Cirkulation, reperation och lymfsystemet Flashcards
Övergripande– varför behöver vi dessa tre system? Vilka problem löser de?
De tre systemen – cirkulation, respiration och lymfa – är mycket viktiga för att kroppen ska fungera och överleva.
Cirkulationssystemet
Cirkulationssystemet är som kroppens transportnätverk. Det har två huvuduppgifter:
Transportera syre och näring: Det skickar syre och näring till alla kroppens celler så att de kan få den energi de behöver för att arbeta.
Ta bort avfall: Det samlar upp koldioxid och andra avfallsprodukter från cellerna och transporterar dem bort så att de inte skadar kroppen.
Utan cirkulationssystemet skulle cellerna inte få den energi de behöver, vilket kan leda till att de skadas eller dör.
Respirationssystemet
Respirationssystemet handlar om att andas. Det gör följande:
Gasutbyte: När vi andas in, tar vi in syre från luften. Detta syre går in i blodet och transporteras till cellerna.
Avlägsna koldioxid: När vi andas ut, släpper vi ut koldioxid, som är en avfallsprodukt från cellernas arbete.
Om vi inte kan andas ordentligt, får vi inte tillräckligt med syre, vilket kan leda till allvarliga problem.
Lymfsystemet
Lymfsystemet är kroppens försvar och vätskebalanssystem. Det gör följande:
Transportera vätska: Det samlar upp överskottsvätska från kroppens vävnader och skickar tillbaka den till blodet. Detta hjälper till att hålla vätskebalansen i kroppen.
Bekämpa infektioner: Lymfsystemet hjälper till att ta bort skräp och patogener (som bakterier) från kroppen, vilket är viktigt för att hålla oss friska.
Utan lymfsystemet skulle kroppen ha svårt att bekämpa infektioner och hålla rätt mängd vätska.
Vad består det kardiovaskulära systemet av för organ/vävnader?
Det kardiovaskulära systemet består av:
- Hjärta: Den centrala pumpen som cirkulerar blodet genom kroppen.
- Blodkärl: Inkluderar artärer, vener och kapillärer. Artärerna transporterar syrerikt blod från hjärtat, medan venerna återför syrefattigt blod till hjärtat. Kapillärerna är de minsta kärlen där gasutbyte och näringsutbyte sker.
- Blod: Består av plasma och olika typer av blodceller (erytrocyter, leukocyter och trombocyter).
Beskriv lungornas och hjärtats läge i kroppen.
Hjärtat ligger centralt i bröstkorgen, något förskjutet åt vänster, mellan lungorna. Det är skyddat av bröstbenet och revbenen. Hjärtat ligger i mediastinum, ett utrymme i thorax.
Lateralt–lungorna
Inferiort–diafragma
Anteriort–sternum(bröstbenet)
Posteriort-ryggraden
Lungorna ligger på varsin sida om hjärtat och sträcker sig från nyckelbenet ner till diafragma. Den högra lungan har tre lober (övre, mellersta och nedre), medan den vänstra lungan har två lober (övre och nedre).
Vad har det kardiovaskulära systemet för funktioner?
- Transport av syre och näringsämnen till kroppens celler.
- Avlägsnande av koldioxid och avfallsprodukter från cellerna.
- Reglering av kroppstemperatur och pH-nivåer.
- Transport av hormoner och immunceller, vilket är avgörande för kroppens immunförsvar.
Vad är stora kretsloppet (systemkretsloppet) respektive lilla kretsloppet (lungkretsloppet)?
(Lilla kretsloppet (lungkretsloppet):
Startpunkt: Blodet börjar i höger förmak (atrium dexter).
Klaff: Blodet passerar genom valva tricuspidalis (tricuspidklaffen) till höger kammare(ventriculus dexter).
Utlopp: Från höger kammare går blodet genom valva pulmonalis (pulmonalisklaffen) till lungartärerna (arteria pulmonalis), som leder till respektive lunga.
Syresättning: I lungorna sker gasutbytet där syrefattigt blod blir syrerikt.
