bildar gränsen mellan pann och hjässlobben. I bakre delen av pannloben, framför centralfåran, hjärnvindlingen kallas gyrus precentralis ligger den primära motoriska området, rörelsecentrum. Här kontrolleras alla våra viljestyrda rörelser. I hjässloben ligger gyrus postcentralis som innehåller primära sensoriska området, känselområdet, känselcentrum. Här hanteras köld, värme och beröringsingnaler.
Den främre delen av pannloben täcks av assoiationsområdet, prefrontala cortex, centrum för hjärnans mest avancerade funktioner, planering impulskontroll kritiskt tänkande problemlösning och inlärning.
Båda delarna i hjärnbarken är inblandade när vi talar, läser, skriver och tolkar.
Inne i storhjärnan, i den vita hjänvävmaden finns stora kärnor av grå hjärntvävnad, basala ganglierna. Fungerar som omkopplingsstationer för signaler från olika delar av nervsystemet och vidarebefordra dem till rätt ställe. Hjälper att reglera våra rörelser.
Vänstra delen brukar kallas den logiska delen, ansvara främst för att göra omvärlden begriplig. Höger del är viktig för förståelsen av rumsliga förhållanden och gör att vi kan koppla ihop olika delar i ett sammanhang. Vänster är dominant
Mellanhjärnan - diencefalon
Hjärnstammens översta del, ligger längst in mellan hjärnhalvorna. Hör flera stora nervkänor. Ex talamus som är den viktigaste omkopplingsstationen för känsleimuplser. Tar emot sensoriska nervsignaler från hela kroppen och dirigerar dem vidare till rätt område i hjärnbarken. Hypotalamus, är en nerverna som ser till att kroppens inre miljö inte ändras för mycket, säkrar cellernas tillgång till näring och vätska genom att reglera hunger och törst. Kontrollerar frisättningen av hormoner från hypofysen.
Hjärnstammen - truncus encephali
Ligger i deras storhjärnan. Fungerar som huvudled mellan hjärnan och ryggmärgen. Reglerar icke viljestyrda funktioner, som andning, blodtryck, hjärtrytm. Innehåller omkopplingsstaioner. Består av tre delar
I mitthjärnan - ursprunget till de nerverna som styr ögonen muskler. Nervceller som producerar signalämnet dopamin och som dör vi parkinson sjukdom.
Hjärnbryggan - innehåller uppåt och nedåtgående nevrbanor, förbindelser mellan storhjärnan och lillhjärnan. Skickas info om kroppens rörelser till lillhjärnan
Förlängda märgen - de motoriska nervbanor som leder medvetna impulser från hjärnan ut till skelettmuskulaturen, pyramidbanorna. De korsar kroppens mittlinjen där ryggmärgen börjar, höger halva styr vänster sida. Inåtgående nervbanor med sinnesintryck från olika delar av kroppen till den sensoriska delen i storhjärnan. Finns hjärnnervskänor och viktiga centrala som reglerar andningen och blodcirkulationen.
Lillhjärnan - cerebellum
Längst bak och längst ner. Står i förbindelse med hjärnstammen, reglerar kroppshållning, finjustera muskelrörelser och anpassar balansen. Kommer ständigt info från sinnesorganen om kroppens läge. Anpassar rörelsena till vad situationen kräver.
Plexus- nervflätor
Halsflätan - plexus cervicalis. Sträcker sig från ryggraden första till fjärde kota, c1-c4. Halsen hud och muskulatur
Armflätan - plexus brachialis. Nervfibrer som sitter i skuldran. Ryggraden femte cervicalkota till första thoralkota. Innerverar arm och skuldergördeln.
Länd/korsflätan - plexus lumbar. Sträcker sig från 12 thorakalkotan till fjärde lumbalkotan. Lemmars ytor och stora muskler.
Ryggmärgen
Medulla spinalis, förläggning av den centrala nervsystemet, börjar vid skallbasen i nacken och sträcker sig ner till ryggradens kotpelare. Förmedlar nervimpulser mellan kroppen och hjärnan. Binder samman hjärnan med den perifera nervsystemet. Uppdelat i 31 segment, utgår ett par ryggmärgsnerver från varje. Ryggmärgsnerver leder de sensoriska och motoriska impulserna mellan ryggmärgen och bålen, armar och ben. Nedersta hänger ihop med ryggradskanalen, utanför ryggmärgen, hästsvans cauda equina.
Är en viktig omkopplingsstation för nervbanor till och från hjärnan. Kan avge reflexer utan hjärnans inblandning. Reflexbågeb- en sinnescell, inåtledande sensorisk nerv som via ett spinalganglion och ett omkopplingsställe i ryggmärgen står I förbindelse med en utåtledande motorisk nerv vilket leder aktivera en muskel eller körtelcell.
Autonoma reflexer styr den glatta muskulaturen i våra inre organ. Omedvetna reflexer är viktigt för balansen, skydda kroppen.
Glia
Stödjevävnad. Består av speciella celler, gliaceller som servar och hjälper nervcellerna. Renhållande, närande och immunologiska uppgifter
Cerebrospinalvätska
Hjärn och ryggmärgsvätska. Fungerar stötdämpande och skyddar de centrala nervsystemet mot slag och skakningar. Cirkulerar som hjälper att hålla rent och forsla bort slaggprodukter. 140 milliliter. Nybildas ständigt i ett hålrum i storhjärnan. På ett dygn ca en halv liter vätska som absorberas av blodet.
