Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K5 stadie IBI och GEN Rasmus > Mikrober och vaccin > Flashcards

Mikrober och vaccin Flashcards

1
Q

I vilka former ser vi bakterier?

A
  • Kocker, stavar, spiriller och spirochetter samt mellanting av dessa. Filament kan bildas av bakterier som inte fullständigt knoppas av, vanligen hos stavar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv skillnader mellan prokaryoter och eurkayoter?

A
  • De prokaryota saknar kärna (har DNA i långsmal tråd - nukleoid och även ofta plasmider) och är generellt sett små till storleken, cellens funktioner måste tillgodogöras utan specialiserade organeller
  • Eukaryota har kärna, är ofta större till storleken och har organeller med specialiserade uppgifter (ex mitokondrien som ”kraftverk”)
  • Deras membran skiljer sig åt också
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är skillnaden på aeroba och anaeroba bakterier?

A
  • Hur syre påverkar bakterien
  • Anaeroba bakterier saknar enzymsystem för att ta hand om de reaktiva produkterna
  • Om bakterier ska kunna leva i en aerob miljö (i närvaro av syre) måste de ha enzym som tar hand om reaktiva syreradikaler (så som superoxidjon och hypoxiradikal)
  • Exempel på enzym är katalas, peroxidas, superoxid dismutas och superoxid reduktas
  • Utan enzym som tar hand om de reaktiva formerna av syre måste bakterien leva helt i frånvaro av syre
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur kan två olika populationer påverka varandra?

A
  • Obligat – nödvändig
  • Mutualism – de kan inte delas upp utan kräver varandra
  • Kommensalism - en part har nytta medan den andra påverkas obetydligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär hemolys på blodagarplatta?

A
  • Bakterien har förmågan att lysera blodkroppar. Ses som färgomslag på blodagarplattor
  • Alfahemolyserande – Delvis nedbrutet där hemoglobinet oxideras, ses som grönt på plattan
  • Betahemolyserande – En fullständig hemolys där cellys av erytrocyten sker, ses som ett uppklarnat område runt utstryket. Gammahemolyserande – Ingen hemolys sker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är en flagell och hur används den?

Vilken TLR binder den?

A
  • Vissa bakterier har förmågan att röra sig mha en eller flera flageller uppbyggda av flagellin (ett antigen som binder till TLR-5). Rörelsen sker efter fototaxis (rörelse mot/från ljus) eller kemotaxis med en repellant (rörelse från ett kemiskt ämnes koncentration) eller attraktant (rörelse mot ett kemiskt ämne)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur ser bakteriens genom ut?

Vad kallas en plasmid som har förmågan att sättas in i genomet?

A
  • Bakteriernas genom är cirkulärt, fäst till membranet och haploidt. Att genomet är haploidt får konsekvensen att en mutation direkt slår igenom. Har även extragenomiskt DNA i form av plasmider. Dessa kodar för fördelaktiga men inga livsviktiga egenskaper. Plasmiderna har en autonom replikering.
  • Episom är en plasmid med förmågan att sättas in i genomet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär gramfärgning?

A
  • Färgningsmetod för att särskilja grampositiva och gramnegativa bakterier åt
  • Först färgas bakterien blå av kristallviolett. Därefter löser aceton upp färgade lipider i cellväggen hos den gramnegativa där den blå färgen tvättas ur. Detta sker inte hos den grampositiva vars cellvägg är tjock och den förblir därför blå. Safarin tillsätts som röd färg vilket gör den gramnegativa röd till färgen och den grampositiva lila (Purple = Positive)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad består bakteriens cellvägg av?

A

Peptidoglykan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kännetecknar en gramnegativ bakterie?

A

Gramnegativ

  • Yttre membran, tunn peptidoglykan och membran även innanför
    • Mer ömtålig i och med sitt extra membran
  • Röd gramfärgning
  • Periplasmatiskt utrymme (finns inte hos den positiva)
  • Har LPS-molekyler (lipopolysackarider) (VIKTIGT, FÖRELÄS) på det yttre membran
    • Kan fungera som virulensfaktor (endotoxin)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad består LPS av?

A
  • LPS består av en lipid, Lipid A som fäster LPS vid yttermembranet, Core-polysackaride (återkommande struktur) och ytterst Ospecifik-sackarid (även kallad O-antigen) som ger upphov till antikroppar
  • Det är Lipid A-delen som immunretande och via TLR-4 ger ett cytokinsvar med bla feber och akutfasproteiner (endotoxin)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Varför är gramnegativa bakterier känsliga för torra miljöer och var finns de oftast?

A
  • Pga yttermembranet som hålls samman av hydrofoba krafter är dessa bakterier känsliga för torra miljöer. Därför tillhör de sällan normalfloran på huden utan oftare i mun/svalj, mag/tarmkanalen och andra fuktiga/blöta ställen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är ett endotoxin?

