Motorik

Question 1

Beskriv muskelspolens schematiska uppbyggnad

Answer 1

5 - 10 mm lång, 0,5 mm i diameter. ca 100-300 st/muskel, fler i nacke och intervertebralmuskler.

Spolformad med 6-12 intrafusala fibrer dvs inkapslade innerverade muskelfibrer. I mitten finns inget som kan kontrahera, här fäster afferenter, vilket ger utseendet av en spole. Mitten är också lite tjockare. Efferenter fäster mer perifiert

Question 2

Vad är det muskelspolen signalerar?

Answer 2

Muskelspole signalerar utsträckningsgrad och hastighet i skelettmuskelatur. Det finns två afferenter:

1a: ffa förändring i utsträckningsgrad
2: ffa statisk info

Question 3

Vad har gamma-motorneuronen för funktion?

Answer 3

Efferent som ser till att muskelspolen inte blir slapp mha att kontrahera de intrafusala muskelfibrerna.

Question 4

Vad kan muskelspolens signaler ha för betydelse i motoriken?

reflexer på spinal nivå? inlärda motoriska svar? när man planerar en rörelse?

Answer 4

På spinalnivå:

Sträckreflex - när en läkare bankar på ens knä så sträcks senan ut och muskelspolen registrerar det och skickar 1a afferenter till alfa-motorneuron i ryggmärgen som kontraherar muskeln. Detta är en monosynaptisk koppling, dvs 1a afferenten påverkar motorneuronet utan att gå via interneuron. Normalt är denna reflex inhiberad.

Inlärda motoriska svar:
Balanskontroll: tex förspända muskler när spårvagn startar
Handgrepp: välkoordinerade lyft- och gripkrafter

När man planerar en rörelse:

För att planera en rörelse krävs det att ha koll på i vilken position kroppen befinner sig just nu. Proprioception läggs samman med andra sinnen (syn, känsel) för att kunna planera.

Question 5

Vad är Golgis senorgan och vad är det dessa signalerar?

Answer 5

Afferent-innerverade kollagenfibrer som ligger muskelns ändar. Signalerar kraftutveckling i muskeln. När axonen kläms på av kollagenfibrera (sker vid utsträckt sena, ofta muskelkontraktion) så ökar den inhibitoriska effekten vilket leder till att vi inte kan kontrahera muskeln mer.

Question 6

Beskriv sträckreflexen, vad är det som utlöser reflexen, hur ser reflexbanorna ut och vad händer?

Answer 6

Slå på led -> muskelkontraktion
Utlöses av snabb sträckning av muskelspole (känns av 1a afferenter)
Reflexbana: 1a-afferent direktkopplad till alfa-motorneuron i ryggmärg

Question 7

Vilken klinisk betydelse har sträckreflexerna? Hur kan man tolka en undersökning av sträckreflexer?

Answer 7

Används för kontroll av ryggmärgsskada. Om skada på ryggmärg: ingen reflex.
Om skada i hjärnan: reflex finns kvar.

Question 8

Beskriv flexorreflex och korsad externsorreflex (vad utlöser? reflexbanor? vad händer?).

Answer 8

Flexor- och korsad extensorreflex:
Nociceptorer aktiveras av smärta -> afferent signal via interneuron i ryggmärg -> efferent signal tillbaka till samma muskel -> hand dras bort (flexor stimuleras och extensor inhiberas) och andra handen dras fram (extensor stimuleras och flexor inhiberas)

Flexor och korsad extensorreflexen gör att vi behåller balansen när vi till exempel trampar på en spik eller sätter händerna på en platta.

Question 9

Vad är den spinala gånggeneratorn?

Answer 9

Spinala gånggeneratorn är ett system av neuron som gör att vi kan gå genom att endast aktivera MLR (mesencephala lokomotorregionen) som sitter i hjärnstam, en på varje sida av ryggmärg. MLR kan styra acceleration och hastighet i gång.

Reciprok inhibition gör att ett flexor- och extensormotorneuron inte kan aktiveras samtidigt.

Själva “gångmönstret” sker genom att böja ena benet samtidigt som man sträcker den andra. Man böjer baksida lår och samtidigt sträcker framsida lår på andra sidan.

Det är neuronkretsar i ryggmärgen som ansvarar för gånggeneratorn: flexor- och extensor-aktivering. MLR aktiverar och igånghåller.

Question 10

Vad menas med toniska nackreflexer? När kan man se dessa? Vad menas med ”release” av en reflex?

Answer 10

Toniska nackreflex är en reflex som vi har när vi är barn: till exempel nacken böjer sig lateralt vilket leder till att ena armen pekar utåt och andra böjer sig.

Release kallas reflexer eller patologiska moment som vi har haft tex. som barn men som ligger undertryckta hos vuxna och som normalt inte tar uttryck. Den överordnade funktionen har försvunnit. Kan tas i uttryck vid ex. viss sportutövning eller vid patologiskt tillstånd.

