Hudvård Flashcards
Vad är kroppens största organ?
Huden
Hur stor kroppsvikt utgör alla hudlager?
15-25%
Vad är hudens uppgift?
Skydda kroppen och våra inre organ. Hjälper till att reglera vätskemängden och temperaturen
I huden sitter…?
Våra känselkroppar som gör att vi reagerar på smärta osv
Läran om hudens uppbyggnad kallas med en vetenskaplig term för…?
Hudens histologi
Epidermis
Utgörs av flera lager tätt liggande celler, epitelvävnad. Tunt 0,1 mm. Pigmentbildande celler. Cellerna har ingen egen blodförsörjning, hämtar näring från läderhudens blodkärl.
Dermis
Bindvävnad, vävnad med allmänt stödjande och sammanhållande funktion. Uppbyggd av fibertrådar av proteinerna kollagen och elastin. Ska tåla så att huden kan tjänas utan att skadas. Står betydelse för sårläkning och ärrbildning. 1-10 mm tjockt. Innehåller också blodkärl, lymfkärl, svettkörtlar och nerver. Ytterst i läderhuden sitter känslen/sinnesorganen. Hårsäckarna finns även här
Subcutis
Uppbyggd av lucker bindväv, fettvävnad. Lagras en del av kroppens fett. Kan variera i storlek, några mm upp till flera centimeter
De ytliga cellskiktet som täcker vår hud kallas för ..
Epitelvävnad. Vävnaden är sammansatt av lager på lager av tätt liggande celler som hålls samman av desmosomer som samman kopplar celler. Cellerna ligger lagrade i epidermala lipider (fetter och fettliknande ämnen) tex på fetter, ceramider, squalane, kolesterol och fettsyror. Lipiderna skyddar huden mot vattenförlust genom att fungera som vattenavstötande. Minskar med åldern. Epitetet uppgift är i första hand att täcka kroppsytor och skydda. Annan viktigt uppgift är att bilda hornämne som är basen i hår och naglar
Vilka två sorters melanin finns det?
Det röda - pheaomelanin
Det bruna - eumelanin
Förhorningsprocessen/deskvamationsprocessen
Huden förnyas ständigt, startar i tillväxtlagret. Cellerna förökar sig hela tiden och i takt med att nya celler bildas förskjuts de gamla upp mot hudytan. Påväg upp blir cellerna allt plattare och ett hotnämbe bildas inuti. Ju längre de befinner sig från blodkärlen i läderhuden desto mindre näring får cellen. Celler dehydreras, förlora sin kärna och dör och blir en del av hornlagret. Förnyeöseprocesscen eller avfjällningen tar mellan 28 och 30 dagar för överhuden.
Läderhudens uppbyggnad och funktion
Stödjande bindväv som har till uppgift att hålla samman olika slags vävnad och parera för påfrestning av olika slag. Är sammansatt av fibertrådar, viktigaste ingredienserna i fibertrådarna är kollagen som står för 70% av bindväven. Är sammanfiltade för att stå emot tryck och ge spänts åt huden.
Elastin står för 2%, bättre elastiska egenskaper, ligger invända som ett nät mellan kollagenet. Fungerar som resår åt läderhuden.
Reticulin är fiber som finns i blodkärlen.
Lim så håller samman strukturen kallas grundsubstans. Består av stora, komplicerade kolhydratmolekyler, bla hyaluronsyra. Naturlig fuktgivande ingrediens som ansvarar för hudens fuktinnehåll. Kan attrahera och binda 1000 gånger sin egna vikt i vatten.
Grundsubstansen fungerar som en stötdämpare
Bindväven åldras naturligt med oss genom att fibrerna förändras. Takt med spänts och elasticitet avtar kommer rynkor och huden blir slappare.
Underhudens uppbyggnad
Tjockaste lagret. Uppbyggd av lucker bindväv med fettceller, lipocyter/adipocyter. Tjockleken beror på arvsanlag, hormonbehandling och hur mycket vi äter och dricker. Underhudsfett kan bli hur tjockt som helst, skyddar mot tryck och stöttar och fungerar som värmeisolerande. Förbindelse med muskler, senor och andra vävnader. Gör det möjligt för huden att röra sig utan att de inre organen störs.