A

Endotoxiner är ämnen som finns hos bakterieceller men inte hos djurceller. Ordet betyder bokstavligen “inre gift” men är till skillnad från exotoxiner inget som bakterierna aktivt utsöndrar. Vid bakteriens död läcker endotoxinerna ut, närvaron av dem är därför en kraftig varningssignal för immunförsvaret om pågående infektion.

Det vanligaste exemplet på endotoxiner är lipopolysackarider (LPS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kännetecknar den grampositiva bakterien?

A
  • Lila vid infärgning (vi får inte bort all färg, blått till röd vilket ger lila)
  • En utav elva grupper, resten gramnegativa (flest)
  • Cellmembranet består av tjockare peptidoglykan, lipoteikonsyra och teikonsyra (viktiga)
    • Bägge virulensfaktorer men inte endotoxiner
  • Lipoteiokonsyran går ner i plasmamebranet
  • Teikonsyra (kovalent bunden i cellväggen)
  • Vissa grampositiva celler kan bilda endosporer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan den grampositiva bakteriern göra vid påfrestning

Vilken typ av påfrestning pratar vi om?

A
  • kan bilda endosporer (gramnegativa kan inte detta) vilket innebär att gå in i vilostadium
  • Ger stabila celler – hög motståndskraft (autoklavering dödar den dock), kan ske vid ex temperatur, uttorkning, tid, lågt pH, svält etc)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Nämn två viktiga endosporbildare

A
  • Bacillus
  • Clostridium
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur skiljer sig korslänkningen av peptidoglykan mellan grampositiva- och gramnegativa bakterier?

A
  • Grampositiv betydligt längre korslänkning (viktigt)
  • Grampositiv har en glesare cellvägg i och med detta, tjockare men mer porös struktur där större molekyler kan ta sig fram
    • Gramnegativ mer kompakt
  • Viktigt att komma ihåg att skillnader finns i storlek
  • Finns unika aminosyror som endast finns i korslänkning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad består peptidoglykan av och hur är den uppbyggd?

A
  • Två huvudkomponenter
    • N-acetylglukosamine (G)
    • N-acetylmuraminsyra (M)
  • Sitter växelvis i ringar med Beta(1,4)-bindningar
  • Sitter också en del grupper förankrade till dessa
  • Ifrån en gren av syre byggs peptidkedja, finns vissa unika aminosyror i dessa korslänkningar (t ex meso-diamino-pimelinsyra)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad skiljer fimbrier och pili och vad förenar dem?

A
  • Fimbrier – större antal än pili
    • Virulensfaktor
    • Kortare
  • Pili färre antal än fimbrier
    • fungerar ofta som virusreceptor
    • Behövs för konjugation
    • Längre
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Var finns glykokalyx och vad är dess använding?

A
  • kolhydrater utanför yttre membranet på gramnegativa eller utanför peptidoglykanet hos den grampositiva
  • bakterier som har dessa är ofta bra på att klibba fast, kan använda som bindning mot ytor
  • Dessa kolhydrater utgör också energidepå
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är en inklusionskropp?

A

Energidepåer

Cytoplasmainneslutningar, uppbyggda av polymeriska komplex, finns i många bakterier och fungerar som ett bakterieskafferi. På detta sätt kan lipider, polysackarider, oorganiska ämnen och andra för cellen viktiga molekyler lagras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur sker celldningen av bakterien?

A
  • Det fria DNA:t (nukleoiden) är förankrat till cellytan så komplett genom finns i bägge dotterceller
  • Plasmider replikeras självständigt och slumpen avgör vilken dottercell de hamnar i
  • Efter DNA-replikering, syntes av cellvägg av makromolekyler i plasman, de släpper taget om varandra efter elongering, två dotterceller
  • Generationstid (från replikering till celldelning) vanligt med generationstid under timmen för bakterier (selektiv fördel)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur mäts mikrobiell tillväxt?

A

Mikrobiell tillväxt

  • Olika sätt att mäta
  • Tubriditet, ljusspridningsförmåga (vi får med alla bakterier som är någorlunda intakta, levande och döda (spektrometer)
  • Viable count tittar endast på de levande bakterierna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Beskriv bakteriens tillväxtfaser i odlingsmediet

A
  • Lagfasen (anpassningfas) många dör och ett fåtal kommer igång (grön kurva ligger därför steget före)
  • Exponentiell tillväxtfas (kort generatonstid och dubblering för var generation 2n
    • när generationstid anges tittar vi på exponentiell fas
  • Platå (stationär fas), 4-10 h (varar ibland 0,5-1 dygn), lika många bakterier som dör som delar sig under platån, effekt av begränsningar i odlingsmediet
    • Utrymme
    • Näring
    • Produktion av metaboliter, kan vara toxiska (hämmar egen tillväxt)
  • Död (deklinationsfas), tillväxten avtar och fler dör (något eller några dygn)
    • Optiska tätheten går ner på sikt (eftersom det tar tid efter det att de dör till de lyserar helt)
  • Närmar sig sedan 0, de som lever kan sedan tillväxa på nytt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är signifikativt för bakteriens genetik?