Question 11

Vad menas med mediala och laterala descenderande hjärnstamsbanor? Vilka är skillnaderna i deras funktioner?

Answer 11

Mediala:
Retikulär - Axialmuskler, bålstabilitet, bröstkorg, höft och axlar. Basaltonus.
Tectorala - Styr o orientering av ögon, huvud och kropp mha signaler från syn, hörsel och beröring.
Vestibulo - Balans och kroppshållning

Laterala:
Rubrospinala - inlärd viljemässig motorik

Question 12

Vad är den kortiko-spinala banan?

Answer 12

Descenderande nervbana från hjärnan som korsar vid “pyramiden” i hjärnstammen.

Question 13

Vilka motoriska funktioner är unika för detta bansystem, Pyramidis?

Answer 13

Pyramidbanan - fraktionerad handrörelse -> finmotorik i fingrar.
Samt ej inlärd motorik, tex. lära sig spela gitarr, köra bil, dansa.
Unikt att vissa neuron går direkt till motorneuron, dvs monosynaptisk.

Question 14

Vilka kortexareor är viktiga för hjärnans motoriska funktioner, och ungefär var i hjärnan är dessa belägna?

Answer 14

M1 (area 4): Utför och planerar enklare motorik, planerar viljemässiga rörelser
SMA (area 6): planering och utförande av mer komplicerad motorik, “inre incitament”, i vilken ordning saker händer (tid). Tex. bimanuell hantering: skruva av lock på burk med två händer

PM (area 6):planering och utförande av mer komplicerad motorik, “yttre incitament”. Tex plocka upp föremål

PP: Sammanställning av intryck typ syn och hörsel för att kunna planera och uttrycka rörelser skickar info till PM och SMA.

Question 15

Vilka är skillnaderna i funktion mellan PM, SMA och M1? Beskriv ett experiment eller mätning som avslöjar sådana skillnader. Vad menas med beredskapspotential?

Answer 15

PET -> isotopmätning av aktivitet i hjärnan när försökspersonen utförde rörelser i fingrar enligt ett mönster vilket gav utslag i M1 och SMA. När försökspersonerna sedan tänkte att de skulle göra rörelsen så aktiverades endast SMA

Beredskapspotential: mätning av EEG visar på att framförallt SMA och PM har högst aktivitet innan själva rörelsen utförs (planering).

Question 16

Vad menas med begreppet ”side path theory” avseende cerebellums funktioner i motoriken?

Answer 16

Lillhjärnan är kopplad parallellt med system och förfinar planeringen och utförandet av rörelsen. Exempelvis för att VOR ska bli perfekt.

Question 17

Vilka är cerebellums tre funktionella delar?

Answer 17

Vestibulumcerebellum: ögon och balans, under
Spinocerebellum: utförande, i mitten
Cerebrocerebellum: Planering av rörelser, ligger i cerebellumhemisfärerna (sidorna)

Question 18

Vad har klättertrådarna för funktion i relation till Purkinjecellerna och till motorisk inlärning i cerebellum?

Answer 18

Mossfibrer från hjärnan synapsar med kornceller. Konrceller har parallellfibrer som synapsar till purkinjecellernas dendritträd. Klättertrådarna synapsar till synapsklyftan mellan parallellfibrer och dendriter och modulerar signaleringen. En klättertråd/purkinjecell.

Purkinjecellerna verkar inhibitoriskt, sänder “simple spikes”. Klättertrådarna orsakar “complex spikes” hos purkinjecellerna (högre frekvens AP) vilket leder till minskning av purkinjecellernas inhibition (LTD) -> ökad aktivitet = inlärning

Det är alltså fråga om synapsplasticitet i parallell-trådarnas synapser på Purkinjecellen. Här är det fråga om long term depression (= LTD). Själva mekanismem, tror man, är att complex spike bidrar till calcium-inflöde i de synapser som samtidigt är aktiverade av parallell-trådar.
Det är alltså inte själva Purkinjecellen som blir mindre inhiberande, utan just vissa synapser kommer att få svårare att aktivera just den Purkinjecellen, vilket i sin tur ger mindre inhibering just för detta mönster av inkommande aktivitet.

LTD: i detta fall stör klättertrådarna ut signalerna från parallellfibrerna i synapsen.

Question 19

Vad har cerebellum för funktion i den vestibulo-okulära reflexen?

Answer 19

Vestibulumcerebellum:flocculus

Cerebellum ser till att VOR blir perfekt, annars hade VOR varit meningslös pga av flackande blick.

Vestibularis -> Vestibulariskärnor -> 2 st kranialnervskärnor -> Ögon

Side path: Mossfibrer från vestibularis synapsar med kornceller som aktiverar purkinjeceller. Purkinjecellerna i sin tur inhiberar Vestibulariskärnorna.
Klättertrådar från ögonen modulerar purkinjecellernas inhibition.

Balans mellan aktivering från vestibularis och inhibition från purkinjecellerna ger perfekt fungerande VOR.

