nervsystemet Flashcards
1
Q
kommunikation i kroppen
modell
A
sändare-signal-mottagare
olika energiformer-specifika receptorer
2
Q
autokrin kommunikation
A
celler signalerar till sig själv
ex: synaps
3
Q
parakrin kommunikation
A
celler signalerar till närliggande celler
ex: synaps
4
Q
endokrin kommunikation
A
celler signalerar till celler långt bort
ex: hormoner
5
Q
centrala nervsystemet (CNS)
A
hjärna och ryggmärg (interneuron)
6
Q
perifera nervsystemet (PNS)
A
nervvävnad utanför CNS
7
Q
afferenta neuron
A
innåtledande
från ex: sensoriska nervsystemet
8
Q
efferenta neuron
A
utåtledande
Till ex: motoriska- eller autonoma nervsystemet
9
Q
sensoriska nervsystemet
A
syn
hörsel
lukt
smak
känsel
sensation-perseption(tolkar)
medvetet och omedvetet
10
Q
motoriska nervsystemet
A
styr skellettmuskulatur
viljestyrda
11
Q
autonoma nervsystemet
A
styr glattmuskulatur
hjärtmuskulatur och körtlar
parasympatiskt och sympatiskt
12
Q
parasympatiska
A
rest and digest
utgår ifrån hjärna och långt ner i benmärgen
avslappning, matsmältning, återhämtning
acetylkolin
13
Q
sympatiska
A
fight or flight
utgår från mitten av benmärgen och ganglier
ökar blodtryck, hjärtfrekven, frigör energi och stresshormon, stänger ner onödiga funktioner
noradrenalin
14
Q
gliaceller
A
tillverkar myelin
metabolism
försvarsceller (microglia)
15
Q
grå substans
A
cellkroppar inget myelin
i hjärnan längst ut hjärnbarken
i ryggmärgen längst in (fjäril)
synaptisk kommunikation och bearbetning
16
Q
vad heter grå substans i PNS?
A
ganglion
17
Q
vad heter grå substans i CNS?
A
kärna
18
Q
vit substans
A
område med mycket axon
myelin som är fett vitt
fettet gör att nervimpulser kan färdas snabbt
inuti hjärna
utsidan benmärgen
19
Q
vit substans i PNS
A
nerv
20
Q
vit substans i CNS
A
nervbana
21
Q
stimuli respons
A
stimuli-receptor-afferenta signaler-integrerande centrum-efferenta signaler-effektor-respons
22
Q
reflexbågen
A
nervbana som är snabb
reagerar på snabbt på stimuli
ofta kopplas till ryggmärgen istället för hjärnan
23
Q
endokrina körtlar
A
insöndring till blodet
producerar hormon
ex: hypofysen, sköldkörteln
24
Q
exokrina körtlar
A
utsöndrar
svett, spott
25
fettlösliga hormon
steroidhormon:
könshormon: testosteron, östrogen, progesteron
kortisol- tillverkas från kolesterol
behöver transportprotein i blodet
kan ta sig igenom cellmembran och in i cellen
26
sköldkörtelhormon
T3 och T4
ämnesomsättning
tillverkas från tyrosin och jod
i sköldkörteln
27
jod behövs bara i
sköldkörteln
28
insulin
rerglera glukosnivåer i blodet
öppnar proteinkanaler (GLUT) i cellen så glukos kan komma in
vattenlösligt
29
insulin produceras
bukspottkörteln
beta-celler
30
glukagon produceras
bukspottkörteln
alfa-celler
31
glukagon
reglerar glukosnivåer i blodet
stimulerar sönderdelning av glykogen till glukos
målvävnad levern och muskler
32
glykogen
bildas av glukos i levern
lagring
33
hypothalamus
nedanför thalamus i hjärnan
kontroll av autonoma nervsystmet
produktion av hormon
kontroll över hypofysen
kroppstemp, sömn, törst, beteenden, biologiska rytmer
34
hypofysen
ärtan
nedanför hypothalamus
2 lober
stimuleras av hypothalamus och återkoppling av andra hormoner
insöndrar hormon som påverkar andra körtlar och organ
35
återkoppling
negativ feedback
36
ämnesomsättningshormon, T3 och T4
metabolism av ATP, protein, fett, aminosyror osv
påverkar alla celler i kroppen
ökar kroppstemp
stimulerar tillväxt ex: skellet och nervsystem
37
struma
fel på sköldkörteln
38
hypertyreos
överproduktion av T3 och T4
onormalt hög ämnesomsättning
minskar i vikt
hög puls
lös avföring
stressad
39
hypotyreos
för låg producering av t3 och t4
låg ämnesomsättning
