Neuroanatomi

Question 1

Vad heter följande lober:

Answer 1

• Frontallob: Ansvarar för motorik och högre kognitiva funktioner, inklusive planering och impulskontroll.
• Parietallob: Involverad i somatosensorisk, som beröring, temperatur och smärta.
• Temporallob: Viktig för hörsel, lukt och minnesinlagring (inklusive hippocampus).
• Occipitallob: Ansvarar för syn.
• Insularlob: Involverad i smak och känslor.

Question 2

Förkalra kortfattat hur en nervsignal fortleds.

Answer 2

Nervsignalernas fortledning är en komplex process som involverar flera steg för att säkerställa snabb och effektiv kommunikation mellan nervceller.

Stimuli: En nervsignal börjar när en nervcell (neuron) får en signal från omgivningen, som kan vara en beröring, smärta eller en kemisk signal. Denna signal gör att cellens membranpotential förändras.
Depolarisering: När cellen stimuleras, öppnas speciella kanaler i cellens membran som tillåter natriumjoner (Na⁺) att strömma in i cellen. Detta gör insidan av cellen mer positivt laddad, vilket kallas depolarisering.
Tröskelvärde: Om depolariseringen är tillräckligt stark och når ett visst tröskelvärde (vanligtvis runt -55 mV), utlöses (startar) en aktionspotential. Detta är en snabb och kraftig elektrisk impuls som färdas längs axonet, som är den långa utskottet från nervcellen.
Aktionspotential: När aktionspotentialen utlöses, öppnas fler natriumkanaler, vilket leder till en snabb ökning av den positiva laddningen inuti cellen. Denna impuls rör sig längs axonet mot axonterminalerna.
Överföring till nästa cell: När aktionspotentialen når axonterminalerna, frisätts neurotransmittorer (kemiska budbärare) som överför signalen till nästa nervcell genom synapsen, vilket är den lilla klyftan mellan två nervceller.
Återställning: Efter att aktionspotentialen har passerat, återgår cellens membranpotential till sitt normala tillstånd genom att kaliumjoner (K⁺) strömmar ut ur cellen, vilket kallas repolarisering.

Question 3

Vilka delar har CNS?

Answer 3

Centrala nervsystemet (CNS) består av:
Hjärnan (encephalon):
- Cerebrum (storhjärnan)
- Diencephalon (mellanhjärnan)
- Cerebellum (lillhjärnan)
- Truncus encephali (hjärnstammen)
Ryggmärgen (medulla spinalis)

Question 4

Vad är ett dermatom/myotom?

Answer 4

• Dermatom, är ett område av huden som får sin känsel från en specifik spinalnerv. Varje spinalnerv har ett visst område av huden som den ansvarar för att skicka känselinformation från. Det betyder att om en viss spinalnerv skadas, kan man förlora känseln i det hudområde som den nerven innerverar.
• Myotom, handlar om musklerna som styrs av en specifik spinalnerv. Varje spinalnerv kontrollerar vissa muskler, och om en nerv skadas kan det påverka förmågan att röra de muskler som den nerven innerverar. Så, om en spinalnerv är skadad, kan det leda till svårigheter att använda de muskler som den nerven styr.

Question 5

Vilka viktiga funktioner finns i gyrus precentralis och gyrus postcentralis?

Answer 5

• Gyrus precentralis: Primärt motoriskt cortex, ansvarar för motorisk kontroll.
• Gyrus postcentralis: Primärt sensoriskt cortex, ansvarar för somatosensorisk information (beröring, temperatur, smärta).

Question 6

Vad heter den stora fåran som mellan frontalloben och parietalloben?

Answer 6

Sulcus centralis.

Question 7

I vilken lob ligger centrum för motorik?

Answer 7

Frontalloben.

Question 8

I vilken lob ligger centrum för sensorik?

Answer 8

Parietalloben.

Question 9

I vilken lob ligger centrum för syn?

Answer 9

Occipitalloben.

Question 10

Var sitter skadan om en patient blir förlamad i höger arm och ben?

Answer 10

Om en patient blir förlamad i höger arm och ben, indikerar det att skadan sitter på den vänstra sidan av hjärnan. Detta beror på att motoriska signaler korsar över i medulla oblongata (den förlängda märgen) så att den vänstra hjärnhalvan kontrollerar rörelser på den högra sidan av kroppen.

Question 11

Var sitter skadan om en patient blir förlamad i båda benen?

