Muskler Flashcards
Mimiska muskler
Sklettmuskler vi använder för att ändra ansisktdragen.
Ögonöppningar är täckta av en ringformig muskel, musculus orbicularis oculi, skyddar ögat , styr blinkrörelser.
Runt munnen sitter ringmuskeln, m.orbicularis oris, inne i läpparna och formar munnen på olika sätt
Kinden, rektangulär, platt muskel, m. Buccinator, ger stadga åt kinden och påverkar munhålan.
I pannan finns muskel som fäster i huden och skelettet, skapas rynkor, bekymmersrynkan, skrattrynkan
Hudens blod och lymfkärl
Finns i största del i dermis. I två kärlsystem, artärer i reticulare och tunnare artärer i papillare medicinskt term för sådant nät kallas för plexus
Blodomloppet
Syret förs vidare ut i blodet, cellerna förbrukar sedan slutet i samband med förbränningen av olika näringsämnen.
Sammanfattande term för blodet och dess transportväg.
Artärer som leder blodet ut i kroppens delar
Vener som för de tillbaka till hjärtat
Kapillärer som förbinder här fullgör blodet sin uppgift. Lämnar ifrån sig syre och näringsämnen till cellerna och tar med sig koldioxid tillbaka.
Stora kretsloppet - försörjer kroppens vävnader med syrebrist blod som pumpas ut från vänster kammare. Tar slut u och med att det syrefattiga blodet med restprodukter kommer tillbaka till höger kammare.
Lilla kretsloppet - leder syrefattigt blod från höger kammare till lungorna. Här är artärblodet syrefattigt och vedblodet syrerikt.
Kärlen
Arota - artärer - arterioler- kapillärer - venoler - vener
Artärer
Ger kroppens och hudens näring. Papillare har som uppgift att försörja överhuden med blod. Genom fina artärnät som löper till små ändartärer vidare till kapillärer ut i fingrarna från dermis. Detta för att går och hudens körtelsystem får näring.
Venerna
Förorenad som artärerna, tunnaste kapillärena närmast hudytan och grövre längre ner. Mellanstora venerna i huden djupare skikt kallar venoler
Telangeiktasier
Utvidgade blodkärl. Kapillärer som utvidgas och bildar små röda bristningar. Oftast dålig elasticitet i kärlväggen. Ärftligt. Förvärras vid slag, stark värme, kyla, bastubad, alkohol, kryddstark mat
Lumfsystemet
Lymkärl, lymfkörtlar, lymfoid vävnad tex mjälten. Hänger nära ihop med venerna i blodomloppet och hjälper dem att dränera kroppens vävnader på vätska. Vätskan filtreras genom lymfsustemet och rinner till blodet.
Huvudsakliga uppgift, forsla bort slaggprodukter ur vävnaderna och återföra vätska till blodet. Larma immunförsvaret och hjälpa till att bekämpa infektioner.
Lymfan, ljus gul vätska som transporterar ptoteiner, salter, fett, vatten och Vita blodkroppar. Består av överskottsenergi vätska, största delen blodplasma som genom trycket i kapillärerna separeras från blodet. Avfalls produkter venerna inte kan ta hand om
Lymfkärlen
Ett nätverk av tunna rör. Liknar venerna med tunnare väggar och kan släppa igenom fler ämnen. Har ficklaffar så lymfan inte kan rinna bakåt.
Lymfkörtlarna
Knutor. Reningsverk, filtrerar bort främmande ämne och hindrar att de ska ta sig till blodomloppet. Bildas Vita blodkroppar, lymfocyter, systemets egna väktare.
Strålar samman i bröstgången och högre lymfgången vid nyckelbenet. Töms och förs med blodomloppet ut till kapillärerna. 2 liter lymfa i kroppen.
Stopp i lymfcorkulatioen är att lymfan inte rensats som den ska. Cellerna får inte sin näring och bildas överskott på vätska och slagg.
Nerver och nervsystem
Delas in i pns och cns. Cns är hjärnan och ryggmärgen. Pns är samlingsbenämningen på alla de nerver som löper mellan hjärnan och ryggmärgen.
Sensoriska nerver
Inåtledande, känsel.
Motoriska
Utredande, nerver som kommunicerar med muskel
Vasamotriska
Leder nervimpulser som gör att blodkärlen kan utvidgas eller dras samman.
Huvudets nerver
12 par hjärn och kranivalnerver och 31-32 par ryggmärgs eller spinalnerver. Spinalnerverna utgår från ryggmärgen och har förgreningar till muskel, huvudsvål och hårbotten i bakhuvudet.
Kranialnerver går till och från hjärnan och leder nervimpulser mellan hjärnan och olika vävnader i huvudet.
Nervus supraorbitalis -påverkar pannan, ögonbrynet och övre ögonlock
Nervus supratochlearis - påverkar huden mellan Ögon och övre delen av näsan
Nervus infrarochlearis - påverkar näsans membran och hud
Nervus nasalis- nästippen och nedre näsan
Nervus zygomaticotemporalis- huden på sidan av pannan, tinningarna och övre kinder
Nervus infraorbitalis- huden på nedre del på ögonlock, sidan av näsan, överläpp och mun
Nervus auriculiotemporalis- ytterörat och ovanför tinningarna
Nervus mentalis - huden på underläppen och hakan
Nervus posterior auricularis - muskler bakom örat
Nervus temporalis - muskler vid tinningarna, pannan sidor och ögonbrynet
Nevrus zygomaticofacialis- muskler på övre del av kind
Nervus buccalis - munnens muskler
Nervus mandubularis- muskler på hakan och underläpp
Nervus cervicales - halsen sidor
Nervus occupitalis stora, bakhuvudet- huvudsvpken till hjässan
Ner us occupitalis lilla nedre huvudskålen- muskler, huvudsvål och hårbotten
Nervus auricularis halsen sidan- ytterörat och bakom örat
Nervus cutaneus colli - halsen framsida och till bröstet
