Nervcellen, My Flashcards

1
Q

vad är en excitatorisk synaps?

A
  1. glutamatsynapsen är en den vanligaste excitatoriska snapsen
  2. I en excitatorisk synaps är membranpotentialen depolariserad och natriumjoner strömmar in.
  3. Glutamat binder till receptorkopplade natriumkanaler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är en inhibitorisk synaps?

A
  1. GABA-synapsen är den vanligaste inhibitoriska snapsen.
  2. I en inhibitorisk synaps är membranpotentialen hyperpolariserad
  3. GABA binder till receptorkopplade kaliumkanaler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad gör dendriten?

A
  • hämtar IN information till cellkroppen.

- många vägar in

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad gör axonet?

A

skickar UT information från cellkroppen till andra celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad finns längst ned på axonet?

A

axonända (nervända) som kommunicerar med andra cellers dendriter genom synapser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad gör nervcellen?

A
  1. Tar emot signaler
  2. inegrerar mottagna signaler
  3. om tröskeln uppnås skickas signalen vidare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

annat ord för cellkärna?

A

soma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

annat ord för nervändar?

A

terminaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad finns i cellmenbranet?

A
  1. jonkanaler
  2. receptorer
  3. pumpar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hur styrs jonkanalerna?

A
  1. spänningskänsliga
  2. ligandstyrda
  3. mekaniskt styrda
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är cellmembranets funktion?

A
  1. håller intracellulärrummet separat från extracellulärrummet och kan justera dessa miljöer mha pumpar och kanaler
  2. kontrollerar in och utflöde av substanser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vilken är huvudingridiensen både intra och extracellulärt?

A

vatten

–> joner är lösta i vattnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är en jon?

A

en elektriskt laddad atom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

hur upprätthålls konceptrationsskillnader intracellulärt?

A

med hjälp av pumpar som aktivt transporterar joner mot sin koncentrationsgradient

“pumparna tar från de fattiga och ger till de rika”
–> motsatsen till balans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

jämviktspotential för kaliumjoner?

A

-90 mV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

jämviktspotential för natriumjoner?

A

+60 mV

17
Q

Vilka ämnen finns framförallt extracellulärt?

A

natriumjoner (och klorjoner)

18
Q

vilka ämnen finns framförallt intracellulärt?

A

kaliumjoner (och proteiner, aminosyror och fosfater)

19
Q

vad består jonkanaler av?

A
  • består av proteinmolekyler som formar porer.

- olika kombinationer av dessa proteinmolekyler ger kanalen dess egenskaper

20
Q

Nämn en viktig egenskap för jonkanalen!

A

Diametern

–> bestämmer SELEKTIVITETEN dvs vilka joner och molekyler som släpps igenom

21
Q

nämn några olika kanaler?

A
  1. kaliumkanaler

2. natriumkanaler

22
Q

hur fungerar passiva kanaler?

A

De passiva kanalerna står öppna hela tiden.

De passiva kanalerna har stor betydelse för nervcellens vilomembranpptential

23
Q

hur fungerar de aktiva kanalerna?

A

De aktiva kanalerna kan öppnas och stängas. Detta bestäms av hur de påverkas av olika stimulering (elektrisk spänning eller mekanisk retning)

De aktiva kanalerna är vid stor vikt vid nervsignalering

24
Q

Hur påverkar natriumjoner respektive kaliumjoner cellmembranets potential?

A

Ju fler natriumjoner som strömmar IN i cellen desto mer positiv membranpotential
–> ty natrium positiv jon

Ju fler kaliumjoner som strömmar UT ur cellen desto mer negativ membranpotential
–> ty kalium positiv jon

Natriumjonerna brukar påverka cellmembranpotenialen positivt eftersom natriumjonerna brukar flöda IN i cellen. Kaliumjonerna brukar påverka cellmembranspotentialen negativt eftersom dom brukar flöda UT ur cellen.

25
Q

Hur kan membranpotentialen ändras på en cell?

A

genom att genomsläppligheten för ett visst jonslag ändras

26
Q

vad menas med hyperpolarisering?

A

Förändring av membranpotentialen i negativriktning från vilomembranpotentialen

(tänk mer kaliumjoner)

27
Q

vad menas med depolarisering?

A

förändring av membranpotentialen i positiv riktning från vilomembranpotentialen

(tänk mer natriumjoner)

28
Q

hur fortleds aktionspotentialen längs med axonet?

