Minne Flashcards
Deklarativt minne
Involverar fakta kunskap och inkluderar två subkategorier: Episodiskt, och semantiskt minne. Dessa minnestyper kallas för deklarativa för att vi typiskt sett behöver deklarera det: vi berättar för andra människor vad vi vet
Icke-deklarativt minne
(Omedvetet) Procedur, Priming, Klassisk betingning
Modal model of memory
Sensoriskt minne -> Kortidssminne -> Långtidsminne
Semantiskt minne
Generell fakta kunskap om världen och språk, inklusive minne för ord och koncept. Du vet att Mount Everest är världens högsta berg och att e=mc2
Episodiskt minne
Vår kunskapsförråd om personliga erfarenheter: När, vart, och vad som hände i olika episoder i våra liv. Dina minnen av barndomsvänner, en favoritfilm, och vad du åt i morse representerar episodiska minnen
Arbetsminne
Ett system med begränsad kapacitet som temporärt lagrar och bearbetar information. Med andra ord är arbetsminnet en mental arbetsrum som lagrar information, aktivt manipulerar det, och stödjer andra kognitiva funktioner som problemlösning och planering
Central Executive
Dirigerar och fördelar uppmärksamheten mellan olika subsystem. Vid lösning av aritmetiska problem, exempelvis, lagrar inte centrala exekutiven siffror eller additionslagar. I stället planerar och kontrollerar den handlingsförloppet som behöver utföras.
Visuospatial sketchpad
Lagrar kortvarigt visuell och spatial information, som sker när man formar en mental bild av någons ansikte eller av rumsliga utformningen av ditt sovrum. Visuospatiala och phonological loop kan vara aktiva samtidigt. T.ex. kan du tyst upprepa ordet solnedgång och samtidigt hålla en mental bild av en solnedgång.
Phonological loop
Lagrar mentala representationer av ljud. Den är aktiv när du lyssnar på ett uttalat ord eller när du gör ljud av ett ord till dig själv när du läser. Tyst repetition av ordet kommer kortfattat uppdatera den akustiska koden. Den består av phonological store och en articulatory rehearsal system. Det är articulatory rehearsal som används för att tyst upprepa informationen som du försöker hålla i phonological store
Procedurminne
Motoriska och kognitiva färdigheter (icke-deklarativt). En komponent består av färdigheter som uttrycks av att göra saker i en särskild situation, som att skriva eller cykla. Klassisk betingning återspeglar också procedurminne.
Perceptuellt representations system
Perceptuell och konceptuell priming - ordstamskomplettering & ordfragmentkomplettering
Levels of processing
Ju djupare vi bearbetar information, desto bättre kommer vi att minnas det. Alltså borde vi komma ihåg orden som bearbetas semantiskt bäst. Enbart att bearbeta strukturella egenskaper av orden involverar shallow processing, och att lagra ord fonemiskt är mellannivå. Semantisk kodning involverar djupaste bearbetningen eftersom att den kräver oss att fokusera på betydelsen av information
Maintenance rehearsal
Repetition utan hänsyn till att skapa förbindelser med annan information. Skådespelare kan lära sig sina meningar genom enkel upprepning. Det är inte en optimal metod för att överföra information till LTM
Elaborative rehearsal
Repetition som vi relaterar till något meningsfullt. Det innebär att vi fokuserar på betydelsen av information eller att vi utökar det på något sätt. Om man organiserar och försöker att förstå materialet i stället för att bara memorera det, tänker på hur det kan appliceras till ens eget liv, eller relatera till koncept du redan känner till så använder man elaborativ upprepning
Seriepositionseffekten
Förmågan att komma ihåg ett objekt påverkas av objekts position i en serie/lista. Den har två komponenter: en primacy effect, och en recency effect
Primacy effect
Bättre minne för ord i början av listan. Det som troligtvis orsakar den här effekten är att de första orden som tar sig in i STM kan snabbt repeteras och skickas vidare till LTM. Men i takt med att listan blir längre, fylls STM upp snabbt och det är för många ord för att repetera
Recency effect
Bättre minne för ord i slutet av listan. De sista orden hänger kvar i STM och har fördelen av att inte kastas ut av ny information
Retrieval cues
Ord eller annan stimuli som hjälper oss att komma ihåg. Om jag frågar dig “Har du sett Sofia idag?” är ordet Sofia avsedd att ses som en retrieval cue. Priming är ett exempel på hur en cue kan trigga associerade element i minnet. Mer effektiva när de är skapad av personen själv
Encoding-specificity
Genom att matcha sammanhanget i vilken kodning och hämtning sker ökas återhämtningsförmågan av minne
State-dependent learning
Genom att matcha inre stämningen i vilken kodning och hämtning rådde ökas återhämtningsförmågan av minne. Svenska löparen som medvetet kom ihåg hennes överfall medans hon joggade är ett exempel. Context-dependent cues (samma miljö) och state-dependent cues (upphetsning medan hon joggar) kan ha stimulerat hennes minne
Transfer-appropriate processing
Genom att matcha uppgiften eller typen av bearbetning involverad i kodning och hämtning ökas återhämtningsförmågan
Retrograd amnesi
Minnesförlust för händelser som tog plats innan debuten av amnesin.
