Moment 2: tenta Klin2 Flashcards
Hur radikalbehaviorismen skiljer sig från den medicinska modellen?
Radikal behaviorism tittar på hur miljön samspelar med tankar och handlingar (kontextualism). Den medicinska modellen tittar mer på hur något i miljön förvrängs i tanken eller av en betingning vilket leder till handlingen.
Radikal behaviorism ser kropp och själ som ett (monoism). Tankar ses ju exempelvis som handlingar. Den medicinska modellen ser själen (sinnet) och kroppen som skilda (dualism).
Radikal behaviorism ser det som att en yttre händelse orsakar en beteendeförändring (funktionalism). Den medicinska modellen ser det mer som att koverta (inre) beteenden förutsäger koverta/overta beteenden.
Hur det radikalbehaviorismen ser på tankar?
Det finns ett psyke, men det är svårt att mäta. Psyket finns och lever ett ”eget” liv. Däremot sågs tankar och emotioner som inre beteenden. Men de kan inte användas för att förklara yttre beteenden
Vad är karakteristiskt för specifik fobi
• Markant och ihållande rädsla som är överdriven eller ologisk, som utlöses av närvaron av eller förväntan om ett specifikt objekt eller situation (t.ex. flygning, höjder, djur, blod)
• Typer av specifika fobier
○ Djur (spindlar, ormar, hundar fåglar)
○ Naturlig miljö (höjder, stormar, vatten)
○ Blod-injektion- skada (operationer, blodprov)
○ Situationell (flygplan, hissar, små utrymmen)
Övrig (t.ex. kräkas, sätta i halsen, sjukdom
Varför är det viktigt att utmanna katastroftanken enligt KBT?
I KBT ligger fokus inte på uppkomsten, utan vad som vidmakthåller
• Om man aldrig utmanar katastroftankarna utan bara använder sig av undvikande och säkerhetsbeteenden så vidmakthåller man fobin.
• Eftersom att ångesten slutligen går ner så attributerar man detta till säkerhetsbeteenden och/eller flykten
Om jag inte gjorde ________ så hade jag ___________
Hur kan man beskriva syftet med beteendeanalys för en specifik fobi?
§ Syftet är att komma fram till en beskrivning av vad som vidmakthåller patientens fobi
§ Och förmedla denna till patienten så att man har samma syn på fobin när behandling skall starta
§ Beskrivningen vägleder terapeuten i det som görs i behandlingen
Vad ska man tänka på när man gör en kognitiv-beteendeanalys för specifik fobi?
Syftet är att komma fram till en beskrivning av vad som vidmakthåller patientens fobi. Och förmedla denna till patienten så att man har samma syn på fobin när behandling skall starta. Beskrivningen vägleder terapeuten i det som görs i behandlingen. Tänk på att ifrågasätta konsekvensen av paniken. Men inte själva paniken i sig. Det kommer man ingen vart med.
- Låt patienten föreställa sig det värsta som kan hända i en fobisk situation. Patienten ska föreställa sig att hen inte kan fly.
- Vad är det värsta hen kan föreställa sig skulle hända under det här mötet.
- Fråga vidare (downward arrow) tills man verkligen kommer till det värsta som patienten kan tänka sig (se samtalsexempel nedan).
- Låt patienten skatta hur övertygad hen är om att det värsta verkligen kommer hända när hen befinner sig i fobi-situationen och upplever stark ångest.
- Låt patienten skatta hur övertygad hen är om samma utfall när de sitter och pratar om det i terapirummet på ett lugnt och sansat vis.
Ge ett exempel på en kjedjeanalys i en fobisk situation? Och hur jobbar man med kedjeanalysen i en exponeringssituation?
Startpunkt: Det finns en orm lös på golvet
- Ormen kryper upp på min sko
- Ormen kryper vidare mot mitt ben
- Ormen kryper in under kläderna
- Ormen biter mig
- Jag dör antingen för att den är giftig eller för att mitt hjärta stannar av chocken
Viktigt att få patienten att inse att om 1. Inte händer så kan inte 2-5 hända, och om 2 inte händer så kan inte 3-5 hända etc. Det är ett sätt att visa på hur det finns många steg mellan var startsituation och det värsta tänkbara. Under exponeringen jobbar man med dessa olika steg så att mon konstruerarar experiment kring huruvida ormen följer stegen. T.ex. släpper man lös en orm på golvet. Kommer den verkligen krypa upp på min sko eller bara slingra iväg? Etc.
