Muskler forts. Flashcards
M Supraspinatus
Supraspinatus är en liten trekantig muskel ovanpå skulderbladet. Muskeln är en av musklerna i rotatorcuffen, tillsammans med m. infraspinatus, m. subscapularis och m. teres minor.
Muskeln urspringer från fossa supraspinata och en djup fascia som täcker muskeln. Sedan löper muskeln lateralt under acromion och övergår i en platt sena som fäster in till den övre delen av tuberculum majus på överarmsbenet.
Dess funktion är att abducera armen i axelleden (art. humeri) och centrera caput humeri i cavitas glenoidalis. Muskeln innerveras av n. suprascapularis (C5-C6).
M. subscapularis
Subscapularis är en kraftig, trekantig muskel på främre ytan av skulderbladet. Det är en av musklerna i rotatorcuffen, tillsammans med m. supraspinatus, m. infraspinatus och m. teres minor.
Muskeln har sitt ursprung på fossa subscapularis på skulderbladet, och löper sedan lateralt och övergår till en platt sena som fäster in till tuberculum minus på humerus.
Dess funktion är att inåtrotera och stabilisera i axelleden (art. humeri). Muskeln innerveras av n. subscapularis (C5-C6).
M Teres minor
Teres minor (latin: musculus teres minor) är en tunn skelettmuskel som ingår i övre extremitetens muskulatur och också ingår i rotatorkuffen.
M. teres minor har sitt ursprung i de övre två tredjedelarna av skulderbladets (scapulae) laterala kant (margo lateralis scapulae). Muskeln sträcker sig lateralt och uppåt till sitt fäste vid ett av överarmsbenets (humerus) laterala tuberkler (tuberculum majus).
Tillsammans med m. infraspinatus bidrar m. teres minor vid utåtrotation av överarmsbenet.
M Infraspinatus
Infraspinatus är en trekantig muskel på baksidan av skulderbladet. Det är en av musklerna i rotatorcuffen, tillsammans med m. supraspinatus, m. subscapularis och m. teres minor.
Muskeln urspringer från fossa infraspinata på skulderbladet och den djupa fascian som täcker muskeln. Den löper sedan lateralt och smalnar av till sitt fäste vid tuberculum majus på humerus.
Dess huvudfunktion är att utåtrotera i axelleden (art. humeri), men muskeln är även viktig för att stabilisera axelleden. Muskeln innerveras av n. suprascapularis (C5-C6).
M Rhomboideus major
Rhomboideus major, den stora rutmuskeln, är lokaliserad till övre delen av ryggen mellan skulderbladen. Ovanför muskeln finns m. rhomboideus minor lokaliserad.
Muskeln urspringer med korta senor från processus spinosus på bröstkota 2-5 samt intilliggande lig. supraspinalia, och löper sedan lateralt och nedåt till sitt fäste längs margo medialis scapulae nedanför basis spinae scapulae.
Dess funktion är att lyfta, adducera och inåtrotera skulderbladet. Muskeln innerveras av n. dorsalis scapulae (C4-C5).
M. rhomboideus minor
Rhomboideus minor, den lilla rutmuskeln, är lokaliserad till övre delen av ryggen mellan skulderbladen. Muskeln utgör en direkt fortsättning av m. rhomboideus major som ligger nedanför.
Muskeln urspringer med från processus spinosus på C7-T1 samt intilliggande lig. nuche, och löper sedan lateralt nedåt till sitt fäste på margo medialis scapulae i höjd med basis spinae scapulae.
Dess funktion är att lyfta, adducera och inåtrotera skulderbladet. Muskeln innerveras av n. dorsalis scapulae (C4-C5).
M. trapezius
Trapezius, kappmuskeln, är en tunn, platt, parad och trekantig muskel som är lokaliserad till nacken och ryggens övre del. När muskeln på båda sidor ses tillsammans bildar en en diamantform.
Muskeln brukar delas in i tre delar:
Övre del (pars descendens) Mellersta del (pars transversus) Nedre del (pars ascendens) På grund av muskelns olika delar har den flera ursprung. Den övre delen av muskeln har sitt ursprung på occipitalkanten (protuberantia occipitalis externa), lig. nuchae och dess bakre förtjockade rand (linea nuchalis superior) och processus spinosus C7. Muskelns mellersta del utspringer från processus spinosus T1-T4 och angränsande lig. supraspinalia. Den nedersta delen har sitt ursprung från processus spinosus T5-T12 och angränsande lig. supraspinalia.