Innehåller många större blodkärl. Finns ingen klar gräns mellan dermis och subcutis
Hudens porer
Porer är små öppningar i hudens yta där folliklar och svettkörtlar mynnar ut. Har samma utförslegång som hårsäckarna. Det är via porerna som olika aktiva hudvårdande ämnen tas upp av huden
Langers linjer/hudfåror
Över huden löper små, fina fåror som bildar rombformade fält, romboider. Detta beror på att bindväven i läderhudem har den här strukturen. Sprickans riktningen visar hur bindvävens fibertrådar löper. I samma riktning kommer huden så småningom att ändras och firar sig.
Hudåsar
Mellan hudfårorna löper hudåsar som kallas papillarlinjer. Bildas enbart i handflator och fotsulor. Uppstår hos embryot i tredje månade och förändras inte. Skapar vårat fingavtryck
Hudens färg
Vilken färg vi har till stor del ärftligt. Finns fyra faktorer som påverkar hudens färg. Melanin, hemoglobin och blodkärl, karoten och tjocklek
Melanin
Melanocyterna i överhuden har till uppgift att skydda oss från ljus och farlig strålning genom att producera de mörka pigmentet melanin.
Melanocyterna lagrar en viss mängd melanin som frisätta och sprida runt cellen. Märks efter några dygn. Påverkas av flera hormoner. Melanocytstimulerande hormonet MSH frisätts från hjärnbihanget hypofysen och ger signal till pigmentcellerna att öka sin produktion. Hypofysen hämtar info från hjärnan, anpassat produktionen av MSH beroende på årstid. Hälsotillstånd har även betydelse.
Mörkhyade har melaninet i alla överhudens lager och ljushuvud har bars i tillväxtlagret. Hos rödhåriga finns en rödare typ av melanin, phaeomelanin
Hemoglobin och blodkärl
Hemoglobin är syrebindande protein som finns i hög halt i röda blodkroppar och ger blodets sin färg. Hemoglobinet i de ytliga blodkärlen slår igenom i hudfärgen hos ljushyade. Hudens fettinnehåll och tjocklek har betydelse, även allmänna hälsotillståndet
Karoten
Ett pigment med en gul ton. Finns naturligt i huden
Hudens tjocklek
Tjockleken varierar mellan olika ställen på kroppen. Hornlagret är tjockast på fotsulor och handflator. Huden som helhet är tjockast mellan skulderbladen. Tunnaste på ögonlocken. Sola påverkar hudens tjocklek, överhuden blir grövre, hornlagret förtjockas, läderhuden tunnas ut.
Läpparna
Består av samma hudlager som resten av kroppen, men är tunnaste på hela kroppen. Saknar melanin. Naturligt skydd, förstörs om vi slickar runt munnen.
Mäns hudstruktur
Talgkörtlarnas aktivitet stimuleras av manliga könshormonet androgener. Män har därför fetare och grövre hud. Mäns läderhud är 25% tjockare. Huden är mer motståndskraftig under de första 30 åren. Sen sker en försämring i elasticiteten, bindväven i läderhuden börjar brytas ned, talgkörtlarna minskar sin fettproduktion och Huden mister sin förmåga att hålla fuktighet. När män är 50 verkar mannens hud stabiliseras och därefter förändrad ganska lite. Rakning är hårt slitage på Huden. Våtrakning är skonsammare
Sebaceous glands
Talgkörtlar
Talgkörlar
Är uppbyggda av epitelceller från överhuden.
Är holokrina= kan utsöndra talg genom att hela körtelcellen faller sönder
Taget består av fett, döda hudceller och gamla blodkroppar. Har talgkörtalr över hela kroppen utom fotsulor och I handflator. 0,2-2 mm i diameter. De största och mest aktiva körtlar finns I ansiktet, hårbotten, övre delen av bröstet och ryggen. Stor del beror på hormoner. Utförselgången blir igentäppt av talg och vi får pormaskar, blandning mellan talg och hornämne. När en komendom blir mörk är det för att den oxiderat med syre. Cystor i huden består av förhornat talgkörtelinnehåll, keratin. Cystor har ingen egen utförselgång.
Sudoriferous glands
Svettkörtlar
Svettkörtlar
Stimuleras främst av värme. Körtlarna påverkas av de sympatiska nervsystemet, där kan vi svettas om vi blir rädda eller nervösa.
Ekkrina svettkörtlar
Viktigaste för kroppens temperaturreglering. Skyddar mot överhettning genom att utsöndra vätska som avdunstar. Har flera miljoner. Totalt i pannan handflator och fotsulor. Har egen utförsgång direkt på hudytan i svettporer. Är som långa rör som går ner i läderhuden. Består till största del av vatten, men även spår av ammoniak, mjölksyra och urinämne
Apokrina svettkörtlar
Större och kraftigare. Finns i armhålor, ljumskar och underliv. Tömmer sig i en hårsäck och delar utförselgång med en talgkörtel. Luktar inget själv. Innehåller äggviteämnen som bryts ned av bakterier på hudytan och då luktar det.