Hur fungerar exponering in-vivo för specifik fobi?
• Exponering görs som en serie beteendetest för att testa pat:s katastroftankar
• Pat gör åtagande att stanna kvar i situationen och inte fly från den förrän ångesten minskat
• Pat uppmuntras till att närma sig det fobiska stimulit och stanna kvar i kontakt med det till ångesten har minskat
Sessionen slutar inte förrän ångesten har minskat till hälften eller försvunnit totalt
Hur normaliserar man fobiskt beteende hos patienten utan att denne känner sig dum?
♣ Eftersom du tror så starkt på katastrofen är det logiskt att undvika/fly från den fobiska situationen
♣ Detta förhindrar dig från att få ny information som kan korrigera den falska övertygelsen
♣ Alltså kvarstår fobin oförändrad
Hur går man tillväga för att identifiera katastroftanken?
Downward arrowing? Exempelvis Öst dialoger där man gör en kjedjeanalys efter att ha bett pat beskriva den värsta situationen någonsin som man inte kan fly från. Fråga bara vidare vad som kommer hända tills man kommer till botten med det hela.
Varför är det viktigt att exponeringen testar katastroftanken? Vad händer om den inte gör det?
Så länge patienten tror på katastroftanken så vidmakthåller det tron på konsekvenserna av ett möte med det fobiska stimuluset. Om en fobiker är övertygad att han kommer få en panikattack om han kommer in i en hiss som leder till att han blir galen så måste exponeringen utmanna risken att bli galen. Inte nödvändigtvis hissar. Även om det är en bra början.
En ormfobiker som är rädd för att dö för att ormen kommer bete sig på ett vist viss har ingen nytta av att exponeras mot en orm i en bur. Hen behöver se om ormen kryper upp på benet, om om man placerar ormen på benet kryper den in under kläderna etc.
Vad är tillämpad anspänning?
Anspänning är teknik som lärs ut till blodfobiker för att i största möjliga mån förhindra att man svimmar. Anspänningstekniken involverar att man
• Spänner arm, bröst och ben muskler hårt
• Håller spänningen i 15-20 sekunder eller till de känner dig varm i ansiktet
• Släpper spänningen och återvänder till normalläge men man slappnar inte av
• Pausar i 30 sekunder
• Upprepar spänning – släpp – pause 4 gånger
• Öva 5 gånger utspritt per dag
Varför använder man tillämpad anspänning?
För att höja/stabilisera pat:s blodtryck och motverka svimmningskänslor/att man svimmar. Kan även tillämpas omedelbart efter att man svimmar för att återhämta sig så snabbt som möjligt.
Hur använder man tillämpad anspänning?
- Instruktion av spänningstekniken, hemuppgift mellan sessioner: träna 5 ggr om dagen
- Tillämpning av spänningstekniken för diabilder av skadade personer
- Tillämpning vid besök på blodgivarcentralen
- Tillämpning vid besök på thoraxkliniken
a. Här är det vanligt att pat svimmar
MEN
b. Det går mycket snabbare att återhämta sig med spänningstekniken än utan! - Vidmakthållande t.ex. blodgivning
Varför är tillämpad avslappning en dålig idé?
Det kommer öka sannolikheten att patienten svimmar eftersom att avslappning bidrar till att sänka blodtrycket.
Beskriv Clarkes kognitiva modell för vidmakthållande av social fobi
Under en viss situation uppfattar patienten ett socialt hot t.ex. jag kommer stamma eller om de märler att jag är nervös så kommer jag bli idiotförklarad. Patienten tar då till med säkerhetsbeteenden och får vissa fysiologiska symptom (säkerhetsbeteendena kan också leda till fysiologiska symptom). Båda leder till ökat självfokus som ökar intensiteten i uppfattandet av socialt hot. Säkerhetsbeteenden och fysiologiska symptom kopplas till situationen.
