Mutationer, meios, mendel och nedärvning (1-4) Flashcards

1
Q

Vad innebär autosomala kromosomer?

A

Alla kromosomer förutom könskromosomerna (X/Y)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär fenotyp och genotyp?

A

Fenotyp: observerbara egenskaper som beror på genuttryck
Genotyp: den genetiska sammansättningen hos en organism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka tre typer av genmutationer finns det och vad innebär dem?

A

Baspars-substitution (punktmutation): bas(er) byts ut
Deletion: bas(er) tas bort
Insertion: bas(er) läggs till

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Olika mutationer i den protein-kodande (ORF) delen av genen kan få olika konsekvenser, vad kallas de fyra konsekvenstyperna för mutationer i denna del?

A

Tyst mutation, Missense mutation, Nonsense mutation och frame shift mutation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär en tyst mutation och en missense mutation?

A

En tyst mutation innebär en förändring av en nukleotid men samma aminosyra bildas fortfarande.

En missense mutation innebär en förändring av en nukleotid som leder till att en ny aminosyra bildas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär en nonsense mutation?

A

En nonsense mutation innebär att en förändring av en nukleotid leder till att ett stopp-kodon bildas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är en “frame shift” mutation?

A

En “frame shift” mutation innebär att en deletion eller insertion av nukleotid(er) som leder till att läsramen ändras, vilket oftast leder till icke funktionellt protein/terminering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad händer med läsramen om ett helt kodon inserteras eller deleteras?

A

Läsramen förblir densamma men en aminosyra har lagts till/tagits bort vilket kan få konsekvenser. Detta kallas ändå för frame-shift mutation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ge exempel på två andra ställen i arvsmassan som mutationer kan uppstå och kort vilka konsekvenser det skulle kunna ge.

A

Exempel: i promotor vilket skulle kunna leda till att transkriptionen inte kan börja, tex om TATA boxen skulle mutera

Exempel 2: en mutation i 5’UTR skulle kunna leda till att translation påverkas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär depurinering?

A

Att en bas försvinner i en intakt DNA molekyl, så vilken som helst kan sättas in istället, vuilket leder till mutation i ¾ fall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär deaminering?

A

Att en aminogrupp blir en ketogrupp vilket resulterar i en annan kvävebas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär inducerade vs spontana mutationer?

A

Inducerade: Sker pga yttre orsaker (mutagener)

Spontana: Sker utan yttre orsak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ge tre exempel på orsaker till inducerade mutationer (mutagener)

A
  • UV-strålning: orsakar ofta tymidin-dimerer vilket hämmar replikationen
  • Joniserande strålning: orsakar brott på DNA/punktmutationer
  • Alkylerande ämnen: ändrar kvävebasen och ger upphov till felaktig basparning
  • Interkalerande ämnen: kilas in i DNA-strängen mellan två baspar och ger upphov till deletioner/insertioner vid replikation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ge exempel på två spontana mutationer

A
  • DNA polymeraset sätter in fel nukleotid vilket orsakar punktmutationer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka konsekvenser får en mutation som sker i somatiska celler vs könsceller?

A

Mutationer som uppstår i somatiska celler ärvs inte, medan mutationer i könceller kan ärvas av nästa generation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

UV-strålning kan orsaka att så kallade dimers bildas, vad är detta och hur påverkar det DNAt?

A

En dimer är en struktur som uppstår när två purimidiner som sitter brevid varandra i strängen binds samman med kovalent bindning. Tymin dimers är vanligast, så T-T och T-C ser man mest.

Dimers förändrar DNA-strukturen och inhiberar på så sätt normal DNA replikation, detta kan leda till celldöd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Mutationer kan ha effekt på funktion, vilka är de fyra kategorierna av konsekvenser för funktion?

A

Recessive loss-of-function, dominant loss of function,

gain of function och lethal mutation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innebär en recessive loss-of-function mutation?