Återkomst: Det syrerika blodet återvänder till vänster förmak (atrium sinister) via lungvenerna.
### Stora kretsloppet (systemkretsloppet):
Startpunkt: Blodet börjar i vänster förmak (atrium sinister).
Klaff: Blodet passerar genom valva mitralis (mitralisklaffen) till vänster kammare (ventriculus sinister).
Utlopp: Från vänster kammare pumpas blodet genom valva aorta (aortaklaffen) in i aorta, som distribuerar syrerikt blod till hela kroppen.
Funktion: Det syrerika blodet levererar syre och näringsämnen till kroppens celler och tar upp avfallsprodukter.
Återkomst: Det syrefattiga blodet återvänder till höger förmak via övre och nedre hålvenen(vena cava superior och inferior).
Vad består blodplasman av?
Blodplasman består av:
- Över 90% vatten.
- Proteiner, inklusive albumin (som hjälper till att hålla kvar vatten i blodbanan), antikroppar och koagulationsfaktorer.
- Näringsämnen som glukos, aminosyror och fettsyror.
- Joner som natrium, kalium och kalcium.
- Avfallsprodukter från cellmetabolism, såsom urea och kreatinin.
- Hormoner som insulin och adrenalin.
Vilka blodceller har vi och vad är deras funktion?
- Erytrocyter (röda blodkroppar): Transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader och koldioxid tillbaka till lungorna. De innehåller hemoglobin, som binder syre.
- Leukocyter (vita blodkroppar): Del av immunförsvaret, skyddar kroppen mot infektioner. De delas in i olika typer, inklusive lymfocyter (T-celler och B-celler) och granulocyter. Specifika immunsystemet (förvärvade), neutrofiler, monocyter, ospecifika immunsystem (medfödda).
- Trombocyter (blodplättar): Viktiga för blodkoagulation. De hjälper till att stoppa blödningar genom att klumpa ihop sig och bilda en plugg vid skador på blodkärl.
Vilka kärltyper har vi och vad är deras roll i kärlsystemet? Vad skiljer de olika kärltyperna åt i deras övergripande struktur och varför?
Artärer
Artärer är blodkärl som transporterar syrerikt blod bort från hjärtat till kroppens vävnader (med undantag för lungartärerna, som transporterar syrefattigt blod till lungorna).
Typer av artärer:
Elastiska artärer:
Större artärer nära hjärtat, som aorta.
Har elastiska väggar som kan sträcka sig för att hantera det pulsativa blodflödet från hjärtat.
Muskelartärer:
Mindre artärer som förgrenar sig från elastiska artärer.
Har tjockare muskelväggar som kan kontrahera och reglera blodflödet till specifika organ.
Arterioler:
De minsta artärerna som leder till kapillärerna.
Har tunna väggar och kan reglera blodflödet genom att dra ihop sig eller slappna av.
Vener
Vener är blodkärl som transporterar syrefattigt blod tillbaka till hjärtat (med undantag för lungvenerna, som transporterar syrerikt blod från lungorna).
Typer av vener:
Venoler:
De minsta venerna som samlar blod från kapillärerna.
Har tunna väggar och en viss permeabilitet.
Vener:
Större vener som samlar blod från venoler och leder det tillbaka till hjärtat.
Har tunnare väggar än artärer och innehåller klaffar som förhindrar backflöde av blod, särskilt i extremiteterna.
Kapillärer
Kapillärer är de minsta och finaste blodkärlen i kroppen. De förbinder artärer och vener och är platsen för gasutbyte mellan blodet och vävnaderna.
Funktioner av kapillärer:
Gasutbyte: Kapillärernas tunna väggar (ett enda cellager tjockt) möjliggör diffusion av syre och koldioxid mellan blodet och omgivande vävnader.
Nutrientutbyte: Kapillärer transporterar även näringsämnen och avfallsprodukter mellan blodet och cellerna.
Vätskeutbyte: De reglerar vätskeutbytet mellan blodet och vävnaderna, vilket är viktigt för att upprätthålla vätskebalansen i kroppen.