Hayflickgräns?

A
  • Har ingen kromosom och inga histoner men DNA har viss struktur med hjälp av proteiner
  • Oftast ringslutet genom vilket ger fördelar (supertvinnad form bra för stabilitet)
  • Inga telomerer, tappar inte delar av genom, har ”evigt liv” (ingen hayflick-gräns)
  • Haploida - har bara en kopia av genomet.
  • Snabb replikation (fördel)
    • Kan därför ha många kopior på en gång i cellen (inte bara två)
    • Fler kopior kan göra att negativa mutationer inte dödar celler, samtidigt som positiva mutationer ger fördelar och kan ta över
  • Litet genom, e. coli har 5*10-6, eukaryot har 5*10-9 baspar
  • Enbart kodande genom hos bakterien (2000-3000 gener)
  • Extragenomisk DNA genom plasmider (miniatyrgenom i allmänhet)
    • ringslutna, egen replikation
    • kan vara i många kopior och antibiotikaresistenta?
    • plasmider kan plockas upp och avges
    • För att hålla ner generationstider kan bakterie göra sig av med plasmider
  • Sker upptag av plasmider av grannceller som inte replikerar denna om den inte ger bättre överlevnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad innebär transformation och hur sker det?

A
  • Överföring av fritt naket DNA till cell (från cell som lyserat)
  • Mottaglig en kort tid när bakterien är kompetent (under exponesiell fas mot slutet) kan då ta upp fritt DNA
  • DNA-bindande proteiner på cellytan binder fritt DNA, nuklesaser bryter ned ena DNA-strängen och den andra delen kan tas upp
  • Fysiskt instabilt. Behöver binda till singlestranded DNA-protein för att klara sig
  • Rec A-proteiner kan binda till DNA och hjälper denna att överleva
  • Det nakna DNA:at behöver alltså komma in i genom eller plasmid. För att det ska kunna replikeras
  • Det mesta DNA som tas upp bryts ner
  • Främmande DNA integreras på bild C och D
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad innebär transduktion?

A

Virusmedierad DNA-överföring

  • Virus (bakteriofag) binder till receptor på bakteriens yta
    • Virus injicerar sitt DNA i bakterien som replikeras inne i bakterien och bakteriens DNA klipps sönder
  • Vissa av de nybildade bakteriofagerna innehåller bakteriellt DNA och kan sprida detta till andra bakterier genom injektion
  • Kan då integreras med den bakteriecellens genom
    • Sker av ”misstag”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad innebär konjugation?

A
  • Överföring av plasmid av pilus (sexpilus) (fertilitetsplasmid)
  • Kallas för F+-cell om den har denna förmåga (innehåller plasmid som kodar för detta)
  • Kan fånga upp cell som saknar plasmid, och brygga bildas mellan F+ och F– genom sexpilus
  • Replikeras och förs över, F- blir till F+ med förmåga till sexpilus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilka tre sätt har bakterien för genetiskt utbyte?

A

Konjugation, transformation och tranduktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är ett toxin och vilka två typer finns?

A

Skadar vävnad/värd och kan vara endotoxiner (LPS) från cellväggen som ”utsöndras” passivt, eller exotoxiner som produceras och utsöndras ”medvetet” av bakterien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad innebär att toxiner kan ha olika specificitet?

A

Olika specificitet/målorgan, ex neurotoxiner (nervsystemet), enterotoxiner (tarm) och hepatotoxiner (lever)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är ett AB-toxin?

A
  • AB-toxiner är en grupp toxiner med två delar, B-delen som binder till målcellen och A-delen som är den reaktiva delen som orsakar skada genom att verka enzymatiskt.
    • Funktionen hos A-delen kan variera men kan bla innebära ADP-ribosylering där ADP binds till olika nyckelproteiner i cellen. Med ADP bundet är målmolekylen irreversibelt inaktiverat. Ex kolera, difteri och stelkramp har AB-toxin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur kan ett membranförstörande toxin “arbeta”?

A

mha porer eller ett fosfolipas som ger ett instabilt membran som kollapsar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är ett superantigen?

A
  • Superantigen är en typ av toxiner som har förmågan att koppla samman TCR och MHC klass-II utan antigen. Detta kan ge ett autoimmunt immunsvar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad är en bakteriofag?

A

Virus som endast infekterar bakterier

36
Q

Vad är en episom?

A

Plasmid som kan intergreras i genomet

37
Q

Vad innebär virulens?