M. trapezius
Trapezius, kappmuskeln, är en tunn, platt, parad och trekantig muskel som är lokaliserad till nacken och ryggens övre del. När muskeln på båda sidor ses tillsammans bildar en en diamantform.
Muskeln brukar delas in i tre delar:
Övre del (pars descendens) Mellersta del (pars transversus) Nedre del (pars ascendens) På grund av muskelns olika delar har den flera ursprung. Den övre delen av muskeln har sitt ursprung på occipitalkanten (protuberantia occipitalis externa), lig. nuchae och dess bakre förtjockade rand (linea nuchalis superior) och processus spinosus C7. Muskelns mellersta del utspringer från processus spinosus T1-T4 och angränsande lig. supraspinalia. Den nedersta delen har sitt ursprung från processus spinosus T5-T12 och angränsande lig. supraspinalia.
Linea nuchalis superior
Ursprung för m. trapezius övre del
Muskelns övre del löper sedan nedåt och lateralt till sitt fäste på bakre randen på nyckelbenets laterala tredjedel. Den mellersta delen löper lateralt längs övre ryggen och fäster in till acromions mediala kant. Muskelns nedre del löper uppåt och lateralt för att fästa till spina scapulae.
Huvudfunktionen av trapezius är att stabilisera skulderbladet och att vara involverad i rörelser i huvud och nacke. Vid bilateral kontraktion av muskeln kan den extendera huvud och nacke. Vid unilateral kontraktion utför muskeln en lateralflexion av huvud och nacke till samma sida och rotation av huvud och nacke till motsatt sida.
På grund av att fiberriktningen är olika i muskelns olika delar kommer de olika delarna skilja sig något i funktion.
Den övre delen lyfter skuldran och skulderbladet. Roterar skulderbladet uppåt tillsammans med muskelns nedre del.
Den mellersta delen adducerar skuldran och skulderbladet.
Den nedre delen sänker skuldra och skulderbladet. Roterar skulderbladet uppåt tillsammans med muskelns övre del.
Muskeln har en motorisk innerveration av n. accessorius (C3-C4).
M Pectoralis major
Pectoralis major, den stora bröstmuskeln, är en bred, solfjäderformad, tjock muskel. Muskeln brukar delas in i tre delar:
Pars clavicularis
Pars sternocostalis
Pars abdominalis
Pars clavicularis urspringer från nyckelbenets anteriora, mediala hälft. Pars sternocostalis har sitt ursprung på bröstbenets framsida och revbensbrosk på revben 1-6. Pars abdominalis urspringer från rektusskidan.
Muskeln löper lateralt och fäster med en platt, kraftig sena till crista tuberculi majoris på överarmsbenet (humerus).
Dess funktion är adduktion, inåtrotation, flexion (pars clavicularis), och extension (pars sternocostalis) i axelleden. Muskeln innerveras av nn. pectorales medialis et lateralis (C5-T1).
M Deltoideus
Deltoideus, deltamuskeln, är den största av de egentliga skuldermusklerna. Muskeln kan delas in i tre delar, vars funktion skiljer sig något.
Pars clavicularis
Pars acromialis
Pars scapulae spinalis
Muskeln som helhet har sitt ursprung från den främre delen av nyckelbenets laterala tredjedel, från yttre randen av acromion samt från den nedre kanten av spina scapulae. Muskeln omringar sig omkring skuldrans främre, yttre och bakre del samt konvergerar mot sitt fäste på tuberositas deltoidea på överarmsbenet (humerus).
Dess funktion är flexion och inåtrotation i axelleden (pars clavicularis), abduktion i axelelden (pars acromialis) samt extension och utåtrotation i axelleden (pars scapulae spinalis). Pars acromialis och scapulae spinalis är även involverade i abduktion genom att guida rörelsen. Tillsammans med rotatorcuffen hjälper muskeln till att stabilisera axelleden.
Muskeln innerveras av n. axillaris (C5-C6).
M Latissimus dorsi
Latissimus dorsi, den breda ryggmuskulaturen, är en triangulär, platt muskel lokaliserad till ryggens nedre del.