ökar i vikt
förstoppad
depression
trött
40
melatonin
tallkottskörteln
styr dygnsrytmen
lite under dagen
störst produktion mellan 02-04
41
sjukdommar i sköldkörtel
hypertyreos
hypotyreos
42
binjurarna
ovanför njurarna
flera olika körtelceller
insöndrar stresshormon
adrenalin och kortisol
43
adrenalin
effekter som sympatiska nervsystemet
fight or flight
vattenlösligt
44
kortisol
höjer blodsockerhalten
motverkar inflammation
påverkar inlärning/minne, känslor
fettlösligt
bryts inte ner lika snabbt som vattenlösligt
45
vattenlösliga hormon
adrenalin, insulin
kan färdas med blodet
tas upp av receptorer
46
neuron
nervcell
47
soma
cellkropp
48
myelinskida
fett isolering sitter på axonet
49
axonkägla
bestämmer om de ska skickas vidare
50
ranviersk nod
mellan myelinskidor
inget fett
51
synaps
dendrit-synapsklyfta-terminal
51
nervimpuls
aktionspotential
elektrisk impuls som går genom neuronet
sker vid ca +30mV
52
faser av aktionspotential (6)
vilomembranpotential
receptorpotential
depolarisering
repolarisering
hyperpolarisering
vilomembranpotential
53
vilomembranpotential
-70 mV
fler positiva joner ut än in
+ på utsidan Na
- på insidan K
lite läckage av K+
54
receptorpotential
neuronet stimuleras
Na+ kanaler öppnas
Na+ diffunderar in
55
tröskelvärde
uppnås om stimulit är tillräckligt starkt
-55mV
fler na+ kanaler öppnas
56
depolarisering
om tröskelvärdet uppnås
Na+ diffunderar in
stiger till ca +30mV
57
repolarisering
- utsida
+ insida
ca +30mV öppnas K+ kanaler och Na + stängs
k+ diffunderar ut ur cellen
58
hyperpolarisering
+ utsida igen
-insida
k+ kanaler stängs ca -80mV
59
vilomembranpotetial återställs
Na+/k+ pumpen transportera Na+ tillbaka ut ur cellen och K+ tillbaka in
60
refraktärperiod
gör att impulsen inte vänder tillbaka
det tar en stund att återställa kanalerna
61
propagering
nervimpulsen leds längst med axonet
62
skillnad omyeliniserat och myeliniserat axon
I ett myeliniderat axon kan aktionspotentialen hoppa medllan de ranvierksa noderna vilket ger högre hastighet 1-100 m/s jämförelse med mindre än 1 m/s
63
saltatorisk propagering
"dans"
aktionspotentialen hoppar mellan ranvierska noder
64
vad påverkar aktionspotentialens frekvens
stimulins stryka
refraktärperioden
myeliniserat eller inte
axonets diameter
temperatur
65
presynaptisk cell
skickar iväg transmittorsubstanser
66
postsynaptisk cell
tar emot transmittorsubstanser
67
Hur skickas aktionspotentialen över synapsklyftan
golgiapparaten packar transmittorsubstanser i vesiklar
vesiklar fästs på insidan av terminalens membran
en aktionspotential kommer genom axonet
ca2+ kanaler öppnas och diffunderar in i terminalen
vesiklarna släpper ut transmittorsubstansen i synapsklyftan genom exocytos
transmittorsubs diffunderar över synapsklyftan och binder till receptor i mottagarcellens membran
de aktiverade receptorerna öppnar Na+ kanaler
Na+ kan diffundera och ny aktionspotential har skapats
68
transmittorsubstans
nervsystemets signalsubstanser
69
exciterande neuron
stimulerar mottagaren
70
inhiberande neuron
motverka mottagaren
71
retningssummation
summan av exciternade och innhiberande avgör om neuronet ska signalera
72
acetylkolin
används ex: i synapser mellan motor neuron och muskel
mellan parasympatiska neuron och målcell
73
alzheimers
påverkar acetylkolin i storhjärnan
problem med minnet
74
myastena gravis
autoimmun sjukdom, bryter ned acetyl-receptorer
leder till muskelsvaghet
75
botulinumtoxin
gift från bakterie
förlamar
hämmar frisättning av acetylkolin
felaktig konserverad mat
76
curare
gift från växter
blockerar acetylkolin-receptorer
förlamning
77
sarin
nervgas
bryter ned enzymet acetylkolinesteras