A

Graden av hur väl en patogen mikroorganism kan framkalla en sjukdom hos en värdcell

38
Q

Hur är det binominala systemet uppbyggt?

A

Släkte följt av art

39
Q

Hur delas bakterier in genom de temperaturer de är livsdugliga inom?

A
40
Q

Varför har infektioner minskat som dödsorsak?

A
  • Antibiotika
  • Sterilt arbete/hygien
  • Vaccin
  • Inte lika trångbodda
  • Rent dricksvatten (avgörande)
  • Bättre arbetsvillkor
41
Q

Vad innebär aktiv immunisering och vilken effekt ger det förhoppningsvis?

Varför behöver det oftast upprepas?

A

Mekanism

  • DC (APC är nyckelfigur) tar upp antigenet som vi injicerar, levande går till MHC-I och MCH-II och icke levande bara MHC-II
  • Ganska lågt svar varför dosen upprepas en gång ett par månader senare som engagerar minnescellerna och vi får ny puckel IgM och större IgG, vi lyfter bakgrundsnivån genom att vaccinera igen

Effekt

  • Minnes-B-celler som producerar immunoglobuliner som kan fästa på mikrobernas ytor – kan neutralisera patogenet
  • T-hjälparceller som understödjer B-cellerna och cytotoxiska T-celler
  • Samt vaktposter av cytotoxiska CD8+ minnesceller
42
Q

Vad är ett attenuerande vaccin och nämn några exempel?

Vilka patogener kan de avse?

Vilken förmåga behåller dessa?

A
  • Levande, försvagade och saknar oftast patogena egenskaper
  • Kan vara mot intra- eller extracellulära patogener
  • Levande vaccin bibehåller förmågan att infektera kroppens celler, vilket förhoppningsvis bidrar till CD8+-cellernas aktivering och därmed ett starkt immunologiskt minne
  • Exempel är MPR-vaccinet mot Mässling, Påssjuka och Rubella/Röda hund (kombinationsvaccin)
43
Q

Vad är en adjuvant

Vilka två varianter finns?

A
  • I vaccin finns ofta milda, icke-sjukdomsframkallande varianter av patogenen.
  • För att få ett ordentligt immunsvar med minnesceller behöver immunsvaret retas. Om inte antigenen gör det själv kan en adjuvant tillsättas för att reta det medfödda immunförsvarets TLR-receptorer
    • Ex på adjuvant är Aluminiumfosfat
  • Två typer
    • Immunstimulerande
    • Depå som lägger sig som en vakuol vilket gör att vaccinet läcker ut över längre period och större mängd minnes-T och minnes-B kan engageras
  • Adjuvanter får inte vara farliga i sig eller ge allvarliga biverkningar. Vanlig biverkning är dock en mindre lokal vävnadsskada vid injektionsstället, som dock krävs för att trigga immunsvar.
    • Ex var adjuvanten för stark i svininfluensavaccinet och hundratals fick narkolepsi (autoimmunitet mot orexin i vakenhetscentrum)
44
Q

Vad är ett inaktiverat (avdödat vaccin)?

Vad behöver den ofta tillsatt?

Hur kan den kombineras med levande vaccin?

Hur fryses den?

A
  • Endast extracellulära då de som döda inte har kapacitet att inta kroppens celler
    • Behöver oftast adjuvant tillsatt
  • För att boosta immunförsvaret kan man först ge ett avdödat vaccin och efter en tid ett levande för att få ett riktigt starkt immunologiskt minne
    • Fryses med ex formalin
45
Q

Vad är ett subenhetsvaccin?

A
  • Har behandlats med kemikalier för att ta bort patogeniciteten. Triggar inte självmant immunförsvaret utan kräver en adjuvant.
46
Q

Vad är ett konjugerat vaccin?

Ge exempel

A
  • Kolhydrater är inte särskilt immunretande och B-cellssvar är nästintill beroende av T-hjälpar-celler som endast känner igen peptider
  • Med konjugat vaccin binder man kovalent ett protein som är immunretande med en kolhydrat, vanligen båda från samma patogen (eller från annat patogen) vilket ger immunitet mot både peptiden och kolhydraten
    • ex mot stelkramp/tetanus toxoid och Hib (Haemophilus influenzae typ b)
47
Q

Varför ges de första i flera doser?

A
  • De första ges i flera doser (repetition) eftersom de är avdödande (polio, difteri)
  • De som ges senare är ofta levande (HPV t ex)
  • Polio (virusvaccin, i Sverige avdödat men USA levande försvagat)
    • Finns också resevacciner
    • Speciella riskgrupper (äldre med vaccin mot influensa (3-4 st)
48
Q

Nämn fem sjukdomar som vaccineras emot i barnvaccinationsprogrammet

A
49
Q

Vilka typer av poliovaccin finns?