Muskeln urspringer från processus spinosus på de 6 nedersta thorakalkotorna och alla lumbalkotorna, via fascia thoracolumbalis, crista iliaca och de 3-4 nedersta revbenen. Från dess breda ursprung löper muskeln lateralt och bildar en kraftig muskelbuk. Muskelbuken övergår i en sena som sträcker sig mot överarmsbenet (humerus) och fäster in till crista tuberculi minoris.
Dess funktion är att adducera, extendera och inåtrotera armen i axelleden (art. humeri). Muskeln innerveras av n. thoracodorsalis (C6-C8).
M Biceps brachii
Biceps brachii, den tvåhövdade armmuskeln, är en lång, spolformad muskel. Vid kontraktion syns muskeln vanligtvis tydligt på överarmens framsida.
Muskeln har två ursprungshuvuden, det långa huvudet (caput longum) och det korta huvudet (caput breve).
Caput longum har en lång, stark och rund sena som utgår från tuberculum supraglenoidale belägen tätt ovanför cavitas glenoidalis på skulderbladet. Senan från caput longum löper intraartikulärt i axelleden och i sulcus intertubercularis på humerus.
Caput breve utgår med en kort, bred sena från processus coracoideus på skulderbladet.
Vardera huvud övergår i en långsträckt muskelbuk som löper ner på framsidan av överarmen. Det korta huvudet ligger medialt om det långa huvudet.
Strax distalt om överarmens mitt blir de två muskelbukarna sammansmälta och löper gemensamt ner till armbågen där muskeln övergår i en kraftig sena som fäster in till tuberositas radii och fascia antebrachii.
Eftersom muskeln är en tvåledsmuskel kommer den verka över två leder: axelleden (art. humeri) och armbågsleden (art. cubiti). Muskelns funktion är flexion i såväl axel- som armbågsleden. Dessutom utför muskeln en supination av underarmen i art. radio-ulnaris.
Muskeln innerveras av n. musculocutaneus (C5-C6).
M Brachialis
Överarmsmuskeln
Ursprung: Distalt och ventralt på humerus. Septum intermusculare mediale.
Fäste: Tuberositas ulnae och ledkapseln.
Funktion: Flexion i art. cubiti.
Innervation: N. musculocutaneus (C5-C6).
Brachialis (latin: musculus brachialis) är i människans kropp en skelettmuskel i armen vars främsta uppgift är flexion av armbågsleden då armen är supinerad eller pronerad.
Brachialis har sitt ursprung i den distala delen av överarmsbenets (humerus) framsida (facies anterior medialis och lateralis).
Muskelns fäste finns proximalt på armbågsbenet (ulna), distalt om armbågsutskottet (processus coronoideus).
Brachialis innerveras av n. musculocutaneus (C V–VI).
M Brachioradialis
Brachioradialis är en av de radiala musklerna, och den största av de radiala musklerna som ger underarmen sin avrundade kontur på radialsidan. Muskeln urspringer från den proximala 2/3 av margo lateralis humeri och den anteriora ytan av septum intermusculare laterale. Sedan löper muskeln distalt, över armbågsleden och övergår till en kraftig, platt sena som fäster in lateralt på distala radius, proximalt om processus styloideus.
Muskeln är en stark flexor i armbågsleden, och är som starkast med underarmen i ett mellanläg mellan supination och pronation. Den innerveras av nervus radialis (C5,C6)
M Triceps brachii
Triceps brachii, överarmens trehövdade muskel, är armens största muskel. Som namnet indikerar har muskeln tre huvuden: caput longum, caput laterale och caput mediale.
Caput longum, det långa huvudet, urspringer med en platt sena från tuberculum infraglenoidale på skulderbladet.
Caput laterale har ett långsträckt och smalt ursprung från den proximala halvan av humerus bakre yta.
Caput mediale är till större delen täckt av övriga delar av muskeln, och utgår från humerus bakre yta.
De tre huvudens går ihop distalt på överarmen till en stor, bred muskelbuk, från vilken den starka senan fäster in till olecranons bakre yta samt ledkapseln.
Muskeln som helhet har som funktion att extendera i armbågsleden (art. cubiti), varav caput longum även bidrar till extension och adduktion i axelleden (art. humeri). Muskeln innerveras av n. radialis (C6-C8).