Answer 11

Om en patient blir förlamad i båda benen, indikerar det att skadan sitter i den övre delen av ryggmärgen, specifikt i lumbal- eller sakralområdet. Detta beror på att skador i dessa områden påverkar de motoriska nerver som kontrollerar benen.

Question 12

Vilken bana är skadad om patienten inte kan känna vibration, proprioception och
rörelseriktning?

Answer 12

Baksträngsbanan (dorsal column-medial lemniscal pathway) är skadad. Denna bana är ansvarig för att överföra information om proprioception (ledkänsla), vibration och tvåpunktsdiskriminering från kroppen till hjärnan.

Question 13

Vilka symtom får en patient med skada på tractus spinothalamicus?

Answer 13

En patient med skada på tractus spinothalamicus kan uppleva följande symtom:
- Nedsatt förmåga att känna smärta: Patienten kan ha svårt att uppfatta smärtsamma stimuli.
- Nedsatt temperaturkänsla: Det kan vara svårt att känna skillnader i temperatur, vilket kan leda till bristande förmåga att reagera på extrem värme eller kyla.
- Känselbortfall: Det kan förekomma en känsla av domningar eller bortfall av känsel i områden som innerveras av de drabbade nerverna.
Dessa symtom beror på att tractus spinothalamicus är ansvarig för att överföra information om smärta och temperatur från kroppen till hjärnan. Skador på denna bana kan leda till en förlust av dessa sensoriska funktioner.

Question 14

Vad ska bort:
Smärta Värme Korsar på ryggmärgsnivå Proprioception

Answer 14

• Smärta: Ska bort från listan över symtom vid skada på tractus spinothalamicus.
• Värme: Ska också bort från listan över symtom vid skada på tractus spinothalamicus.
• Korsar på ryggmärgsnivå: Ska bort från listan över symtom vid skada på tractus spinothalamicus.
• Proprioception: Ska inte bort; det är en typ av sensorisk information som påverkas vid skada på
  dorsal column (baksträngsbanan).

Question 15

Vad hör inte hit:
Parietallob Frontallob Somatosensorisk Gyrus postcentralis

Answer 15

• Parietallob: Hör hit, eftersom den är ansvarig för somatosensorik.
• Frontallob: Hör hit, eftersom den är ansvarig för motorik och högre kognitiva funktioner.
• Somatosensorisk: Hör hit, eftersom det relaterar till sensorisk information.
• Gyrus postcentralis: Hör hit, eftersom det är det primära sensoriska cortex.

Question 16

Vad ska bort:
Lukt Hörsel Smak Temporalloben

Answer 16

• Lukt: Ska bort, eftersom det inte hör till de sinnen som är kopplade till temporalloben.
• Hörsel: Ska inte bort, eftersom det är en funktion av temporalloben.
• Smak: Ska inte bort, eftersom det också är kopplat till temporalloben.
• Temporalloben: Ska inte bort, eftersom den är ansvarig för hörsel och smak.

Question 17

Vilka delar bygger upp truncus encephali?

Answer 17

Truncus encephali, eller hjärnstammen, består av tre huvudsakliga delar:
- Mesencephalon (mitthjärnan): Den övre delen av hjärnstammen, som är involverad i flera funktioner, inklusive syn och hörsel, samt reglering av motorik.
- Pons (brücke): Den mellersta delen av hjärnstammen, som fungerar som en bro mellan olika delar av hjärnan och är involverad i reglering av andning och sömn.
- Medulla oblongata (förlängda märgen): Den nedre delen av hjärnstammen, som kontrollerar många automatiska funktioner, såsom hjärtfrekvens, blodtryck och andning.
Dessa tre delar arbetar tillsammans för att reglera många viktiga funktioner i kroppen och för att förmedla signaler mellan hjärnan och ryggmärgen.

Question 18

Var anatomiskt ligger diencephalon?

Answer 18

Diencephalon (mellanhjärnan) ligger anatomiskt mellan storhjärnans hemisfärer och ovanför hjärnstammen. Den är placerad under corpus callosum och ovanför mesencephalon (mitthjärnan).

Question 19

Vilka delar har dicencephalon och vilken funktion har de?