A
  • Kan ges levande, försvagat eller avdödat, både med olika för- och nackdelar
    • Levande ges oralt (2 doser) och ger därför bildning av både IgA och IgG. Kan ge milda biverkningar och sällsynt reverseras till ett åter virulent virus där det ger förlamning i ca 1 fall av 6,5 miljoner vaccinerade
      • Mkt cytotoxiska T-celler
      • Värmekänsligt
    • Avdödade (formalin används) ges genom injektion (5 doser) och ger antikroppar av typ IgG. Ger inga biverkningar och ingen möjlighet till reversion
      • Mindre cytotoxiska T-celler
50
Q

Vad innebär flockimmunitet?

A

Vanligen bör 95 % av populationen vara vaccinerad för att det ska fungera optimalt, smittspridningen blir limiterad

51
Q

Vad innebär passiv immunisering?

A
  • Redan färdiga antikroppar tillsätts genom att ex personer som haft sjukdom donerar blod
  • Ger inget immunologiskt minne
52
Q

Vad innebär trained immunity?

A
  • Vid vaccination har det uppmärksammats att barn som vaccinerats (levande vaccin) mot tuberkulos får ett slags minne från denna exponering som blir gynnsam i skyddet mot andra patogener längre fram
    • Kunnat konstateras genom att barnadödlighet minskat rejält
53
Q

Vad kan vara viktiga egenskaper för ett vaccin?

A
  • Säkert
  • Måste kunna neutralisera (över 80%)
  • Ge varaktig immunitet
  • Neutraliserande antikroppar
  • Minnes-T-celler som understödjer B-eller och Cytotoxiska-T-celler
  • Billigt, biologiskt stabil, enkel att administrera, få biverkningar
54
Q

Vad kan man kalla den del av en antigen som en specifik antikropp (eller T-cellsreceptor) binder till, vanligtvis en kort aminosyrasekvens (ca 6 aminosyror) eller en kolhydratkedja

Två namn

A

Epitop (antigendeterminant)

55
Q

Var är epidemologi?

A

Läran om hur sjukdomar sprider sig i samhället

56
Q

Vad är ett virus?

Vilka typer av proteiner har det?

Vilken är den viktigaste virulensfaktorn?

A
  • Obligat parasit – beroende av levande celler för replikation
  • RNA eller DNA som kan vara enkel eller dubbelsträngat
  • Minst ett receptorbindande protein – för adhering eller bindning till cell
    • Virusets ytstruktur, viktigaste virulensfaktorn
  • Virus har i regel 10-15 proteiner, ofta multifunktionella (i början en funktion, senare en annan)
57
Q

Hur är viruset uppbyggt?

A
  • RNA eller DNA
    • dubbelsträngat (ds) eller enkelsträngat (ss)
    • linjärt (lättare infiltrera genom) eller cirkulärt (lättare för polymeras att läsa av)
  • Kärna (core) – omgiven av tät proteinstruktur
  • Naket virus består av nukleinsyra som omges av skyddande proteinskal (kapsid).
    • Skalet består av ett antal identiska proteinenheter (”bollar”) som var och en kallas kapsomer
    • Kapsidens form antingen helikal-eller oftast ikosaedral då den är mest stabil
    • Nukleokapsid är kärnan plus kapsiden
    • Tåliga mot syra och torka
  • Höljebärande (envelope) virus har kapsid och omslutande lipidmembran ofta cellulärt (stulits)
    • Peplomer (spike) är en proteinenhet som sticker ut ur virion-ytan
    • Mindre tåliga och måste smittas via ”vätska”, ex aerosol, avföring, blod
    • eter förstör höljeförsedda virus, (en typ av typtestning)
  • Arvsmassa kan vara indelat i segment
58
Q

Vilka två typer av kapsider finns det?

A
59
Q

Vad innebär tropism?

A
  • En del virus väljer jonkanaler som receptor (bred tropism)
  • Andra mer nogräknade och väljer vissa kolhydratstrukturer som bara finns kanske på leverceller (smal tropism)
60
Q

Hur kan viruset ta sig in i cellen?

A
  • Kan smälta in
  • Receptormedierad endocytos (kan sedan frigöras därifrån)
  • En del virus mer komplexa
    • Kan fästa till huvudsaklig receptor men behöver coreceptor också att smälta samman med, (HIV, Herpes),
      • kemokinreceptor Co-receptor för HIV-1, vissa saknar en funktionell sådan och blir därmed immuna
    • Kan också mutera och byta co-receptor (HIV t ex, olika individer påverkar viruset (mutationer) byter tropism)
61
Q

Vad innebär viral tropism?

A
  • Den/de organ som ett virus har specificitet för. Med en bred tropism kan viruset verka i många organ medan en snäv tropism endast för något organ, ex hepatit där virus har tropism för hepatocyter
62
Q

Hur sker virusets replikation?

8 steg

På vilka två vanliga sätt kan viruset lämna värdcellen?