A

När natriumjonerna strömmar in depolariseras även intilliggande områden som gör att natriumportarna öppnas upp och strömmar in natriumjoner även där och så leds signalen framåt, fast bara åt ett håll.

29
Q

hur påverkar myeliniserat axon aktionspotentialen?

A

Myelinskidan hindrar in -och utflöden av natrium -och kaliumjoner, dock finns det “midjor”/Ranvierska noder med jonkanaler dit aktionspotentialen “hoppar”. Det går mycket snabbare då signalen “hoppar” än då den går från jonkanal från jonkanal och har därför mycket snabbare överföring av signaler.

30
Q

vad beror signalöverföringshastigheten i axonet på?

A
  1. myelin
    - -> fett som omger nerv och isolerar den
    - -> med myelin behöver man inte ha kanaler lika tätt ihop utan gör att kanalerna kan sitta längre isär–> snabbare
  2. diameter
    - -> ju tjockare desto snabbare
    - -> om man komprimerar en nerv blockerar man signal. t.ex vid domning
  3. temperatur
    - -> 37° är ultimat
    - -> kallare= långsammare
    - -> varmare=lite snabbare eller ingen signal alls
31
Q

vad händer vid en synaptisk transmission?

A

Information skall skickas från en en nerv till anslutande nerver

  1. Signalsubstanser finns i vestiklarna/blåsorna i axonänden.
  2. Aktionspotentialen får blåsorna att smäta ihop med membranet och avge sin signalsubstans till den synaptiska klyftan. (här går vi från elektrisk signal till kemisk signal)
  3. Receptorer på mottagarcellens dendrit binder till signalsubstansen och kan få en aktionspotential eller skickar inte vidare en signal alls. (från kemisk signal till elektrisk signal igen)
  4. Därefter måste signalsubstansen försvinna från synapsklyftan.
    - De kan dryfta iväg av sig självt
    - Återupptas av axonänden som skickade den ifrån början
    - enzymer bryter ned dom
32
Q

Vilka är de två viktigaste signalsubstanserna i hjärnan?

A
  1. Glutamat
    - -> ca 90% av alla celler i hjärnan
    - -> glutamat ger en positiv signal
    - -> fungerar som gas
  2. GABA
    - -> ca 10% av alla celler i hjärnan
    - -> GABA ger en negativ signal
    - -> fungerar som broms
33
Q

Hur ändras cellmembranpotentialen?

A
  1. Cellen är i vila:
    - -> spänningskänsliga kaliumjoner finns på insidan av cellen och natriumjoner på utsidan
  2. Några få natriumkanaler öppnas och positivt laddade natriumjoner flödar in i cellen. Då man uppnår tröskelvärdet (-55mV) öppnas alla natriumkanaler och bidrar till att cellmembranet depolariseras, dvs potentialen höjs från dess vilopotential.
  3. Natriumkanalerna stänger (de är typ tidsinställda) och några få kaliumjoner åker ut genom passiva celler. Därefter öppnas kaliumkanaler öppnas helt och positivt laddade kaliumjoner strömmar ut genom cellmembranet för att utjämna laddningskoncentrationen
    - -> cellemembranets potential blir mer negativt ju fler positiva kaliumjoner som strömmar ut.
    - -> fasen då kaliumjonerna strömmar ut och cellmembranetspotential närmar sig vilopotentialen kallas repolarisering.
  4. Kaliumjonerna kommer att fortsätta att strömma ut tills kaliums jämviktspotential (-90mV) uppnås, det vill säga lägre potential än vilopotentialen (-70mV) och det sker då en hyperpolarisering.
  5. Därefter blandas substanserna (på ett oklart sätt) så att vilomembranspotentialen på -70mV uppnås.
34
Q

Beskriv de tre olika mordvapen vi lärde oss under denna föreläsningen:

A
  1. Injicera kalium:
    Om man injucerar en stor mängd kalium till utsidan av cellen kommer kalium att strömma in till celler istället för att strömma ut. Vilket skulle bidra till att cellen blir ännu mer positiv och personen skulle dö.
  2. Äta blåsfisk:
    Blåsfisk innerhållet gift som blockerar natriumkanaler om man tillagar den fel. Detta leder till andningsförlamning eftersom man aldrig får någon uppfas och därför inte får igång aktionspotentialen.
  3. Botox
    Botox gör att frisättningen av signalsubstans vid axonänden inte sker och blockerar även receptorerna på mottagarnerven. Detta bidrar till att kommunikationen mellan cellen slutar att fungera. Sker detta på fel ställe kan man dö.