Vad menar vi när vi säger att social fobi inte är en fobi? Hur skulle du anpassa den ”klassiska fobiberättelsen så att de passar bättre in på SÅS
Något som verkligen skiljer social fobi från specifik fobi är att det involverar skam. Hos finns det mycket fokus på en extern skam, dvs. att andra dömer en som dålig. SPECIFIK FOBI PERCEPTION • Livsfara FYSIOLOGI • Kraftigt autonomt påslag • Hög puls • Svettningar • Blodet till stora muskelgrupper BETEENDE • Fight or flight
SOCIAL FOBI PERCEPTION • Jag kanske förlorar status FYSIOLOGI • Rodnad • Förhöjd aktivitet i delar av hjärnan som kan lösa komplexa problem (PFC) • Lågintensiv muskelspänning BETEENDE • Läsa andras tankar Socialt önskvärda handlingar
Här kan man se att social fobi och specifik fobi ger upphov till helt olika perceptioner, fysiologiska responser och därmed beteenden. Man försöker inte nädvändigtvis fly från något. Men det rör sig fortfarandet om en fara som uppfattas som kroppen har ett inbyggt system för att hantera.
Hur ser kopplingen ut mellan social fobi och skam/rodna
Att rodna är t.ex. ett väldigt tydligt fysiologiskt tecken på skam. Det är i sin tur ett signalsystem som visar att man sätter sig i underläge och kan göra så att andra ger en ett mer positivt bemötande. T.ex. en person som säger något socialt oacceptabelt och sedan rodnar visar på att hen har förstått att det inte var okej vilket gör andra mer förlåtande mot snesteget. Jämfört med någon som inte rodnar och kan få andra att tro att hen menar allvar.
Vad finns det för evolutionär bakgrund till social fobi?
Evolutionsmässigt måste man komma ihåg att gemensap med andra människor har ett stort överlevnadsvärde. Och den mest sannolika orsaken till för tidig död orsakas av medlemmar av samma art. Genom att hämma en fight-or flight impuls och bry sig om vad andra tycker så minskar det risken för våld inom arten. Grundstenarna bakom social fobi fyller alltså en funktion och till en viss grad så bryr sig alla om hur de uppfattas, vad andra tycker och kan uppleva skam vid pinsamma situationer.
Vilka etiologiska riskfaktorer kan bidra till SÅS?
• Man misstänker ett genetiskt bidrag som förklarar 25-50% av variansen. Oklart om det finns en specifik genetisk sårbarhet för just SÅS. Man har inte funnit enskilda gener som bidrar dock ett flertal kanditatgener.
• Beteendeinhibition [BI] är ett begrepp som beskriver en individ som är fösiktig, timid och tillbakadragen när den presenteras för nya stimulin. Den typen av beteende kan prediceras från 4 månaders ålder. BI mellan 1-7åå innebär en 4-faldigt ökad risk för SÅS. Det har även en starkare koppling till generaliserad SÅS.
• Brister i social färdigheter, hypotesen är att man utvecklar SÅS för att man inte vethur man ska agera i social situationer. I över 20 studier har man inte sett några tydliga resultat hos vuxna. Men hos barn med SÅS är det tydligt att de presterar sämre än barn utan SÅS. Dock är det väldigt svprt att skilja ångestinducerad ”brist” deån reell avsaknad av färdighet. Orsak och verkan blir därmed oklar.
+
Inlärningsperspektiv -respondent och två faktormodellen
Självfokuserad uppmärksamhet: vad är detta fenomen och vad har det för vetenskapligt stöd??
Själfokus beskrives av Clarke som ett skifte i uppmärksamhet mot en själv och involverar att man i detalj observerar och övervakar sig själv för att kunna presentera sig själv på ett önskvärt sätt i sociala situationer. Socialt fobiska individer som börjar självfokusera kommer använda den datan för att skapa en bild av sig själva. Det hindrar patienten från att se omgivningen och upptäcka ny information som kan diskonfirmera rädsla och negativa förväntningar.
Det finns studier som visar på en korrelation ellan självfokusrad uppmärksamhet och negativa affekter. Privat self focus var mer deprimerade, medan public self focus var något man fann mer hos patienter med ångest.
Vad säger forskningen om magandning?
Det råder en återkommande tveksamhet inom forskningen kring om magandning är en bra idé. Även om det enligt vissa kan ha fördelar finns det en risk att patienten använder det som ett säkerhetsbeteende, som en distraktion eller för att undvika kroppsliga symptom. Vissa hävdar att det är oklart om det har en tilläggseffekt i behandling eller om KBT skulle klara sig lika bra utan det.