Answer 19

Diencephalon består av:
- Thalamus: Denna del fungerar som en “postcentral” för hjärnan. Den tar emot och skickar vidare sensorisk information (som syn, hörsel och känsel) till rätt delar av hjärnan. Den hjälper också till att reglera vakenhet och medvetande.
- Hypothalamus: Denna del styr många viktiga funktioner i kroppen, som hunger, törst, temperaturreglering och sexualdrift. Den är också viktig för att kontrollera hormoner och kroppens inre balans.
- Epithalamus: Denna del är involverad i att reglera dygnsrytmen, vilket är kroppens inre klocka som styr sömn och vakenhet. Den producerar ett hormon som kallas melatonin, som hjälper till att reglera sömnen.

Question 20

Funktion hos cerebellum.

Answer 20

Cerebellum (lillhjärnan) ansvarar för koordination, balans och finmotorik. Det hjälper till att justera och finjustera rörelser.
- Anatomisk uppbyggnad: Cerebellum är indelad i två hemisfärer (vänster och höger) och en mittdel som kallas vermis. Ytan av cerebellum är täckt av grå substans, som kallas cerebellär cortex, och inuti finns vit substans som innehåller myelinisering av axon.
- Cerebellära kärnor: Inuti den vita substansen finns flera kärnor, inklusive dentate nucleus, interposed nuclei och fastigial nucleus, som är viktiga för att bearbeta och vidarebefordra information.
- Koordination av rörelser: Cerebellum är avgörande för att samordna och finjustera muskelrörelser. Det säkerställer att rörelser är smidiga och precisa, vilket är viktigt för aktiviteter som att gå, skriva och spela instrument.
- Balans och hållning: Lillhjärnan spelar en central roll i att upprätthålla balans och stabilitet. Den bearbetar information från balansorganen i innerörat och proprioceptiva receptorer i muskler och leder för att justera kroppens hållning.
- Motorisk inlärning: Cerebellum är involverad i att lära sig nya motoriska färdigheter. Den jämför planerade rörelser med faktiska rörelser och justerar dem vid behov, vilket gör att vi kan förbättra våra motoriska färdigheter över tid.
- Kognitiva funktioner: Forskning har visat att cerebellum också kan spela en roll i vissa kognitiva processer, såsom språk och uppmärksamhet, även om dess primära funktioner är relaterade till motorik.

Question 21

Ge exempel på tre bansystem i ryggmärgen.

Answer 21

Pyramidbanan (Corticospinal tract): Denna bana är ansvarig för motorisk kontroll och förmedlar signaler från motorcortex (cellkropp) i hjärnan till de nedre motorneuronen (synaps) i ryggmärgen. Den korsar medellinjen i medulla oblongata och är viktig för viljestyrda rörelser. Axonen utgör själva banan.

Baksträngsbanan (Dorsal column-medial lemniscus pathway): Denna bana förmedlar sensorisk information om proprioception, vibration och tvåpunktsdiskriminering från kroppen till hjärnan. Den går via dorsalroten till ryggmärgen, korsar medellinjen i medulla oblongata och skickar signaler till talamus.
Yttre spinothalamiska banan (Lateral spinothalamic tract): Denna bana är ansvarig för att förmedla smärta och temperaturinformation. Den korsar medellinjen på segmentnivå i ryggmärgen och skickar signaler till talamus.

Dessa bansystem är avgörande för att överföra både motoriska och sensoriska signaler mellan hjärnan och kroppen, vilket möjliggör koordination av rörelser och bearbetning av sensorisk information.

Question 22

Vilken funktion har pyramidbanan, baksträngsbanan och yttre spinothalama banan?

Answer 22

Pyramidbanan: Ansvarar för viljemässig motorik.
Baksträngsbanan: Ansvarar för proprioception, vibration och tvåpunktsdiskriminering.
Yttre spinothalamiska banan: Ansvarar för smärta och temperatur.

Question 23

Var ligger vit respektive grå substans i storhjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen samt ryggmärken?

Answer 23

Storhjärnan (Cerebrum):
Grå substans: Ligger ytterst och utgör hjärnbarken (cortex cerebri), där nervcellskropparna finns. Grå substans finns också i de basala ganglierna.
Vit substans: Ligger innanför den grå substansen och består av myelinerade axon som förbinder olika delar av hjärnan.

Lillhjärnan (Cerebellum):
Grå substans: Finns i ytan av lillhjärnan och utgör en cerebellär cortex. Det finns också kärnor av grå substans inuti lillhjärnan.
Vit substans: Ligger innanför den grå substansen och kallas arbor vitae, vilket är den karakteristiska “träd”-liknande strukturen av myeliniserade axon.