Bromurosis
Kroniskt tillstånd som kännetecknas av överdriven lukt som avges från en persons kropp. Den primära orsaken är reaktionen av bakterier med svett. Kan bero på alkohol, vitlök lök och ärftlighet, livstil
Hudens pansar
Skyddar mot skadliga kemiska ämnen och mikroorganismer. Skyddas i första hand av hornlagret och dess tätt packade membran. Samt hudens antibakteriella skydd med lågt surt pH-värde, 5,5. Fria fettsyror och syrarester från svett bildar syramanteln.
Temperaturreglerare
När vi blir varma utvidgas blodkärlen så blodflödet kan öka. Huden avger värme från hudytan, kroppstempen sjunker. Svettning ger samma resultat. Exponeras vi från kyla drar hudens blodkärl ihops sig och blodflödet minskar. Mindre värme lämnar kroppen. Håret hindrar värme från att lämna kroppen genom hårresarmusklen, arrector pili. Underhudsfett isolerar med.
Utsöndringsorgan
Att vi svettas hjälper även till att avlasta njurarna genom att ta med sig främmande ämnen och restprodukter ur kroppen. Hudtalget smörjer in huden och förhindrar uttorkning och gör att huden fungerar som ett bättre skydd. Fuktighetshalten behövs för elasticiteten och avstämningen av döda hudceller. Huden är drf utrustad med lågmolekylära fuktbindare, NMF = natural moisturizing factor. Som är en kemiskt kompelx substans som till största del består av aminosyror och hornämne. NMF jobbar genom att minska ytspännkngen på huden och reglera keratinets vattenavstötande förmåga. Drf kan huden ta upp och binda gult och hornlagret försörjs med vatten. Huden måste ha en viss fukthalt dör att NMF ska fungera. Fukthalt i huden är kopplad till luftfuktigheten i omgivningen. När dem är låg, som på vintern, kan hornlagret bli sprött och spricka.
Absorption
Situationer där husen kan släppa igenom och ta upp ett ämne. Först ska substansen hitta ner genom överhuden, som skrev via hårsäckarna. Detta kallas penetration.
Kan ämnet sedan ta sig vidare ner i huden kallas det permeation/genomskäpplighet.
Ämnen kan ta sig in via hudceller eller intercellulära substanser, svettkörtelgångar. Hur genom släppligt huden är påverkas av vårt hälsotillstånd, är ett viss mått på hur huden mår.
Ett ämne absorberas om kroppen lider brist på det ämnet. Syre absorberas i lungorna.
Adsorption
Process där fast ämne uppstår och binder ämnen från gas eller vätska till sin yta. En substans som trängt in i huden lagras där men reagerar inte med hudens egna substanser och beståndsdelar.
Resorption
Ett ämne sugs upp från en kroppslängd och leds vidare in i blodomloppet eller lymfsystemet. En särskild enzym bryter ner celler och stora molekyler till mindre enheter som kak passera in i de minsta blodkärlen, kappillärerna. Näringsämnen och läkemedel kan ta sig vidare från mag- och tarmkanalen ut i blodet.
Hudens produktion av D-vitamin
Unik process. Efter 15 min I solen börjar huden tillverka d-vitamin genom omvandling av ett ämne i hudtaglet. D-vitamin tar sig vidare i blodomloppet och överskottet lagras i levern
Sinnesorgan
Finns ett stort anat känselkroppar, receptorer, och fira vävnade i dermis och subcutis. Som gör att vi kan känna värme, kyla, beröring och smärta. Huden är ett av våra fem sinnesorgan. När en känselkropp reagerar på en viss slags retning skickas en signal till hjärnan och beordrar kroppen att agera på ett lämpligt sätt.
Hudens pH
Huden har en normalflora som hindrar främmande bakterier från att få fäste och rota sig i huden. Syramantel bidrar till en miljö som håller hudens egna bakterier i schack och skydda not främmande. Funkar även som naturlig fuktgivare. Exakt var pH-värdet ligger nere på en mängd olika saker - solen, hur mycket vi svettas, vad vi äter och vilka produkter vi använder. En fett hud är surare än en torr.