Question 20

Vilka är de typiska symtomen vid skada på lillhjärnan?

Answer 20

Samlingsamn på symptom på lillhjärnan: ataxi

Vanliga exempel vid skador på lillhjärnan är dysmetri (fel storlek på rörelse) och
intentionstremor (skakningar vid icke-vila), adidochokinesi (svårt att ändra rörelseriktning)

Question 21

Vad säger dessa symtom om lillhjärnans normala funktioner?

Answer 21

Lillhjärnans normala funktioner är att förfina planeringen och genomförande rörelser enligt “side path theory”. Med skador på lillhjärnan blir rörelserna inte lika smidiga och precisa.

Question 22

Vilka är symtomen vid Parkinsons sjukdom? Vad säger detta om basala gangliernas funktion i motoriken?

Answer 22

Tremor - skakningar
rigiditet - stelhet
hypokinesi - rörelsefattigdom (svårstartad, gör små rörelser)

Basala ganglier reglerar thalamus som reglerar rörelser. BG är viktiga för att komma igång med rörelser och att utföra dessa korrekt. Troligen ligger flera alternativa rörelser förberedda och BG bromsar de som inte utförs, dvs gör ett urval.

Rörelsehinder hos parkinsonpatienter beror att neuron som producerar dopamin i substantia nigra dör. Degenerative progressiv sjukdom

Question 23

Vilka typer av symtom kan man se vid sjukdomar som drabbar de basala ganglierna?

Answer 23

Tics, tourettes ,ofrivilliga rörelser. Huntington (danssjuka + demens)

Question 24

Hur går det till när vi håller balansen?

Answer 24

Sinnen:
Vestibularis där hinnsäckarna känner av gravitation och acceleration, båggångar känner av rotation i tre plan. Dessa sänder information om huvudets läge.

Proprioception mha golgi senorgan och muskelspolar och känsel i fotsulor.
Tonus i muskler (ffa ben och bål)
Synintryck
(spänningar i händer)

Bearbetning:
Ryggmärg: Flexor- och korsad extensorreflex: dra bort en fot, sätter fram andra
Hjärnstammen mediala bansystem: vestibulospinala (balans), retikulospinala (tonus), tektospinala (signaler från syn och öron)
M1 i cerebrum utför
Vestibulocerebellum
S1

Posturala motoriska svar: inlärt motoriskt svar.

Question 25

Vilka är de övergripande motoriska kontrollstrategierna?

Answer 25

Förberedelse genom feedforward: att ligga ett steg före och förbereda kroppen på att hålla balansen i en rörelse. tex. förspända muskler i väntan på att spårvagn ska starta. Måste alltid fungera Från SMA, PM, cerebellum.

Motoriskt svar genom feedback: inlärda motoriska svar om vi stöter på oväntad förlorad balans, tex genom att snubbla på en sten vilket gör att vi börjar springa några steg för att få tillbaka balansen.

Question 26

Vad menas med posturala motoriska svar?

Answer 26

Ett svar “från tå till topp”: muskelspänning sker från vaderna upp i ben och vidare till bål.
Inlärt och anpassningsbart. Organiseras från hjärnstam.
Feed forward tex van spårvagnsåkare (inlärt)
Feedback icke-van spårvagnsåkare

Question 27

Varför är det egentligen och i strikt mening fel att tala om ”posturala reflexer”? Vad menas med ett ”motoriskt program”? Ge ett exempel

Answer 27

Reflexer sker på ryggmärgsnivå vilket “posturala reflexer” inte gör. Posturala reflexer går via hjärnstammen och är inlärda motoriska program, de går alltså att ändra vilket vanliga reflexer inte gör. Det är alltså ett inlärt beteende där vi anpassar oss efter vår omgivning, vi behöver inte använda feedback system lika ofta.

Question 28

Hur kan vi se ”parameterinställning” i det motoriska programmet för att gripa ett föremål? Vad menas med detta? Vad kan återkoppling (= feed-back) från hudens sinnesorgan har för betydelse när vi griper ett föremål?

Answer 28

Koordinering av lyft- och gripkraft, vilka “ställs in” på det objekt en vill ta upp, baserat på minne. Feedback: fingertoppar (meissner) känner att objekt är halt -> griper hårdare. Om objekt är strävt behöver vi inte gripa lika hårt.

Question 29

Hur kan vi avslöja att vi har en proprioceptiv ”karta” över kroppen?

Answer 29

PP: Bygger upp en modell av kroppsnära rummet.
Avslöjas genom test:
Patient blundar och böjer arm. Sena stimuleras -> patient får känsla av arm sträcks ut fastän den är böjd.

Question 30

Vad menas med spegelneuron?

Answer 30

Spegelneuron finns i Premotorkortex och speglar egna rörelser med observerade.

Apa gör handrörelse -> aktivering i hjärnan.
Apa ser hand göra samma rörelse -> aktivering på samma plats i hjärnan (spegelneuron)
Apa ser pincett göra rörelse -> ingen aktivering