A

förlorad/reducerad funktion av ena allelen, tillräcklig funktion med en “okej” allel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad innebär en dominant loss-of-function mutation?

A

Att en av två alleler är muterad (muterat protein som ändrar struktur), den muterade allelen kodar för ett muterat protein som förstör det “hela” proteinet den andra allelen kodar för och funktionen slås ut helt. Denna typ av allel kallas också “null allel”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad innebär en gain of function mutation?

A

Att mutationen ger en förbättrad funktion. Ofta påverkas en enhancer så att det blir bättre fart på gennuttrycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad innebär en letal mutation?

A

En mutation som ger så svåra konsekvenser att den är dödlig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär konditionella mutationer?

A

Mutationer som bara ”syns” under vissa förhållanden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ge exempel på en konditionell mutation.

A

T.ex. fenotyper som påverkas av temperaturen som hos Himalayan kaniner och siameskatter där en mutation i tyrosinasgenen gör att melanin blir temperaturkänsligt. Proteinet fungerar normalt vid lägre temperatur (svart) men förlorar sin funktion vid högre temperatur (vit färg). Detta gör att djuren är svarta vid tassar och ansikte (låg temp) men vita på kroppen (hög temp).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka fyra system för DNA reparation har celler?

A

Proof-reading, Mismatch repair, Post replication repair, Bas och nukleotid excision repair.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Förklara i korta drag hur Proof-reading och mismatch repair (MMR) fungerar.

A

Proof reading görs av DNA polymeras under replikationen. Tack vare DNA-pol:s 3’-5’ exonukleasaktivitet kan de röra sig bakåt/uppströms om ett fel uppstår/för att dubbelkolla att allt blivit rätt och om DNA-pol upptäcker att fel nukleotid satts in tar den bort den felaktiga och sätter in rätt.

Om ett misstag skulle uppstå som inte upptäcks under proof readingen kan mekanismen mismatch repair (MMR) aktiveras. Denna mekanism upptäcker misstag som deletioner, insertioner etc, tar bort den felaktiga nukleotiden och sätter in den korrekta.

Hos E.coli så känns den nya strängen igen på att den inte är lika metylerad, och endonukleas klipper upp strängen vid mutationen. Exonukleas kommer in och tar bort den felaktiga nukleotiden, DNA-pol sätter in den rätta och DNA ligas sammanfogar strängen efter.

26
Q

Förklara lite kort om vad Post replication repair är och hur det fungerar.

A

Post replication repair används när skadat DNA inte kunnat replikeras.

Tex om en tymin-dimer bildats på ena strängen så sätts inte AA in på motstående sträng för att DNA pol hoppar över skadan. Eftersom skadan hoppats över är det ett hål i den nya DNA strängen och för att fylla detta utför RecA proteinet en rekombination från den andra strängen av samma polaritet (donor strand). Detta innebär att sekvensen AA flyttas över och fyller hålet, och hålet på donatorsträngen fylls sedan i av DNA pol med vanlig basparning (och DNA ligas ligerar ihop).

27
Q

Vad är Bas och nukleotid excision repair och hur fungerar det?

A

Bas excision repair: DNA glykosylas känner igen felaktig nukleotid och klyver glykosidbindningen runt den, endonukleas klipper sedan ut den felaktiga nuklotiden och DNA pol och DNA ligas rättar till fel och sätter ihop strängen.

Nukleotid excision repair: ”Bulky lesion” (t.ex. TT-dimer) detekteras av uvr gen produkter och denna + intilliggande nukleotider klipps ut av samma uvr. (13 nukleotider i E. coli och 28 nukleotider i eukaryoter). DNA pol fyller sedan i hålet och DNA ligas sätter ihop strängen.

28
Q

Vad innebär homologa och heterologa kromosomer?

A

Homologa kromosomer innebär kromosomer från samma kromosompar, tex kromosom 14 från moder och kromosom 14 från fader. Dessa bär på samma gener, men kan vara olika varianter av generna.