Förkortning på pH, potential of hydrogen, potentiell vätejpnskoncentration. Bete på hur många väte- respektive hydroxijoner som finns. Neutral pH 7. En sur länken har fler vätejoner. En basisk lösning har fler hydroxijoner och är över pH 7.
Hudens åldrade
Förnyelseprocessen hos yngre tar 28-30 dagar. Bromsar när vi blir äldre. Det tar då längre tid för huden att läka, tillväxten av celler saknas ner. Hudlahren tunnas ut och svårare att binda fukt. Minskar avstöttningen av döda hudceller och hornlagret förtjockas. Könshormonerna sjunker och talgkörtlarna minskar sin aktivitet. Mindre fett till hudens skyddsbarriär. I lärderhudens bindväv sker nedbrytning av Kollagena och elastina fibrer. Ålderprocessen kopplas samman till genetiska och livsfaktorer. 1/4 kost, 1/4 arv, 1/4 yttre påverkan och 1/4 hudvård.
Brist på vissa vitaminer kan påverka huden negativt.
Brist på A-vitamin gör att cellerna intr kan förnya sig i samma takt.
B-vitamin Brist bidrar till grov hud. Zink behövs för att vi ska kunna ta upp A-vitamin. Och fungerar som antioxidant.
Torr hud åldras oftast snabbare än andra, är mer sårbar från början, sämre på att skydda mot yttre faktorer.
Dag och nattkräm
Dagkräm - skydda huden mot yttre faktorer som väder och vind, föroreningar. Bestårvac lätt olja i vatten emulsion.
Nattkräm - mer olja än vatten. Återuppbygga huden under natten.
Solen
Om våra celler blir skadade har dem en inbyggd förstärkning genom vårt DNA . Enzymerna söker upp den intakta delen och kopierar mönstret sen går den över till den skade delen och reparerat bitar. Processen tar 48 h.
Hudens blod och lymfkärl
Hudens genomblödning sker genom två kärlsystem. Dels genom ett nät av artärer i det djupare hudlagret, status reticulare, dels genom ett andra nät av tunnare artärer i det ytligare hudlagret stratum papillare.
Blodomloppet
Syre hämtas upp när vi andas, i lungorna förs en del av syret vidare ut i blodet som tar med ut i hela kroppen. Cellerna förbrukar syret i samband med förbränningen av olika näringsämnen, en process som frigör energi vi behöver för att röra oss. Blodkärlen delas in i artärer som leder blodet ut i kroppens olika delar.
Vener som för det tillbaka till hjärtat
Kapillärer som är det nätverk av mikroskopiskt små blodkärl som förbinder vener och artärer. I kapillärerna fullgör blodet sina uppgifter. Blodet lämnar ifrån sig syre och näringsämnen till cellerna samtidigt som det tar med sig koldioxid och andra restprodukter tillbaka.
Delas in i lila och stora kretsloppet
Stora kretsloppet
Försörjer kroppens alla vävnader med syrerikt blod som pumpas ut från vänster hjärtkammare. Tar slut i och med att det syrefattiga blodet med restprodukter kommer tillbaka till höger kammare. Blodet i affärerna är rikt på syre och vedblodet är syrefattigt
Lila kretsloppet
Leder de syrefattiga blodet från höger hjärtkammare till lungorna. Sker en gasutväxling, koldioxid lämnad blodet genom utandning och blodet tar upp nytt syre i lungorna. Artärerna är syrefattigt och venblodet är rikt på syre
Repetition av kärl
Aorta - artärer - arterioler - kapillärer - venoler - vener
Artärerna
Huden tar upp sin näring via artärerna. Hudens djupa artärnät försörjs av stora artärer från de djupt liggande organen och musklerna. Djupa artärnäten består av mellanstora blodkärl som kallas arterioler. Från dessa sträcket sig ytterligare blodkärl upp mot hudens yta och bildar ett andra nät av tunnare artärer.
Venerna
För det syrefattiga blodet från kroppens olika delar tillbaka till hjärtat. Förgrenade på samma sätt som artärerna med de tunnaste kapilärerna närmast hudytan och grövre venerna längre ned i huden. De mellanstora venerna i hudens djupaste skikt kallas venoler
Telangektasier (utvidgade blodkärl)
Är kapillärer som utvidgats och bildta små röda bristningar, i ansiktet eller på andra delar av kroppen. Orsaken är ofta dålig elasticit i kärlvägggen. Är ärligt men kan också uppstå vid leversjukdom. Förvärras av stark värme och kyla, bastubad, kryddstark mat och alkohol