Hjärnstammen (Truncus encephali):
Grå substans: Finns i form av kärnor (nervcellskroppar) som är spridda genom hjärnstammen.
Vit substans: Utgörs av bansystem som löper genom hjärnstammen, inklusive pyramidbanan och andra motoriska och sensoriska banor.

Ryggmärgen (Medulla spinalis):
Grå substans: Ligger centralt i ryggmärgen och har en fjärilsformad struktur. Den består av nervcellskroppar och är indelad i framhorn (anterior horn) och bakhorn (posterior horn).
Vit substans: Ligger runt den grå substansen och består av myelinerade axon som bildar olika bansystem som förbinder ryggmärgen med hjärnan.

Question 24

Vilken typ av information går i radix anterior resp radix posterior?

Answer 24

• Radix anterior: Denna del av spinalnerverna är ansvarig för att transportera motorisk information. Det innebär att den förmedlar signaler från ryggmärgen till musklerna, vilket möjliggör viljestyrda rörelser.
• Radix posterior: Denna del av spinalnerverna transporterar somatosensorisk information. Det innebär att den förmedlar sensoriska signaler från kroppen (som beröring, smärta, temperatur och proprioception) till ryggmärgen och vidare till hjärnan för bearbetning.

Question 25

Vilka blodkärl försörjer hjärnan?

Answer 25

A. carotis interna: Dessa artärer förser den främre delen av hjärnan med blod. De delar sig i två huvudgrenar:
A. cerebri anterior: Förser den mediala delen av frontalloben och parietalloben.
A. cerebri media: Förser den laterala delen av storhjärnan.

A. basilaris: Denna artär bildas av sammanslagningen av de två vertebralartärerna och förser den bakre delen av hjärnan, inklusive cerebellum och hjärnstammen.
A. vertebralis: Dessa artärer löper längs ryggraden och går in i kraniet för att bidra till blodförsörjningen av hjärnstammen och cerebellum.
Cirkulus Willisi (circulus arteriosus): Detta är ett anastomoserande system av artärer som ligger vid basen av hjärnan och fungerar som ett “backup-system” för blodflödet. Det kopplar samman de interna carotisartärerna och vertebralarterierna, vilket säkerställer att hjärnan får tillräcklig blodtillförsel även om en av de primära artärerna blockeras. Tänk på det som en liten bro som kopplar ihop alla vägar i hjärnan.

Question 26

Kommer hjärnan få bestående skador om det blir totalt stopp i a. carotis interna på ena sidan?

Answer 26

Det är inte säkert att hjärnan kommer att få bestående skador. Detta beror på att det finns ett “backup-system” i form av circulus Willis (Cirkulus arteriosus), som är ett nätverk av artärer vid basen av hjärnan.
Cirkulus Willis möjliggör blodflöde mellan de interna carotisartärerna och vertebralarterierna, vilket kan kompensera för eventuella blockeringar i en av de primära artärerna. Detta system kan hjälpa till att upprätthålla blodtillförseln till hjärnan, vilket minskar risken för bestående skador vid en blockering.
Det är dock viktigt att notera att om blodflödet är helt avstängt under en längre tid, kan det fortfarande leda till skador, men cirkulationen via circulus Willis kan ge en viss skyddande effekt.

Question 27

Vilka funktioner har amygdala och hippocampus?

Answer 27

Amygdala: Involverad i känslor, särskilt rädsla och ångest.
Hippocampus: Hippocampus är avgörande för bildandet av nya minnen och för att omvandla korttidsminnen till långtidshukommelse.

Question 28

Vad heter den vita substans som löper mellan höger och vänster storhjärnshemisfär?

Answer 28

Den vita substans som löper mellan höger och vänster storhjärnshemisfär heter corpus callosum. Corpus callosum är en tjock bunt av nervfibrer som möjliggör kommunikation mellan de två hemisfärerna av hjärnan.

Question 29

Var korsar pyramidbanan, baksträng banan samt yttre spinothalamiska banan över medellinjen?

Answer 29

Pyramidbanan: Korsar medellinjen i medulla oblongata. Detta innebär att motoriska signaler från den ena sidan av hjärnan kontrollerar den motsatta sidan av kroppen.
Baksträngsbanan: Korsar medellinjen också i medulla oblongata. Denna bana är ansvarig för proprioception, vibration och tvåpunktsdiskriminering.
Yttre spinothalamiska banan: Korsar medellinjen på segmentnivå i ryggmärgen. Denna bana är involverad i att överföra smärta och temperaturinformation.