Anterograd amnesi
Minnesförlust för händelser som sker efter debuten av amnesin
Self-reference effect
Minns information om sig själv bättre än information om andra
Schemata
Strukturer för att tolka och organisera information: Objekt, kategorier, händelser
Flashbulb minne
Levande och detaljerade minnen av dramatiska händelser (typiskt associerade med nyheter). Eftersom de upplevs så levande känner vi oss ofta mer säkra i dess noggrannhet.
Proaktiv interferens
Tidigare information påverkar ny information. Särskilt om informationen har hög likhet. Ponera att Kim byter bostad, får ett nytt mobilnummer och memorerar det. Samma natt blir hon tillfrågad om hennes nya nummer, hon kan då bara återkalla tre siffror och kommer bara ihåg gamla numret. Minnet av hennes gamla nummer stör hennes förmåga att hämta det nya
Retroaktiv interferens
Gammal information blir svårare att plocka fram på grund av ny information. Ponera att Kim haft hennes nya nummer i två månader och minns det perfekt. Om vi frågar henne “Vad var ditt gamla nummer?” så kan hon ha svårigheter att minnas det. Generellt sett är det mer troligt att interferens sker om informationen är för likt
Falska minnen
Helt nya oupplevda minnen, tillagd till befintliga minnen
Episodic buffer
Ger en tillfällig lagringsplats där information från LTM och från fonologiska/visuospatiala systemen kan integreras, manipuleras och göras tillgänglig för medvetenhet. Om du hör mig säga “Vad är 87+36?” så håller till en början fonologiska slingan akustiska koden för ljudet av 87 och 36 i arbetsminnet. Visuospatiala skissblocket kan också hålla en mental bild av siffrorna. För att utföra uppgiften behöver regler för att utföra addition hämtas från LTM och lagras tillfälligt i episodic buffer, och integreras med andra system
Sensoriskt minne
Håller kortvarigt inkommande sensorisk information. Den består av olika subsystem, kallad sensory registers. Vår visuella sensory register kallas för iconic store. Varaktigheten av den är 1 sek. Vår auditiva sensory register kallad echoic store kan hålla information i flera sekunder
Korttidsminne (STM)
Minnesförråd som håller en begränsad mängd information temporärt. När information lämnar sensoriskt minne representeras det som memory codes. STM kan hålla fem till nio objekt (Millers magiska siffra 7+-2). Genom att kombinera enskilda objekt till större enheter, chunking, kan vi återkalla mer. Varaktigheten av STM är upp till 20 sek.
Working memory model
Arbetsminnets komponenter är phonological loop, visuospatiala sketchpad, episodic buffer och central executive
Word length effect
En viktig upptäckt med avseende till fonologiska slingan är att vi har bättre omedelbar återkallning av korta strängar av ord (bil, mat, hus) än långa ord (ambassad, professor, sjukhus). Effekten demonstrerar att det som kan lagras i fonologiska slingan är beroende av tiden det tar att repetera objekten i articulatory rehearsal system
Encoding
Få information in i systemet genom att översätta det till en neural kod som hjärnan kan bearbeta. Det är lite likt det som händer när du knappar på tangentbordet, det överförs till en kod som hanteras av operativsystemet, som datorn kan förstå, bearbeta och jobba med
Storage
Information arkiveras och sparas för senare bruk, samma sak som när datorn lagrar information temporärt för korta perioder i RAM, och mer permanent för längre perioder på en drive
Retrieval
Processer som får tillgång till lagrad information. På en dator sker hämtning när du ger en mjukvara en order, oftast genom att trycka på en icon, som instruerar mjukvaran att öppna en “fil” eller “mapp”. Jämförelsen med dator är dock inte 1:1. Människan glömmer och förvränger, och minns ibland händelser som aldrig tagit plats.
Schema
En mental ramverk - organiserad mönster av tanke, om någon aspekt av världen. Exempelvis, fungerar koncept som hund, shopping, och kärlek som scheman som hjälper oss att organisera världen
Priming
När vi tänker på ett koncept, som brandbil, sker det en aktivering av spridning av relaterade koncept som “lastbil”, “eld”, och “röd”. Priming refererar till aktiveringen av ett koncept av en annan. Alltså, brandbil primes noden för röd, vilket gör det mer troligt att vårt minne för färgen kommer att nås
Explicit minne
Medveten eller avsiktlig minnesåterhämtning, som när du medvetet känner igen eller återkallar något. Recognition kräver att vi bedömer om ett stimulus är familjärt, som i ögonvittnesfall. Recall involverar spontan minneshämtning, i bemärkelsen att du måste återhämta stimuli eller informationen på egen hand
Implicit minne
Sker när minne påverkar vårt beteende utan medvetenhet. Cyklar, köra bil, eller utföra vältränade färdigheter är vanliga exempel.
Autobiografiskt minne
Minne för händelser i ens egna liv
Context-dependent memory
Det är typiskt sett enklare att komma ihåg något i samma miljö som vi ursprungligen lärde oss det. Alltså, att besöka ditt gymnasie eller ditt gamla grannskap kan utlösa minnen av lärare, klasskamrater och vänner