Samtidigt vet vi lite om verkningsmekanismerna i olika KBT-behandlingar. Varav om hela behandling har evidens så är det inte min plats att peta i den och plocka ut delar som jag känner mer för.
Vad är målet med magandning?
Målet med magandning är att reglera andningen vilket minskar risken för oväntade/spontana eller situationsutlösta attacker. Det ger patienten en ökad grad av kontroll och kan fungera som ett verktyg för att kunna ge sig in i ångestväckande situationer.
Hur ska man jobba med kontrollerad magandning?
• Ge rational: Se Barlowe
• Förklara hur hyperventilering kan påverka kroppen t.ex. ”Överandning leder till minskad CO2-halt i blodet, vilket leder till omställning av hemoglobinet, vilket ökar syremättnaden i blodet, och minskar syreförsörjningen till organ, hjärna och muskler, vilket leder till symtom som t ex yrsel, overklighetskänslor, stela muskler, förvrängt synfält.”
• Att lära sig magandning kan behöva ske genom att man utför det i olika steg. Börja med det enklaste och avsluta med det som är svårare.
o Övning:
♣ Ligga ner, se att diafragman rör sig
♣ Sitta, se att diafragman rör sig
♣ Stå upp, se att diafragman rör sig
♣ Andas i fyrkant, lagom mycket luft
• Viktigt att informera patienten att inte använda det som ett säkerhetsbeteende, se en fråga längre ner. För att som terapeut inte uppmuntra att det missbrukas bör man göra löpande beteendeanalyser på p:s användning av magandning.
Vilka patienter passar magandning för?
För patienter som omedvetet hyperventilerar mycket kan tillämpad avslappning och kontrollerad magandning vara bra.
Kronisk hyperventilation ger inga akuta symtom, men kroppen tappar sin förmåga att hantera förändringar i CO2-halten i blodet, så bara små förändringar i CO2, t ex genom en gäspning eller ett djupt andetag, kan plötsligt trigga symtom
Hur kan magandning bli ett säkerhetsbeteende?
Det kan bli ett säkerhetsbeteende om patienten använder för att undvika att en katastrof inträffar. Typiskt är väl en patient som anser att magandning inte fungerar för att man ändå får en panikattack. Det ska användas för att härda ut. Inte för att undvika.
Vad är naturliga förstärkare? Hur jobbar man med detta?
Naturliga förstärkare är något som uppkommer när man jobbar med exponering. Till en början vill man koppla varje exponering till en artificiell förstärkare (någon typ av belöning) och sedan naturliga positiva förstärkare då man kan koppla patientens framsteg till målen. Det kommer innebära att exponeringen i sig är belönande trots att den är jobbig. T.ex. genom att åka tunnelbana fast det är jobbigt så innebär det att jag kan ta mig hem till min särbo där vi kommer ha en mysig filmkväll. Naturliga förstärkare grundar sig i långsiktiga mål som vi har i livet såsom bra relationer, familj, arbete och att uppfylla långsiktiga mål och värden.
Vad är skammens funktion? (SÅS)
Är att motivera beteenden som är socialt önskvärda, det signalerar underkastelse och minimerar social skada. Rodnad är det primära fysiologiska tecknet och fungerar som en signal för andra. Gör att andra ser att personen i fråga vet att hen gjort fel, gör andra snälla.
Vad är skillnaden mellan intern och extern skam?
Intern skam handlar om att man bedömer sig själv, att man tycker att man är skämmig och en dålig person.
Extern skam är att man är rädd för att andra ska döma en och mår fruktansvärt när andra kommer på att/om man gjort något fel (denna är framförallt påtaglig vid social ångest).
Hur fungerar respondent inlärning för SÅS?
Före betingelsen så ser man att ett obetingat stimulus (förnedring) kopplas till en obetingad reaktion (ångest). Detta paras ihop med ett neutralt stimuli (en social situation, t.ex. skolan som då tidigare inte gett upphov till ångest).
Efter betingelse (förnedrad i skolan). Så ger ett betingat stimuli (sociala situationer) en betingad respons (ångest).
Vilka två faktorer ingår i tvåfaktormodellen?
Associativ inlärning
Inlärning via konskevenser