Question 30

Vilka funktioner har sympatiska nervsystemet?

Answer 30

Det sympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet och ansvarar för kroppens “fight or flight”-respons.
Här är några av de viktigaste funktionerna:
Ökad hjärtfrekvens: Sympatiska nervsystemet ökar hjärtfrekvensen för att pumpa mer blod till musklerna och vitala organ.
Vidgning av luftvägar: Det underlättar andningen genom att vidga bronkerna, vilket ökar syreupptaget.
Hämmar matsmältning: Det minskar aktiviteten i matsmältningssystemet, vilket gör att kroppen kan fokusera på att hantera stressiga situationer.
Ökad blodtryck: Genom att kontrahera blodkärlen ökar det blodtrycket, vilket ger mer blod till musklerna.
Frisättning av stresshormoner: Det stimulerar binjurarna att frisätta hormoner som adrenalin och noradrenalin, vilket förstärker kroppens beredskap för att reagera på hot.
Ökad glukosproduktion: Det stimulerar levern att frigöra glukos i blodet för att ge snabb energi.
Minskad salivproduktion: Det minskar salivproduktionen, vilket är en del av kroppens förberedelse för att hantera stress.
Dessa funktioner gör att kroppen kan reagera snabbt och effektivt i stressiga eller farliga situationer.

Question 31

Vilka funktioner har parasympatiska nervsystemet?

Answer 31

Aktiverar “rest and digest”-funktioner, Här är några av de viktigaste funktionerna:
Sänker hjärtfrekvensen: Det minskar hjärtfrekvensen och hjälper till att återställa kroppen till ett vilotillstånd.
Ökar matsmältningsaktiviteten: Det stimulerar matsmältningssystemet, vilket ökar produktionen av saliv, magsyra och enzymer för att underlätta matsmältningen.
Konstriktion av luftvägar: Det kan leda till en viss sammandragning av bronkerna, vilket är mindre uttalat än vid sympatisk aktivering.
Ökar tarmrörelser: Det främjar peristaltik i tarmarna, vilket hjälper till att flytta maten genom matsmältningskanalen.
Stimulerar urinblåsan: Det ökar urinblåsans aktivitet och underlättar urinering.
Frisättning av neurotransmittorer: Det parasympatiska nervsystemet frisätter acetylkolin, vilket påverkar många av de ovanstående funktionerna.
Ökar blodflödet till könsorganen: Det underlättar sexuella funktioner genom att öka blodflödet till könsorganen.
Dessa funktioner bidrar till att bevara och återställa kroppens resurser, vilket är avgörande för långsiktig hälsa och välbefinnande.

Question 32

Förklara kortfattat skillnaden mellan sympatikus och parasympatikus.

Answer 32

Sympatikus:
Funktion: Aktiveras vid stress eller fara och förbereder kroppen för “fight or flight”-respons.
Effekter:
Ökar hjärtfrekvensen och blodtrycket.
Vidgar luftvägarna för att öka syreupptaget.
Hämmar matsmältningssystemet och salivproduktion.
Frisätter stresshormoner som adrenalin och noradrenalin.
Ökar glukosproduktionen i levern för snabb energi.

Parasympatikus:
Funktion: Aktiveras under vila och återhämtning, främjar kroppens “rest and digest”-funktioner.
Effekter:
Sänker hjärtfrekvensen och blodtrycket.
Ökar matsmältningsaktiviteten och salivproduktionen.
Stimulerar tarmrörelser och urinblåsan.
Främjar avslappning och återhämtning av kroppens resurser.

Question 33

Axon
Dendrit.
Soma
Synaps/nervändslut
Myelin

Answer 33

Axon: Långt utskott från nervcellen som leder nervimpulser.
Dendrit: Utskott som tar emot signaler från andra nervceller.
Soma: Cellkroppen där cellens kärna finns.
Synaps/nervändslut: Platsen där nervceller kommunicerar med varandra.
Myelin: Isolerande skikt som omger axon och ökar hastigheten på nervimpulser.

Question 34

Vilka hinnor omger hjärnan och ryggmärgen?