Var sitter segelklaffarna respektive fickklaffarna? Vad har de för funktion?
Segelklaffarna (valva tricuspidalis och valva mitralis) sitter mellan förmaken och kamrarna. Tricuspidalis sitter mellan höger förmak och höger kammare, medan mitralis sitter mellan vänster förmak och vänster kammare. Deras funktion är att förhindra backflöde av blod från kamrarna tillbaka till förmaken under systole (när hjärtat kontraherar).
Fickklaffarna (valva pulmonalis och valva aortae) sitter mellan kamrarna och de stora kärlen som leder ut från hjärtat. Pulmonalis sitter mellan höger kammare och lungartären, medan aortae sitter mellan vänster kammare och aorta. Deras funktion är att förhindra backflöde av blod från lungartären och aorta tillbaka till kamrarna under diastole (när hjärtat slappnar av).
Beskriv uppbyggnaden av hjärtvägg och hjärtsäck.
Hjärtväggen består av tre huvudskikt:
Endokardium:
Det innersta lagret som klär insidan av hjärtat och hjärtkamrarna.
Består av ett tunt lager av epitelceller som är i kontakt med blodet.
Fungerar som en barriär och minskar friktionen när blodet strömmar genom hjärtat.
Myokardium: - Det mellersta och tjockaste lagret, som består av hjärtmuskulatur.
Ansvarar för hjärtats kontraktion och pumpning av blod.
Myokardiet är kraftigt och anpassat för att kunna generera den kraft som krävs för att pumpa blod genom hela kroppen.
Epikardium:
Det yttersta lagret av hjärtväggen, som också kallas viscerala perikardiet.
Består av ett tunt lager av epitelceller och bindväv.
Fungerar som en skyddande hinna och är en del av hjärtsäcken.
Hjärtsäck (Perikardium)
Hjärtsäcken är en dubbelväggig struktur som omger hjärtat och består av två lager:
Parietala perikardiet:
Det yttre lagret som är fäst vid bröstkorgens vägg och diafragma.
Består av fibrös bindväv som ger stöd och skydd åt hjärtat.
Viscerala perikardiet (epikardiet):
Det inre lagret som ligger direkt på hjärtats yta.
Det är samma som epikardiet och är en del av hjärtväggen.
Perikardhålan
Mellan de två lagren av perikardiet finns en vätskefylld håla, kallad perikardhålan. Denna vätska (perikardvätska) fungerar som ett smörjmedel, vilket minskar friktionen mellan hjärtat och de omgivande strukturerna när hjärtat slår.
Vad har hjärtsäcken för funktion?
- Den skyddar hjärtat mot skador och infektioner.
- Den minskar friktionen mellan hjärtat och omgivande vävnader under hjärtats rörelse.
- Den hjälper till att hålla hjärtat på plats i bröstkorgen.
Vilka är de stora kärl som löper till och från hjärtat? Vilka av dessa kärl är det högt respektive lågt tryck i? Vilka av dessa kärl är det syrerikt respektive syrefattigt blod i?
De stora kärl som löper till och från hjärtat är:
1. Kärl som löper till hjärtat:
Vena cava superior: Transporterar syrefattigt blod från den övre delen av kroppen (huvud, nacke, armar) till höger förmak.
Vena cava inferior: Transporterar syrefattigt blod från den nedre delen av kroppen (ben och bål) till höger förmak.
2. Kärl som löper från hjärtat:
Truncus pulmonalis: Delar sig i höger och vänster lungartär, transporterar syrefattigt blod från höger kammare till lungorna för syresättning.
Aorta: Transporterar syrerikt blod från vänster kammare ut till resten av kroppen.
Tryck i kärlen:
Högt tryck:
Aorta: Eftersom den transporterar syrerikt blod från hjärtat till kroppen, är trycket här högt (cirka 120/70 mmHg).
Truncus pulmonalis: Har också relativt högt tryck, men lägre än aorta, eftersom det är ett lågtryckssystem (cirka 20/7 mmHg).