Heterologa kromosomer är icke-identiska, alltså kromosomer från olika kromosompar, som alltså inte innehåller samma gener/locus.

29
Q

Vad menas med systerkromatider?

A

Systerkromatider är genetiskt identiska kromosomer som sitter ihop efter repikation, alltså exakta kopior av varandra.

30
Q

Vad innebär begreppen “zygot” och “genom”?

A

Zygot innebär en cell med två uppsättningar av homologa kromosomer, en uppsättning från varje förälder. (diploid)

Ett genom innebär det haploida antalet kromosomer.

31
Q

Definiera begreppet “alleler”.

A

Alleler är alternativa former av en gen.

32
Q

Vad är skillnaden på homozygot och heterozygot?

A

Homozygot innebär att organismen har samma alleler på vardera kromosom i ett kromosompar (DD)

Heterozygot innebär att organismen har olika alleler på vardera kromosom i ett kromosompar. (Dd)

33
Q

Vad innebär en dominant vs recessiv gen?

A

Dominant: räcker med genen på ena kromosomen för att fenotyp ska uttryckas.
Recessiv: allelen behöver finnas på båda de homologa kromosomerna för att fenotyp ska uttryckas.

34
Q

Förklara kort hur könsbestämningen går till i C. elegans (mask) och Protenor (fjäril).

A

För C. elegans finns ingen Y kromosom. Könen som finns inom arten är hanar som har testiklar: en X-kromosom (X) och hermafroditer som har både äggstockar och testiklar: två X-kromosomer (XX).

Protenorer har också endast X kromosomer, så två X kromosomer blir hona och en X kromosom blir hane.

35
Q

Vilka två sjukdomar/syndrom orsakas av för många eller för få könskromosomer? Beskriv vad som varierar från det normala för båda.

A

Klinefelter syndrom och turner syndrom.

Klinefelter innebär att en man föds med för många X kromosomer, tex 47YXX, 48YXXX eller 48YYXX (som är de vanligaste). Män med syndromet har oftast missbildade testiklar, långa lämmar och ibland kvinnliga drag, Oftast sterila.

Turner innebär att en kvinna föds med bara en X kromosom (45X) och leder till att äggstockarna inte producerar könshormon vilket kan orsaka kortväxthet, försämrad motorik och hjärtproblem.

36
Q

Vad bestämmer könet hos människor (kromosom och kromosomdel)?

A

Könskromosomerna bestämmer. Om ägget (X) befruktas av en (Y) spermie blir avkomman man och (X) spermie blir avkomman kvinna (i de flesta fall). Det är alltså Y kromosomen som avgör om avkomman blir en man, inte avsaknad av ett X.

Mer specifikt så är det genen “Sex determination region Y” (SRY) som är ansvarig för manlig könsbestämning. Denna gen kodar för proteinet TDF (testis-determining factor) som dels leder till att testiklar utvecklas men som också är en transkriptionsfaktor för gener på autosomala kromosomer som kodar för “manliga egenskaper”.

37
Q

Hur kommer det sig att könskromosomerna uppför sig som homologa kromosomer under synaps?

A

Y kromosomen har delar nära ändarna som är homologa med X kromosomerna, vilket gör att de kan genomgå synaps.

38
Q

Vad innebär non-disjunction?

A

Att ett slumpmässigt fel sker under meiosen som orsakar att parade kromosomer inte separerar, vilket leder till olika många kromosomer i gameterna.

39
Q

Ge exempel på hur gameterna ser ut vid non-disjunction av könskromosomer (XX) vid meios 1, meios 2 eller i båda.

A

Om non-disjunction sker i meios 1 så finns båda könskromosomerna i en cell medan den andra inte har några, detta leder sedan till att gameterna efter meios 2 blir XX, XX, 00, 00 (istället för X, X, X, X)

Om non-disjunction sker i meios två får en av gameterna två kromosomer, en får inga och två blir normala med en i varje (om inte non disjunction sker i båda cellerna i meios 2). Gameterna blir alltså XX, 0, X, X.