Answer 34

Hjärnan och ryggmärgen omges av tre skyddande hinnor som kallas meninges. Dessa hinnor är:
Dura mater: Den yttersta och starkaste hinnan. Den är tjock och skyddar hjärnan och ryggmärgen från skador.
Arachnoidea: Den mellersta hinnan som ligger under dura mater. Den har ett spindelliknande utseende och innehåller cerebrospinalvätska (likvor) som fungerar som en stötdämpare.
Pia mater: Den innersta hinnan som ligger direkt på hjärnans och ryggmärgens yta. Den är tunn och följer alla konturer av hjärnan och ryggmärgen.
Dessa tre hinnor arbetar tillsammans för att skydda centrala nervsystemet och ge stöd och näring genom cerebrospinalvätskan.

Question 35

Vad har likvor /cerebrospinalvätska för funktion?

Answer 35

Likvor skyddar hjärnan och ryggmärgen, fungerar som stötdämpare, transporterar näringsämnen och avfall, samt hjälper till att upprätthålla det intrakraniella trycket.

Question 36

Vilka symptom kan förväntas vid skador i dessa delar av hjärnan?
Skador i höger hjärnhalva
Skador ryggmärg
Skada i bansystem
Skada i ett funktionellt centra

Answer 36

Skador i höger hjärnhalva- Symptom vänster krppshalva
Skador ryggmärg- Symptom nedom skadan
Skada i bansystem- Bortfall av bansystemets funktion
Skada i ett funktionellt centra- Bortfall av centrats funktion

Question 37

Förklara somatiska respektive autonoma nervsystemet.

Answer 37

Somatiska nervsystemet
Funktion: Det somatiska nervsystemet ansvarar för viljestyrda rörelser och sensorisk information. Det kontrollerar de muskler som vi medvetet kan styra, såsom skelettmuskler.
Beståndsdelar: Det består av motoriska nerver som skickar signaler från centrala nervsystemet (CNS) till skelettmusklerna, samt sensoriska nerver som förmedlar information från sinnesorganen (som syn, hörsel, beröring) till CNS.
Exempel: När du bestämmer dig för att lyfta en arm eller gå, aktiverar du det somatiska nervsystemet.

Autonoma nervsystemet
Funktion: Det autonoma nervsystemet reglerar kroppens ofrivilliga funktioner, såsom hjärtfrekvens, matsmältning och andning. Det fungerar automatiskt och är inte under medveten kontroll.
Beståndsdelar: Det autonoma nervsystemet delas in i två huvuddelar:
Sympatiska nervsystemet: Aktiveras i stressiga situationer och förbereder kroppen för “fight or flight”-respons. Det ökar hjärtfrekvensen, vidgar luftvägarna och hämmar matsmältningen.
Parasympatiska nervsystemet: Aktiveras i lugna situationer och främjar “rest and digest”-respons. Det sänker hjärtfrekvensen, stimulerar matsmältningen och hjälper kroppen att återhämta sig.

Exempel: När du är stressad och din puls ökar, är det det sympatiska nervsystemet som är aktivt. När du slappnar av och din kropp återgår till ett normalt tillstånd, är det det parasympatiska nervsystemet som tar över.

Dessa två system arbetar tillsammans för att upprätthålla kroppens homeostas och reagera på olika stimuli.

Question 38

Skillnaden mellan CSN respektive PNS?

Answer 38

Centrala Nervsystemet (CNS)
Beståndsdelar: CNS består av hjärnan och ryggmärgen. Det är den primära kontrollcentralen för kroppen.
Funktion: CNS ansvarar för att ta emot, bearbeta och tolka information från kroppen och omgivningen. Det styr också kroppens svar och beteenden, samt är involverat i högre kognitiva funktioner som minne, inlärning och känslor.
Skydd: CNS är skyddat av hjärnhinnor (meningier) och cerebrospinalvätska, som fungerar som stötdämpare och näringskälla.

Perifera Nervsystemet (PNS)
Beståndsdelar: PNS inkluderar alla nerver som sträcker sig utanför CNS, inklusive kranialnerver och spinalnerver. Det delas in i somatiska och autonoma nervsystemet.
Funktion: PNS ansvarar för att överföra information mellan CNS och resten av kroppen. Det möjliggör både viljestyrda rörelser (genom det somatiska nervsystemet) och automatiska funktioner (genom det autonoma nervsystemet).
Underavdelningar:
Somatiska nervsystemet: Kontrollerar viljestyrda rörelser och sensorisk information.
Autonoma nervsystemet: Reglerar ofrivilliga funktioner som hjärtfrekvens och matsmältning, och delas vidare in i sympatiska och parasympatiska nervsystemet.