A
  1. Måste hitta något att fästa till (ofta receptor, eller annan struktur
  2. Penetration (endosom, eller penetrera på annat sätt)
  3. Uncoat – klär av sig kapsiden (har sönder den helt eller delvis) kan ske genom dissociation, virala enzymer eller värdcellsenzymer
  4. Transkription, +RNA/DNA tillverkar virala proteiner, eller – RNA/DNA som görs om translateras till virala proteiner
  5. Translation
  6. Syntetisera ny arvsmassa och virusproteiner (4-6 sker i symbios)
  7. Ansamlas monteras till nya viruspartiklar kapsider
  8. Egress viruset lämnar för att spridas till nästa cell (avknoppar (virusfabrik ev) eller får cellen att brista (lysera) och viruset fälls ut i virusmoln
63
Q

Vad är signifikant för pluspolariserat RNA?

A

Är likt mRNA och kan därför läsas av direkt till proteinsyntes

64
Q

Vad är signifikant för minuspolariserat RNA?

Vad är den beroende av som är vad?

A

Okänt för värdcellen och kräver därför RNA-beroende RNApolymeras, både transkriptas och replikas, antingen färdigt i viruspartikeln eller kodat som pluspolariserat RNA. Virusets egna polymeras är snabba och har få/inga proofreading-mekanismer vilket ger många mutationer

65
Q

Varför replikeras ett pluspolariserat RNA i regel snabbare än ett minuspolariserat?

A
  • Pluspolariserat RNA: Är likt mRNA och kan därför läsas av direkt till proteiner
      • är snabbare då det inte kräver mellansteg
66
Q

Hur fungerar ett retrovirus?

A

Har +RNA men kodar för ett omvänt transkriptas som är ett RNA-beroende DNA-polymeras som bildar en komplementär DNA-sträng från en RNA-mall. Detta DNA-fragment kan integreras i värdcellens genom (mha enzymet integras) och kan då använda värdens maskineri för replikation, proteinsyntes mm.

  • Dock har vissa komplexa retrovirus med sig egna proteiner, tex promotorer för att få cellen att läsa av virusets DNA.
67
Q

Hur fungerar dubbelsträngat RNA?

A

Samma mekanismer som plus- och minuspolariserat RNA

68
Q

Vad är signifikant för DNA-virus?

Hur ser tidsaspekten ut gällande replikering och varför?

A
  • Enkel (s) eller dubbelsträngat (ds) (vanligast)
  • Kräver DNA-beroende DNApolymeras, enhancer, transkriptionsfaktorer och promoter. Detta kan antingen vara värdcellens eller virusets.
  • Då DNA-virus måste integreras i genomet, translateras mm tar det längre tid att replikeras än för RNA virus. Tiden mellan avklädning och viral proteinsyntes kallas eclipse period och under denna period kan virusinfektionen inte upptäckas av kroppens immunförsvar.
69
Q

Varför finns RNA-beroene RNA-polymeras och vad gör det?

A
  • Negativ-strängade ssRNA-virus (bl.a. rhabdovirus och orthomyxovirus) och dsRNA-virus (bl.a. reovirus)
    • Genomen i negativ-strängade ssRNA-virus och dsRNA-virus (vissa?) kan inte fungera direkt som mRNA. Dessa virus har ett eget RNA-beroende RNA-polymeras (RNAas) i sina viruspartiklar.
    • Detta RNA-polymeras används för att syntetisera positiv-strängade RNA-strängar, som sedan kan fungera som template vid transkriptionen.
    • Replikationen sker i cytoplasma
  • RNA-virus gör om sig från RNA till DNA för att kunna bygga in sig i genomet i cellen
70
Q

Vad gör ett vDNA-polymeras?

Vad gör ett omvänt RNA-polymeras?

Vad gör vProteaser?

A
  • vDNA-polymeras hos DNA-virus (förökar och replikerar viralt DNA)
  • vOmvänt RNA-polymeras hos retro och hepadnavirus (finnns i vår arvsmassa)
    • Bygger om till DNA som kan integreras i våra kromosomer
  • vProteaser, enzymer som klipper upp proteiner så de kan gå ihop och bygga upp nya kapsider och virus
  • Immunmodulerande protein (ex NS1/NS2)
71
Q

Vad styrs replikationsförmågan av hos ett virus?

A
  • Värdspecificitet (humana virus är humanspecifika, alla djurarter har egna varianter
  • Mottaglighet (vi är olika mottagliga, olika mängder av cellreceptorer, vissa är defekta, saknar receptor eller har felaktiga receptor (blir då resistenta), t ex mot en viss typ av HIV (CCR5-delta 32 är en muterad receptor (gör CCR5 icke funktionell) vanligare hos människor i Norden vilket leder till immunitet mot HIV-1
72
Q

Vilka tre faser har viruset?