kan inte bryta ned acetylkolin i synapsklyftan
orsakar kramp
78
acetylkolinesteras
enzym som bryter ned acetylkolin
79
noradrenalin
sympatiska nervsystemet
vakenhetscentrum i hjärnan, väcker oss på morgonen
ger "arousal"
80
tillstånd och gifter noradrenalin
stress
depression
kokain
amfetamin
81
dopamin
används t.ex. i CNS för att utforma rörelser
samt belöningssystem
82
tillstånd och gifter dopamin
parkinsonssjukdom: problem med rörelse och hållning
depression: nedstämdhet
eventuellt schizofreni: mentala störningar
kokain
amfetamin
83
serotonin
lugnande
används t.ex. i CNS för smärtlindring samt känslor och sömn
får vi när vi får komplimanger
84
tillstånd serotonin
depression
alzheimers
postraumatiskstressyndrom
85
glutamat
aminosyra
vanligaste transmittorsubstansen
används på många ställen
86
GABA
inhibitorisk transmittorsubstans i ex. lillhjärnan
87
kvävemonoxid
transmittorsubstans
i t.ex. delar av autonoma nervsystemet
88
oxcytocin
peptid
transmittorsubstans
känslor, minne, inlärning
mest känd som hormon
89
endorfiner
peptid
transmittorsubstans
välbefinnande
ingår i hjärnans opiatsystem vilket även kan påverkas av droger såsom morfin och heroin
90
ventriklar
hålrum i hjärnan, bildar vätska
innehåller serebrospinalvätska
91
cerebrospinalvätska
finns i ventriklar
stabiliserar
92
storhjärnan
2 hemisfärer
kommunikation genom hjärnbarken
har 4 lober
93
hjärnbarken
2-5 mm tjock
grå substans
flera lager
skickar och tar emot signaler genom den vita innanför
94
storhjärnans lober
pannlob
hjässlob
nacklob
tinninglob
95
funktion främre del av storhjärnan
stry rörelse
planering
koncentration
löser problem
omdöme
personlighet
96
funktion bakre del av storhjärnan
känsel
smak (viss lukt)
syn
hörsel
minnen
uppmärksamhet
språkförståelse
ansiktsminne
drömmar
97
centralfåra
delar upp hjärnan i främmre och bakre
98
motoriska barken
precis framför centralfåran
99
brocas area
vänstra hjärnhalvan
längre ner precis framför centralfåran
meningsbyggnad
100
hörselbarken
precis bakom centralfåran
lite längre ner
101
känsel och smakbarken
bakom cenytralfåran
102
synbarken
längst bak i storhjärnan
103
wernickes area
bakom känsel och smakbarken i bakre delen av hjärnan
språkförståelse
104
limbiska systemet
djupare del av hjärnan
svårt att peka ut anatomiskt
funktion: känslor, motivation, inlärning, minne, lukt
hippocampus, amygdala
105
hippocampus
del av limbiska systemet
korttidsminnen till lång tid
106
amygdala
del av limbiska systemet
instinkter
107
feromoner
luktsignaler som inte luktar
108
mellanhjärnan
längst in
thalamus
epithalamus med tallkotskörtel
hypothalamus
109
thalamus
omkopplingsstation för sensoriska signaler
110
epithalamus med tallkottskörteln
producerar melatonin
viktigt för biologiska rytmer:
dygnsrytm
årstidsrytm
menstruationscykeln
111
lillhjärnan
kroppshållning
balans
finmotorik
motorisk inlärning
under bakre delen av storhjärnan
112
hjärnstammen
mitthjärnan: sensorisk och motorik ex: ögonrörelser
retikulära formationen ex: vakenhet
bryggan: koppling till lillhjärnan
förlängda märgen: vitalcentra andning, cirkulation
kommunikation hjärna-ryggmärg
många viktiga centra ex:
nys, host, kräk, kiss
113
ryggmärgen
skyddad innanför kotpelaren
31 par spinalnerver
114
spinalnerver
ryggmärgsnerver
115
hjärnhinnor runt ryggmärg och hjärna
mjuka hinnan
spindelvävshinnan
hårda hinnan
117
Arbetsminne
5-60 sekunder
Kräver fokus
118
Långtidsminne
Nya synapser bildas
Många delar av hjärnan
Barken, limbiska systemet
119
Semantiskt minne
Fakta, begrepp, språk
Ej personligt-kunskap
120
Episodiskt minne
Personligt minne-upplevelser
Tid,plats-känslor
121
TSH
Hormon från hypofysen till sköldkörteln