Lågt tryck:
Vena cava superior och inferior: Dessa vener har lågt tryck eftersom de transporterar syrefattigt blod tillbaka till hjärtat.
Lungartärerna: Har också lågt tryck jämfört med aorta, eftersom de transporterar blod till lungorna för syresättning.
Syrerikt och syrefattigt blod:
Syrerikt blod:
Finns i aorta och lungvener (som transporterar syrerikt blod från lungorna till vänster förmak).
Syrefattigt blod: - Finns i vena cava superior och inferior samt truncus pulmonalis (som transporterar syrefattigt blod till lungorna).
Förklara hur blodet går från hjärtat till övre respektive nedre delen av kroppen.
Blodets cirkulation från hjärtat till den övre och nedre delen av kroppen sker genom två huvudkretslopp: det stora kretsloppet (systemkretsloppet) och det lilla kretsloppet (lungkretsloppet). Här fokuserar vi på det stora kretsloppet, som transporterar syrerikt blod från hjärtat till kroppen och syrefattigt blod tillbaka till hjärtat.
Blodets väg från hjärtat till övre och nedre delen av kroppen:
Från vänster kammare: - Blodet pumpas ut från vänster kammare genom aorta, kroppens största artär. Aorta har ett högt tryck och transporterar syrerikt blod.
Till övre delen av kroppen: - Aorta delar sig i flera stora artärer, inklusive aortabågen, som ger upphov till artärer som förser huvudet, nacken och armarna med syrerikt blod. Dessa inkluderar:
Arteria subclavia (för armen)
Arteria carotis communis (för huvudet och nacken)
Till nedre delen av kroppen: - Aorta fortsätter ner genom bröstkorgen och buken, där den delar sig i aorta abdominalis. Från aorta abdominalis avgår flera artärer som förser bukorganen och nedre extremiteterna med syrerikt blod, inklusive:
Arteria renalis (till njurarna)
Arteria iliaca (till bäckenet och benen)
Blodets väg tillbaka till hjärtat:
Från övre delen av kroppen: - Syrefattigt blod från den övre delen av kroppen samlas i vena cava superior, som transporterar blodet tillbaka till höger förmak.
Från nedre delen av kroppen: - Syrefattigt blod från den nedre delen av kroppen samlas i vena cava inferior, som också transporterar blodet tillbaka till höger förmak.
Beskriv hjärtcykeln kort och koncist– använd begreppen diastole och systole.
Diastole: - Under diastole slappnar hjärtat av, vilket gör att kamrarna (ventriklarna) fylls med blod. Blodet strömmar in i hjärtat från förmaken (atria) genom att segelklaffarna (tricuspidalisklaffen och mitralisklaffen) öppnas. Denna fas är viktig för att säkerställa att kamrarna har tillräckligt med blod innan de kontraherar.
Systole: - Under systole kontraherar hjärtat, vilket pumpar blod ut ur kamrarna. Höger kammare pumpar syrefattigt blod till lungorna genom truncus pulmonalis, medan vänster kammare pumpar syrerikt blod ut i kroppen genom aorta. Under denna fas stängs segelklaffarna för att förhindra backflöde av blod till förmaken, och fickklaffarna (pulmonalis- och aortaklaffarna) öppnas för att möjliggöra blodflödet ut ur hjärtat.
Beskriv hjärtats retledningssystem. Vad har retledningsystemet för funktion? Var börjar impulserna och hur fortleds de till övriga delar av hjärtat?
Hjärtats retledningssystem består av specialiserade celler som genererar och leder elektriska impulser. Impulserna börjar i sinusknutan (hjärtats pacemaker) i höger förmak, sprids genom förmaken och får dem att kontrahera. Impulserna når AV-noden, där de bromsas upp innan de fortsätter genom Hiska-bunten och Purkinjefibrerna till kamrarna, vilket får dem att kontrahera. Detta system säkerställer att hjärtat slår i en koordinerad och effektiv rytm.