A
  • Fäster först till cellvägg
  • Eklipsperiod (letar sig fram till cellulära strukturer där syntesen kan komma igång)
  • Intracellulär till extracellulär
73
Q

Vilka skillnader finns mellan bakterie och virus gällande

Tillväxt utanför cell?

Självständig proteinsyntes?

Yttre höljen?

Mottaglighet för antibiotika?

Reproduktionssätt?

Nukleonsyra?

A
74
Q

Vad är ett endogent retrovirus?

A
  • Humana endogena retrovirus är de 8 % av vårt genom som liknar och troligen härstammar från retrovirus. Dock replikeras endast 0,1-0,5 % av dem
75
Q

Hur är influensaviruset uppbyggt?

Latinskt namn?

Hur smittar det?

Målvävnad?

A

Influensa (Orthomyxoviridae)

  • -ssRNA-virus med 3 typer: Influensa A och B med genom i 8 segment och influensa C med genom i 7 segment. Det segmenterade genomet möjliggör antigenic shift.
    • Subtyper av influensa A beror av kombinationerna av de olika höljeproteinerna de har, HA/Hemagglutinin (18 olika) och NA/Neuroaminidas (11 olika)
    • Bara H1N1, H2N2 och H2N3 är humananpassade.
  • Helikal kapsid, membranförsett (troligen deriverat från värdcell)
  • Är en zoonos från andfåglars normalflora som oftast sprids genom grisar till människa
  • Smittar genom aerosol och kontaktsmitta (ta på nåt och sedan i ögat t ex)
  • Målvävnaden är det respiratoriska epitelet där skada uppstår pga apoptos och lysering hos infekterade celler, lokalinflammation men kanske mest genom svaret från immunsvaret
76
Q

Vilket förlopp har influensaviruset?

Kan antivirala medel verka på den?

A
  1. Hemaglutinin binder till målcellen via sialinsyrareceptorer som ofta finns i slemhinnor i näsa, hals och lungor. Värdenzymer (proteaser) klyver hemagglutinin på viruset varpå klatrinmedierad endocytos sker (virus omsluts intracellulärt i vesikel)
  2. Proteiner från HA fusionerar virusets membran med endosomens och Jonkanalen M2 (från viruspartikeln) pumpar in H+ i viruspartikeln (klär av sig) vilket frisläpper RNA, proteiner (även då RNA-beroende RNA polymeras) till cytosol som transporteras till cellens nukleus
    1. ”undantag” då RNA-virus normalt stannar i cytosolen
    2. M2 – mål för antivirala medel
  3. RNA-beroende RNA-polymeras transkriberar komplementärt RNA vilket då ger +ssRNA vmRNA
    1. kan nu transporteras till cytosol
    2. Delar av vRNA stannar också i nukleus
  4. Translation och produktion av virusproteiner i cytosol av cellens ribosomer
  5. Kan sedan förpackas i Golgi till ytan av viruset (Ha och Na) eller till kärnan och forma nytt virus
    1. Effekt kan vara nedreglering av cellens mRNA-produktion och återanvändning av nukleotider för vRNA-syntes
  6. Kan då även förpackas till virus och transporteras ut från nukleus och omges med värdcellens fosfolipider som hölje (cap-snatching) när den lämnar och får då med sig Ha och Na på köpet
  7. Neuraminadas klipper bort viruset från siacylsyran
    1. antivirala medel kan verka på denna
77
Q

Vad innebär det att influensaviruset har genetisk drift?

A
  • Saknar RNA-proofreading-enzymer varför mutationer är vanliga (1/10 000 nukleotider = nästan varje nytt RNA-virus är mutant)
  • Segmentindelningen gör också att RNA kan mixas med andra typer av influensor (genetic shift)
78
Q

Vad bildas antikroppar mot gällande influensaviruset?

A
  • Bildas i regel mot hemaglutenin
79
Q

Vad är influensavirusets RNA-beroende RNA-polymeras uppbyggt av?

A
  • Byggs upp av subenheterna PB1, PB2 och PA
80
Q

Vilka är influensavirusets virulensfaktorer?

A
  • NA, HA, RNA-beroende RNA-polymeras och M2 mm
  • Längden på HA och NA avgör patogeniciteten, där långa proteiner är mer aggressiva
81
Q

Vilka typer av herpesvirus finns det?

A
  • Herpesviridae (familj) har tre subfamiljer
    • Alfa-herpesvirus
      • Infekterar sensoriska neuron och förmågan att ligga latent. Snabbt replikerande. Ex herpes simplex (genus) typ I och II (HSV-1, HSV-2)
    • Beta-herpesvirus
      • Långsamt replikerande. Exempel HCMV, human cytomegalovirus även kallat ”pussherpes” som ca 70 % av befolkningen bär. Ligger ofta latent och är ofarlig så länge man inte är immunologiskt nedsatt. Infekterar B-, T-celler, monocyter mm.
    • Gamma-herpesvirus
      • Infekterar endast B-celler och kan ligga latent i minnesceller. Har dålig replikationsförmåga. Ger upphov till tex körtelfeber genom EBV, Epsein-Barr-virus
82
Q

Vilken struktur har herpesviruset?

