Minne Flashcards
Deklarativt minne
Involverar fakta kunskap och inkluderar två subkategorier: Episodiskt, och semantiskt minne. Dessa minnestyper kallas för deklarativa för att vi typiskt sett behöver deklarera det: vi berättar för andra människor vad vi vet
Icke-deklarativt minne
(Omedvetet) Procedur, Priming, Klassisk betingning
Modal model of memory
Sensoriskt minne -> Kortidssminne -> Långtidsminne
Semantiskt minne
Generell fakta kunskap om världen och språk, inklusive minne för ord och koncept. Du vet att Mount Everest är världens högsta berg och att e=mc2
Episodiskt minne
Vår kunskapsförråd om personliga erfarenheter: När, vart, och vad som hände i olika episoder i våra liv. Dina minnen av barndomsvänner, en favoritfilm, och vad du åt i morse representerar episodiska minnen
Arbetsminne
Ett system med begränsad kapacitet som temporärt lagrar och bearbetar information. Med andra ord är arbetsminnet en mental arbetsrum som lagrar information, aktivt manipulerar det, och stödjer andra kognitiva funktioner som problemlösning och planering
Central Executive
Dirigerar och fördelar uppmärksamheten mellan olika subsystem. Vid lösning av aritmetiska problem, exempelvis, lagrar inte centrala exekutiven siffror eller additionslagar. I stället planerar och kontrollerar den handlingsförloppet som behöver utföras.
Visuospatial sketchpad
Lagrar kortvarigt visuell och spatial information, som sker när man formar en mental bild av någons ansikte eller av rumsliga utformningen av ditt sovrum. Visuospatiala och phonological loop kan vara aktiva samtidigt. T.ex. kan du tyst upprepa ordet solnedgång och samtidigt hålla en mental bild av en solnedgång.
Phonological loop
Lagrar mentala representationer av ljud. Den är aktiv när du lyssnar på ett uttalat ord eller när du gör ljud av ett ord till dig själv när du läser. Tyst repetition av ordet kommer kortfattat uppdatera den akustiska koden. Den består av phonological store och en articulatory rehearsal system. Det är articulatory rehearsal som används för att tyst upprepa informationen som du försöker hålla i phonological store
Procedurminne
Motoriska och kognitiva färdigheter (icke-deklarativt). En komponent består av färdigheter som uttrycks av att göra saker i en särskild situation, som att skriva eller cykla. Klassisk betingning återspeglar också procedurminne.
Perceptuellt representations system
Perceptuell och konceptuell priming - ordstamskomplettering & ordfragmentkomplettering
Levels of processing
Ju djupare vi bearbetar information, desto bättre kommer vi att minnas det. Alltså borde vi komma ihåg orden som bearbetas semantiskt bäst. Enbart att bearbeta strukturella egenskaper av orden involverar shallow processing, och att lagra ord fonemiskt är mellannivå. Semantisk kodning involverar djupaste bearbetningen eftersom att den kräver oss att fokusera på betydelsen av information
Maintenance rehearsal
Repetition utan hänsyn till att skapa förbindelser med annan information. Skådespelare kan lära sig sina meningar genom enkel upprepning. Det är inte en optimal metod för att överföra information till LTM
Elaborative rehearsal
Repetition som vi relaterar till något meningsfullt. Det innebär att vi fokuserar på betydelsen av information eller att vi utökar det på något sätt. Om man organiserar och försöker att förstå materialet i stället för att bara memorera det, tänker på hur det kan appliceras till ens eget liv, eller relatera till koncept du redan känner till så använder man elaborativ upprepning
Seriepositionseffekten
Förmågan att komma ihåg ett objekt påverkas av objekts position i en serie/lista. Den har två komponenter: en primacy effect, och en recency effect
Primacy effect
Bättre minne för ord i början av listan. Det som troligtvis orsakar den här effekten är att de första orden som tar sig in i STM kan snabbt repeteras och skickas vidare till LTM. Men i takt med att listan blir längre, fylls STM upp snabbt och det är för många ord för att repetera
Recency effect
Bättre minne för ord i slutet av listan. De sista orden hänger kvar i STM och har fördelen av att inte kastas ut av ny information
Retrieval cues
Ord eller annan stimuli som hjälper oss att komma ihåg. Om jag frågar dig “Har du sett Sofia idag?” är ordet Sofia avsedd att ses som en retrieval cue. Priming är ett exempel på hur en cue kan trigga associerade element i minnet. Mer effektiva när de är skapad av personen själv
Encoding-specificity
Genom att matcha sammanhanget i vilken kodning och hämtning sker ökas återhämtningsförmågan av minne
State-dependent learning
Genom att matcha inre stämningen i vilken kodning och hämtning rådde ökas återhämtningsförmågan av minne. Svenska löparen som medvetet kom ihåg hennes överfall medans hon joggade är ett exempel. Context-dependent cues (samma miljö) och state-dependent cues (upphetsning medan hon joggar) kan ha stimulerat hennes minne
Transfer-appropriate processing
Genom att matcha uppgiften eller typen av bearbetning involverad i kodning och hämtning ökas återhämtningsförmågan
Retrograd amnesi
Minnesförlust för händelser som tog plats innan debuten av amnesin.
Anterograd amnesi
Minnesförlust för händelser som sker efter debuten av amnesin
Self-reference effect
Minns information om sig själv bättre än information om andra