Om non-disjunction sker i både meios 1 och 2 kan det bli att gameterna får XXX, X, 0, 0.

40
Q

Vad är en “barr body” och vad är dess funktion?

A

En barr body är en “inaktiverad” X kromosom. För att undvika dubbelt genuttryck av X kromosomen hos kvinnor så inaktiveras den ena så att bara en X kromosom är aktiv. Om det finns fler än två X kromosomer bildas fler barr bodies, så att endast ett X är aktivt. 47XXX har alltså två barr bodies osv.

41
Q

Om barr bodies ser till att endast en X kromosom är aktiv, varför blir det då problem för tex 47XXX eller 48XXXY?

A

X kromosomen som blir en barr body inaktiveras inte helt och hållet, så visst genuttryck sker ändå för det X som blivit barr body. Detta leder avvikande fenotyp hos bäraren.

42
Q

Vilken X kromosom blir en barr body?

A

Under embryoutvecklingen så sker formationen av barr bodies slumpmässigt mellan X kromosomen från mamma och pappa, och detta slutar vid formationen av en blastula. Därefter delar sig de existerande cellerna med antingen X från mamma eller X från pappa aktivt och avkomman får som en mosaik av celler som har antingen mammans eller pappans X kromosom som barr body.

43
Q

Hur fungerar mekanismen av skapandet av en barr body?

A
  1. Region på X-kromosomen som transkriberar ett långt ickekodande RNA
  2. Detta inducerar histon-modifieringar/DNA-metylering
  3. X-kromosomen transkriberas ej/stängs av – bildar Barr body.
44
Q

Vad är skillnaden för sex-influenced och sex-limited inheritance?

A

sex-limited inheritance: Vissa genutryck sker bara i det ena könet (tex gen för tuppfjädrar kan finnas hos hönor men uttrycks bara i tuppar)

sex-influenced inheritance: Vissa genutryck varierar p.g.a. kön (tex flintskallighet dominant hos män men recessivt hos kvinnor)

45
Q

Hur ser utfallet ut vid mendelsk nedärvning för monohybrid vs dihybrid?

A

monohybrid: 3:1
dihybrid: 9:3:3:1

46
Q

Vad menas med Vildtyp-allel?

A

Den allelvariant som är det ”normala” i en population (oftast dominant)

47
Q

Vad kallas det när två föräldrar med olika anlag ger upphov till en avkomma med intermediär fenotyp? Förklara kort med ett exempel.

A

Detta fenomen kallas incomplete dominance, och det sker när ingen av generna på allelen i fråga är dominant, vilket leder till en blandning av uttryck. Ett exempel på detta är att vid korsning av vita och röda lejongap, så blir all avkomma i F1 generationen rosa (inte vita eller röda). Detta p.g.a. att lite rött pigment produceras i avkomman. I generation F2 kan variation sedan uppstå igen eftersom avkomman kan få båda eller endast röda eller vita gener.

48
Q

Vad innebär en neutral mutation?

A

En mutation som inte leder till en ändring i fenotyp eller skillnad i fitness.

49
Q

Ge några exempel på situationer där mendelsk nedärvning inte fungerar.

A
  • När det inte finns en dominant/recessiv gen

- Om fler än ett par gener påverkar en fenotyp..

50
Q

Vad kallas det när båda allelerna distinkt uttrycks samtidigt i en heterozygot? Förklara kort hur det fungerar med ett exempel.

A

Detta kallas Codominance och det innebär egentligen att ingen av allelerna kan maskera uttrycket av den andra. Ett exempel på detta finns i ABO systemet (blodgrupper), där allelerna A och B båda uttrycks om en individ ärver allel A från sin mamma och allel B från sin far (eller tvärtom) detta innebär att avkomman får blodgrupp AB.