A
  • dsDNA-genom
  • Eikosaedral kapsid
  • Ytterligare hölje med tegumentprotiner (innehåller bland annat virala proteiner)
  • Samt membran av fett (envelope)
83
Q

Vilket förlopp har herpesviruset?

A

Förlopp

  • Efter inbindning kläs viruset av till DNA som kan migrera till cellkärna där replikation av DNA- samt transkription av virala gener sker
  • Vid symptomatisk infektion transkriberas gener som leder till cellens undergång
  • Men i vissa värdceller ackumuleras latency-associated transcript (LAT) vilket gör att den kan finnas kvar då den läggs i genomet sovandes (gökägg), ofta i neurala celler som kan aktiveras vid sänkt immunförsvar
    • Inga symptom
  • Syntes av herpesvirusproteiner i tre stadier
    • Immidiate-early
      • Sker initial avläsning av viralt mRNA, dessa proteiner går tillbaka in i cellkärna för att stödja replikation och mer proteinsynts
    • Early
      • Reglerarproteiner av replikering av viruset
    • Late
      • Dessa proteiner formar kapsid och ytreceptorer på nytt virus (bygger upp nytt virus), som paketeras i kärnan
  • Manipulation av immunförsvar genom olika sätt
    • Proteiner bildas som täpper igen TAP-systemet vilket förhindrar presentation av virala peptider på MHC klass I.
    • Har förmågan att producera virala cytokiner som ger ett Th2-immunsvar, alltså stimuleras immunsvaret till B-celler och antikroppsproduktion som inte når virus då de är intracellulära (kan nås när de sprids och tillfälligt är extracellulära, men detta stoppar inte en viral infektion)
    • Har förmågan att bilda syncyticum, vilket gör att de kan spridas ”icke-extracellulärt” och därmed inte upptäcks lika lätt av värdens immunförsvar
84
Q

Hur är mässlingsviruset uppbyggt och vilken är dess “receptor”?

A
  • Paramyxovirus
  • -ssRNA
  • Helikal kapsid Med yttre höljeprotein
  • Cellreceptor CD46 = T-hjälparceller
  • Mässling – icke segmenterat, finns i cytoplasma och agerar på ”vanligt sätt”
85
Q

Vilka olika typer av virusinfektioner finns det?

A
  • Akut självbegränsande infektion (influensa)
  • Kroniska – tillfrisknar med en liten produktion (hepatit B)
  • Latent – helt tyst men kan aktiveras långt senare (herpes), (bältros)
    • Kroniska och latenta kan aktiveras vid sänkt immunförsvar
    • Neurotropa, börjar ofta infektera respiratoriska membran, letar sig sedan fram i nervbanor och planterar sig i neuron, finns där som små gökungar (stress eller läkemedel kan aktivera dem på nytt) och virus kan vandra tillbaka med nervbanan och ger bältros eller nya blåsor dit nervände når) (VZV (vattkoppor), HSV (herpes))
  • Kronisk infektion efter akut infektion (HIV/AIDS)
  • Kroniska långsamma infektioner – ingen akut fas, även prionliknande sjukdomar
86
Q

Hur kan vi dela in aeroba och anaeroba bakterier?

A
  • Obligat/strikt anaerob – kan endast växa i frånvaro av syre (saknar enzymsystemen för att ta hand om syreradikaler)
  • Obligat/strikt aerob – kan endast leva i närvaro av syre
  • Fakultativt anaerob – kan leva i både närvaro och frånvaro av syre, men växer bättre i närvaro av syre.
  • Mikroaerofil – tycker om låga nivåer av syre (lägre än vad som finns i luften)
87
Q

Vad är förutsättningen för sporbildning och hur sker den?

A

Förutsättning är helt DNA som replikeras (hastighetsbestämmande steg) och kläs in i två spormembran (sporkortex) genom att invaginationer bildas och möts

Den ena delen (exosporium) kan utgöra näring till sporen under processens gång

Makromolekyler koncentreras (sporkortex) (vatteninnehåll minskar till 1/3), hög halt av Ca2+ som stabiliserar negativt laddat DNA liksom det lägre pH-värdet och dipikolinsyra (som stabiliserar enzymer som kan väcka cellen på nytt)

Sporen frisätts helt och hållet (lite mer skrovlig, lite klibbig och klistrig, betydligt mindre (1/10) då vatten annars tar plats, kan liknas vid en mjölpartikel

För att bli vegetativ cell igen krävs ex värme (orsakar cracks), näring

K5 stadie IBI och GEN Rasmus (40 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions