Nerv- och hormonsystemet Flashcards
polaritet
(här) att olika delar av ett embryo skiljer sig åt därför att vissa ämnen är ojämnt fördelade
blastocyst
tidigt stadium i människoembryots utveckling; en ihålig boll med två celltyper
celldifferentieringen
att cellerna får olika utseende och uppgifter efter hand
embryo
det begynnande nya livet, från de första delningarna av äggcellen, hos människan till cirka 8 veckor efter befruktning
placenta
moderkakan, där det sker utbyte av ämnen mellan fostret och mamman genom diffusion och aktiv transport
gastrula
bildas cirka två veckor efter befruktningen och består av tre cellager; endoderm, mesoderm och ektoderm
mesoderm
bildar bland annat muskulatur, skelett- och broskvävnad samt blodceller
endoderm
bildar bland annat mag- och tarmkanal med tillhörande körtlar
ektoderm
bildar bland annat nerv- och hudvävnad samt ögats lins
transduktion
att celler som redan är specialiserade för en viss uppgift påverkar omgivande celler att bli specialiserade på samma sätt
lanugohår
“päls” under fosterstadiet
spontan abort
missfall, alltså att embryot eller fostret dör och stöts ut ur livmodern
apoptos
programmerad celldöd; sker under fosterutvecklingen och när celler inte fungerar längre
ganglion
en samling av nerver
nervsystemets funktioner
- mottagning av signaler genom sinnen av olika slag, sensoriska signaler
- bearbetning av inkommande signaler i ett centralt nervsystem
- utsändande av det centrala nervsystemets svar, motoriska signaler
centrala nervsystemet (CNS)
hjärna och ryggmärg; centrum för kontroll och mentala funktioner
perifera nervsystemet (PNS)
nervsystemet utanför hjärnan och ryggmärgen
sensoriska nerver
inåtledande nerver
motoriska nerver
utåtledande nerver
interneuroner
mindre och starkt förgrenade nervceller, som står för tolkning och analys i CNS
somatiska systemet
de nerver som kontrolleras med viljan
autonoma systemet
självgående; de nerver som inte kan kontrolleras med viljan
parasympatiska systemet
aktivt när kroppen är i vila; under underhåll och påfyllning av förråd “rest digest”
sympatiska systemet
aktivt vid ansträngning och alarmsituationer “fight or flight”
enteriska systemet
sköter om magsäckens och tarmarnas arbete
nervcell (tre typer)
det samma som neuron; tre typer som alla överför nervimpulser: motoriska, sensoriska och interneuroner
dendrit
den del av nervcellen som fungerar som mottagare
axon
det långa utskottet från cellkroppen i vilket signalen (aktionspotentialen) färdas
terminalblåsa
den del av nerven som fungerar som sändare till en annan nervcell via en synaps eller till en målstation
bipolära nervceller
har bara en dendrit och en axon
multipolära nervceller
är kraftigt förgrenade för att ha kontakt med så många andra nervceller som möjligt
unipolära nervceller
saknar förgreningar
gliaceller
stödjer och skyddar nervceller, sköter ämnesutbytet mellan nervceller och kapillärer samt “städar upp” joner och signalsubstanser
myelinskida
består av fettrika gliaceller (schwannceller i PNS och oligodendroglia i CNS) runt axonen vilka isolerar den elektriskt.
nod
ställe där nervcellens axon inte är myeliniserad
astrocyt
stjärnformad gliacell
potentialskillnad
spänningsskillnad mellan nervcellens in- och utsida
vilopotential
den spänningsskillnad mellan nervcellens in- och utsida som råder när den inte är aktiv, normalt -70 mV
natriumkaliumpump
ett specifikt membranprotein som med hjälp av ATP transporterar natrium och kalium
aktionspotential
den snabba förändringen av membranpotential längs med nerven när den är aktiv, från -70 mV till +30 mV
depolarisation
strömstöten när tröskelvärdet har passerats och Na+ forsar in i nervcellen så att den kortvarigt går från -70 mV till +30 mV
synapsspalt
utrymmet mellan två nervceller
elektrisk synaps
aktionspotentialen fortsätter direkt i mottagande cell
kemisk synaps
den elektriska signalen omvandlas till en kemisk signal som får mottagande cell att reagera
ändknoppar
små blåsor i änden på axonen, där den elektriska signalen i synapsen omvandlas till en kemisk
effektorcell
en annan typ av cell än en nervcell, till exempel en muskelcell
transmittorsubstans
signalsubstans: neurotransmittor: kemiska signalmolekyler som nervcellerna kommunicerar med. Till exempel: adrenalin, noradrenalin, serotonin, GABA, dopamin och endorfin.
hjärnhinnor
omsluter och skyddar hjärnan
hjärnvätska, cerebrospinalvätska
finns mellan hjärnhinnorna; fungerar som blod-hjärnbarriär
hjärnstammen
delen mellan ryggmärgen och mellanhjärnan. Reglerar grundläggande överlevnadsfunktioner som andning. Evolutionärt den äldsta delen av hjärnan. Består av förlängda märgen, bryggan och mitthjärnan
förlängda märgen
övergången mellan ryggmärgen och hjärnan. Homeostatiskt centrum för andning, blodtryck, hjärtrytm och matspjälkning.
bryggan
kopplar som signaler mellan storhjärnan och lillhjärnan. Bland annat viktig för balansförmågan.
mitthjärnan
kopplingsstation för syn- och hörselimpulser, samt centrum för smärta, vakenhet och sömn
retikulära formationen
löper genom hjärnstammens tre delar. Filtrerar sinnesintryck, skiljer mellan väsentligt och oväsentligt.
mellanhjärnan
den del av hjärnan som ligger ovanför hjärnstammen men under storhjärnan. Delas in i thalamus, hypothalamus, hippocampus, de basala ganglierna, luktbulben och det limbiska systemet.
thalamus
sorterar inkommande och utgående signaler för att sedan skicka de vidare till rätt del av hjärnan respektive kroppen. Är även viktig för känslor och medvetandets aktivitetsnivå.
hypothalamus
reglerar drifter som sexualitet, aggression, rädsla, hunger, törst och stress samt kroppstemperatur
hippocampus
viktigt för inlagring av minnet och för lokalsinnet
de basala ganglierna
sköter koordinationen av skelettmusklerna samt är inblandade i hur vi upplever omvärlden
amygdala
har stor betydelse för minnet av starka känsloupplevelser
det limbiska systemet
innehåller flera av mellanhjärnans delar. Kopplas till det vi kallar känslor och drifter samt allmän överlevnadsförmåga.
luktbulben
sänder doftsignaler direkt till storhjärnan
lillhjärnan
styr koordination och balans, består av två halvor
grå substans
tätt packade nervcellkroppar + gliaceller men utan omgivande myelin
vit substans
tätt packade axoner, med omgivande myelin
storhjärnan
den del vi tänker och analyserar med, och där minnen är lagrade
hemisfär
storhjärnan är uppdelad i två halvor, vänster respektive höger hemisfär
pannloberna
innehåller förståndet, personligheten och förmågan till problemlösning. Längst bak i pannloben finns hjärnans motoriska centra.
tinningloberna
mottar, analyserar och tolkar ljud, färger och former samt innehåller centra för orienteringsförmåga och inlärning
hjässloberna
samordnar intryck från våra sinnen med vår rörelseapparat och skapar en bild av var vi befinner oss i omvärlden
nackloberna
tar emot synintryck, sorterar dem efter form och färg och skickar dem sedan vidare till tinningloben och pannloben för tolkning
centralfåran
gränsen mellan pannloben och hjässloben
hjärnbalken
vit substans som sköter kommunikation mellan hjärnhalvorna, hemisfärerna
stroke
orsakas av en propp eller en blödning i något av hjärnans blodkärl
alzheimers sjukdom
det bildas plack där hjärnvävnaden brutits ner med tomrum mellan. Leder till problem med närminnet, läsa och slutligen personlighetsförändringar.
parkinsons sjukdom
symtomen är framförallt försämrad muskelkontroll. Orsakas av att celler i de basala ganglierna bryts ner.
migrän
en svår form av huvudvärk, ofta i kombination med illamående och yrsel
MS, multipel skleros
beror på att myelin som omger nervcellerna bryts ner, så att nervsignalerna går långsammare. Tidiga symtom är synförändringar, sämre känsel och mindre allvarliga motoriska störningar, senare kan även minnesförsämringar uppträda.