51
Q

Vad innebär multipla alleler och hur studerar man dessa?

A

Ofta så finns det fler än två olika alleler i en population, och detta kallas multipla alleler. Detta kan bara studeras i en population eftersom en diploid organism max kan ha två olika homologa alleler.

52
Q

Hur fungerar AB0-systemet?

A

AB0-systemet innefattar tre olika alleler (enklaste fallet av multipla alleler), som kan ge fyra olika fenotyper: A, B, AB och 0, där A och B är codominanta mot varandra men dominanta mot 0, som är recessiv. Allerna på ABO-lokuset kodar för enzymer som sätter ditt olika sidokedjor (antigener) där A har en typ, B har en annan och 0 inte har någon enzymaktivitet alls.

53
Q

Många gener kodar för essentiella produkter, vad blir utfallet för heterozygoter vs homozygoter om de har en recessiv eller dominant letal allel?

A

Heterozygoter med en recessiv letal allel överlever pga att de har en “frisk” allel som producerar tillräckligt av de essentiella produkterna. Homozygoter med recessiv letal allel dör.

Oavsett heterozygot eller homozygot så dör en organism med en dominant letal gen.

54
Q

Om organismer dör om de har en dominant letal allel, hur förs dessa alleler då vidare?

A

Huntingtons sjukdom orsakas av en dominant letal gen, men symptomen på sjukdomen uppstår senare i livet, vilket gör att personer med genen kan hinna skaffa barn innan de uppvisar symptom.

55
Q

Vad menas med “epistasis”?

A

Att en gen påverkar uttrycket av en annan gen, alltså kan en mutation i en gen leda till att produkter från andra gener påverkas. Tex om gen 1 kodar för något som inducerar uttryck i gen 2 och gen 2 kodar för två viktiga gener för att hörseln ska funka, så kan en mutation i antingen gen 1 eller gen 2 (eller de två sista) resultera i ärftlig dövhet, inte bara en specifik mutation.

56
Q

Vad innebär komplementära gener och hur gör man en komplementär genanalys?

A

Komplementära gener innebär två gener (gen 1 och 2) på samma kromosom som man “bara” behöver en av för att fenotypen ska uttryckas, individen kan alltså ha en mutation på ena genen (gen 1) på en homolog kromosom och en mutation i gen 2 på den andra kromosomen men ändå ha vildtyp-fenotypen.

Man parar individer med olika mutationer och analyserar avkomman för att se om mutationerna ligger i samma gen eller olika gener. Om avkomman får vildtyp fenotyp är generna komplementära.

57
Q

Vad innebär pleiotropi?

A

Att en gen har många fenotypiska effekter.

58
Q

Vad mäter man med Penetrans och Expressvitet?

A

Penetrans: andelen individer med uttryck
Expressvitet: graden av uttryck

59
Q

Vad innebär genetic anticipation?

A

Att en sjukdom blir förvärras för varje generation, tex tidigare insjuknande och snabbare progression.

Oftast trinukleotid repeats (DNA) som blir fler och fler pga slippage.

60
Q

Vad innebär genetisk imprinting?

A

“avstängning” av gen som annars är okej/WT i gameterna, alltså inte en mutation och detta kan försvinna i barnets könsceller sen.

61
Q

Hur ärvs gener som inte finns i kärnan? Tex mitokondrier och plastider.

A

Mitokondrier och kloroplaster ärvs oftast från modern (finns i cytoplasman).

62
Q

Vad innebär maternal effekt?

A

Fenotyp i tidiga liver kontrolleras av moderns genprodukter som finns i äggcellen, tex RNA. Tex genprodukter för bruna ögon hos en kvarnmott larv finns i all avkomma pga maternell effekt, vilket gör att all avkomma föds med bruna ögon trots att vissa har genotyp för röda ögon, dessa får “rätt” ögonfärg efter ett tag pga att moderns genprodukter späds ut med varje celldelning.