Neuropati och PNS-diagnostik Flashcards
Nämn ett par saker som kan ge upphov till neuropati (skada på perifer nerv)
- Diabetes mellitus
- Alkohol
- Autoimmuna sjukdomar
- Guillain-Barrés syndrom (inflammatorisk polyneuropati) – autoimmun demyeliniserande – förlamning, känselbortfall
- Mekaniska skador – karpaltunnelsyndrom ex
- Cytostastika
Vilka tre typer av skador finns vid neuropati?
-
Demyelinisering – orsakas av tryck på nerven eller autoimmunt eller toxisk påverkan
- Nervsignalen fortleds då långsammare
- Axonal skada – axonet påverkas primärt
- Färre nervtrådar fungerar
- Denervation – allvarligast
- Ingen förbindelse mellan nerv och muskel, eller ex inte mellan nerv och sensoriska känselceller
Vilka typer av A-fibrer finns det, hur snabba är de och vad förmedlar de?
- A-alfa – snabbast (70 m/s)
- A-beta – näst snabbast (60 m/s)
- A-gamma (tunna) – 20 m/s
- A-delta – mekaniskt känsliga
Vilka typer av B-fibrer finns det, hur snabba är de och vad förmedlar de?
- B-fibrer (3-15 m/s)
Vilka typer av C-fibrer finns det, hur snabba är de och vad förmedlar de?
- C-fibrer (tunnast) – 1 m/s (autonoma nervsystemet liksom smärta och temperatur
Klinisk neurofysiologi
- Diagnostik av centrala och perifera sjukdomar i nervsystemet
- Diagnostik i CNS – EEG
Vilka övriga viktiga varianter finns det?
- Diagnostik i PNS – nervhastighetsbestämning (NHB) och elektromyografi (EMG)
- Känseltrösklar – reaktionstidsmätning för temperatur (finns också beröring)
EMG (elektromyografi)
Indikationer?
- Diagnostik av skador/sjukdomar i
- Perifer nerv
- Muskeländplatta
- Muskler
Hur uppkommer EMG-signalen?
vid aktivering av motoriska enheter (MUP – enhetspotential) – kontraktioner av muskelfibrer
Elektromyografi
-
MUP:ens utseende – ger information om den motoriska enhetens territorium
- Amplitud och duration
Hur ser MUP ut vid nervskada?
- Stora MUP (stort territorium) – hög amplitud och lång duration
- Bortfall MUP (kan också ses vid total nervavskärning)
Hur ser MUP ut vid muskelsjukdom?
- Små MUP (motor unit potential) - (litet territorium) med kort duration
- Ytelektrod – ovanpå hud på muskel
- Inte särskilt selektiv
-
Koncentrisk nålelektrod
- Kan registrera från specifik muskel
När används dessa?
- EMG-elektroder
Vad är gången vid EMG-undersökning?
- Registrering av avslappnad muskel
- Finns spontan aktivitet? Ska normalt inte kunna ses
- Isf tecken på denervation (saknar axon som innerverar)
- Finns spontan aktivitet? Ska normalt inte kunna ses
- Registrering vid lätt kontraktion
- Motor unit potentialernas utseende?
- Kanske bara ett enda motoriskt axon, tar du i mer så aktiveras fler
- Motor unit potentialernas utseende?
- Registrering vid maximal kontraktion ger ett interferensmönster
- Ska aktivera stort antal motoriska enheter – normalt interferensmönster
- Liten rekrytering – glest interferensmönster
- Vid neuropati ses därför högre amplitud och längre duration men glest mönster
- Ska aktivera stort antal motoriska enheter – normalt interferensmönster
Förklara mönster vid neuropati och myopati
-
Neuropati – färre antal axon som innerverar muskelcellerna, kvarvarande kommer då växa utåt och innervera fler muskelceller – större motoriska enheter – utökar sitt territorium. Ger alltså större MUP än annars
- Hög amplitud och längre duration
- Myopati – axonen intakta men muskelceller har förtvinat – mindre motoriska enheter
- Låg amplitud och kort duration
Nervhastighetsbestämning (NHB)
- Indikation – skada/sjukdom i perifer nerv
Abnormiteten – ses vid?
Demyeliniserande processer (generella eller lokala). Exempel polyneuropati. Guillain-Barré, lokal nervkompression (ex karpaltunnelsyndrom)
Nervhastighetsbestämning (NHB)
- Mätning av nervledningshastighet och amplitud på svar
Vad ses vid demyelinisering och om axondiametern minskar?
Nervledningshastighet sjunker (demyelinisering och minskad axondiameter)
Amplitud minskar (minskad axondiameter)
Nervhastighetsbestämning (NHB)
Hur gör man?
- Metod – elektisk stimulering av perifer nerv – mätning av latensen till muskelsvaret (eller sensoriskt svar). Görs på två ställen. Hastigheten är avståndet/latensskillnad i m/s
Vanliga skadeställen (inklämning av nerv)
Vad kläms?
-
Handled – medianusnerven vi karpaltunneln (svullnad)
- Röd är ulnarisnerven
- Domningar i fyra fingrar som släpper om man håller handen nedanför sängkanten
- Armbåge – ulnarisnerven vid sulcus nervi ulnaris
- Nervfläta – slitvåld i armen (hålla fast häst som drar ex)
-
Nervrot - diskbrock
- MR visar detta
- Mekanisk påverkan
- Kemisk påverkan på nerver
- Både i motoriska (framhorn) och sensoriska (bakhorn) nerver
Vad visas? Hur kan det se ut vid patologi?
Neurografi av medianus- och ulnarisnerv
- Visar normala latenser av medianusstimulerade fingrar (cirkel under horrisontalt streck)
- Nästa bild visar fördröjt svar från medianusfingrar
- Domningar i dessa fingrar
Myastena gravis
- Acetylkolinreceptorer i motorisk ändplatta bryts ner – autoimmunt
- Muskelsvaret blir svagare
Hur sker diagnostik?
- Vanligt test – be patienten sträcka upp armarna och öppna och stänga händerna, blir långsammare snabbt och tröttnar snabbt
- Hängande ögonlock framåt kvällen
- EMG
- Repetitiv nervstimulation (2 Hz) och mätning av muskelsvarets storlek
- Normalt inget dekrement (minskning av muskelsvarets storlek)
- Vid myasteni dekrement > 10 %
- Repetitiv nervstimulation (2 Hz) och mätning av muskelsvarets storlek
Tunna fibrer
- Långsamma 0,5-10 m/s
- Temperatur
- Smärta
- Klåda
- Autonom funktion
- Sämre möjligheter att diagnosticera dessa långsamma fibrer, synd då majoritet är dessa tunna i perifer nerv
Men vad heter testet som kan användas?
- Termotest (kvantitativ sensorisk undersökning)
Hur går ett termotest till?
- Termotest (kvantitativ sensorisk undersökning)
- Metalplatta där temperatur höjs med 1 grad/sek (varm eller kall)
- Tryck på knapp när temp har ändrats
- Beroende av patientens medverkan förstås och reaktionstidsmätning
- Egentligen sämre mätmetod
- Vi vet inte om skadan sitter i perifera nerver, ryggmärgen eller hjärnan – ej nivålokaliserande
- Diagrammet visar då när patienten signalerar om när det blir varmt respektive kallt
- Jämförs med normalvärde
- Mäter C-fibers funktion för värme, värmesmärta och köldsmärta
- A-delta funktion för kölddetektion