endokrin körtel
saknar utförsgång, frisätter hormon direkt till blodkärl eller lymfkärl
eikosanoid
kemiskt signalämne med lokal verkan
feromon
doftämne för kommunikation hos vissa djur
hormon
budbärarmolekyl som produceras på ett ställe och som har sina målceller eller sitt målorgan någon annanstans i kroppen
insulin
hormon som får muskel- och fettceller att ta upp glukos samt bromsa nedbrytningen av glykogen till glukos i levern
glukagon
hormon som får levern att bryta ner glykogen till glukos
peptidhormoner
vattenlösliga hormoner; deras receptorproteiner i målcellens membran skickar ut sekundära budbärare inne i cellen
cAMP
förkortning av “cykliskt AMP, Adenosine MonoPhosphate”; sekundär budbärare
Kinas
enzym som kopplar fosfatgrupp till vissa proteiner
steroidhormoner
en typ av lipider i vilka fyra sammanbundna kolväteringar ingår, passerar lätt mottagarcellens membran
könshormoner
steroidhormoner som styr könsutveckling och är inblandad i fortplantningens biologi
hypofysen
endokrin körtel som kontrollerar kroppens övriga endokrina körtlar, som äggstockar och testiklar
hypofysens framlob
bildar själv olika hormoner, på order av CNS eller genom negativ återkoppling
tillväxthormon, GH
stimulerar ämnesomsättning och tillväxt, framför allt benvävnad
sköldkörtelhormon, TSH
reglerar sköldkörtelns hormonproduktion, dvs indirekt ämnesomsättningen och kalciumbalansen
gulkroppshormon, luteiniserande hormon (LH)
stimulerar ägglossning hos kvinnan och stimulerar testiklarnas produktion av testosteron hos män
follikelstimulerande hormon (FSH)
stimulerar produktionen av könsceller hos både män och kvinnor
hypofysens baklob
lagrar olika hormon tillverkade i hypothalamus, vilka sedan skickas ut vid behov
oxytocin
stimulerar livmoderns sammandragningar under förlossningen och därefter, via amning, mjölkproduktionen
antidiuretiskt hormon (ADH)
stimulerar njurarnas återupptag av vatten
binjurarna
endokrina körtlar, som en liten “mössa” ovanpå vardera njuren
aldosteron
ett binjurebarkshormon som påverkar njurarna så att blodet tar tillbaka eller avger mer saltjoner
kortisol
ett binjurebarkshormon, ett stresshormon som höjer blodsockerhalten och vid långvarigt “påslag” kan påverka immunförsvaret negativt
adrenalin och noradrenalin
bildas i binjuremärgen och höjer kroppens muskelaktivitet och metabolism. Kan båda också bildas i nervsystemet och fungerar då som transmittorsubstanser.
epifysen
även kallad tallkottkörteln, bildar hormonet melatonin som reglerar vår dygnsrytm
sköldkörteln
reglerar bland annat tillväxt och cellernas ämnesomsättning av hormonen tyroxin och kalcitonin
bisköldkörtlarna
producerar hormonet PTH (paratyroidhormon) som utsöndras i blodet när kalciumnivån behöver höjas
tymuskörteln
utsöndrar hormoner som har betydelse för mognaden av immunförsvarets T-celler
bukspottskörteln
bildar insulin och glukagon som står för normalregleringen av blodsockerhalten
äggstockar
bildar bland annat östrogen och progesteron
testiklar
bildar olika androgener, manliga könshormoner, det viktigaste är testosteron
progesteron
förbereder kvinnans kropp för graviditet och förhindrar ägglossning
äggfollikel
en blåsa av celler runt själva äggcellen som förser det med näring
ägglossning
sker när det mogna ägget kastas ut i äggledaren
gulkropp
det äggblåsan förvandlas till efter ägglossning; producerar progesteron
serotonin
transmittorsubstans som dämpar oro och ångest; låga halter vid förälskelse
endorfin
kroppens smärtlindrande transmittorsubstans
diabetes
förhöjd halt av glukos i blodet
diabetes typ 1
betacellerna i bukspottskörteln har förlorat förmågan att producera insulin
diabetes typ 2
beror på antingen en försämrad insulinproduktion eller att kroppscellerna har svårare att ta upp det insulin som produceras, eller en kombination av de båda
GnRH
gonadotropinfrisättande hormon, från hypothalamus, som stimulerar produktion av FSH och LH från hypofysen
ACTH
adrenokortikotropt hormon, bildas i hypofysens framlob och reglerar produktionen och frisättningen av kortisol från binjurarna
Exokrin körtel
körtel som utsöndrar sitt sekret via kanaler till kroppens externa miljö, till exempel svettkörtlarna och salivkörtlarna
Alfaceller
celler i bukspottskörteln som utsöndrar peptidhormonet glukagon för att öka glukosnivåerna i blodomloppet
Betaceller
celler i bukspottskörteln som bildar hormonet insulin
Langerhanska öar
den grupp av celler i bukspottskörteln vars uppgift är att producera bland annat insulin och glukagon. Består till största del av alfa- och betaceller.
Anabola steroider
könshormon som tillverkas på kemisk väg, som stimulerar muskler och andra vävnader i kroppen
Akromegali/gigantism
endokrin sjukdom som leder till onormal kroppslig tillväxt orsakad av hög insöndring av tillväxthormon i blodet
Dvärgväxt
underproduktion av tillväxthormon, vilket leder till kortväxthet
neurohormon
hormon som produceras i nervceller
repolarisering
återbildning av vilopotentialen över cellmembranet efter en depolarisation
microglia
gliaceller vars huvudsakliga uppgift är att skydda oss från sjukdomar eller skador i hjärnan
schwannceller
gliaceller som bygger upp myelinskidorna i PNS
oligodendrocyter
gliaceller som bygger upp myelinskidorna i CNS
