Migration , Migrationsverke Flashcards
Vad hete myndigheten som tidigare tog hand om migrationsfrågor i Sverige?
Kommentar: Den hette SIV (Statens Invandrarverket) som bildades 1969
Från vilket år blev det möjligt att inneha dubbelt medborgarskap i Sverige?
Kommentar: From och med 2001 är det möjligt att man innehar dubbelt
medborgarskap i Sverige.
Från vilket år heter myndigheten Migrationsverket?
År 2000.
Vilket år lades ned Utlänningsnämnden. Vem tog i stället ansvar för frågorna
som utlänningsnämnden hade ansvarat för?
Kommentar: Utlänningsnämnden lades ned år 2006.
Utlänningsnämnden ersattes av tre migrationsdomstolar (i Malmö, Göteborg,
Stockholm) och en Migrationsöverdomstol (med sitt säte i Kammarrätten i
Stockholm)
År 1/10-2013 tillkom en migrationsdomstol till med säte i Luleå.
Alltså, numera finns det 4 Migrationsdomstolar.
Hur många är Migrationsdomstolar i Sverige ?
Fyra, vid förvaltningsrätten i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå
Vilket år infördes tillfälliga gräns- och identitetskontroller i Sverige och varför?
Kommentar: Tillfälliga gränskontroller infördes i början av november 2015 och tillfälliga
identitetskontroller vid svenska gränserna för passagerare på tåg och bussar infördes i
januari 2016. Sådana åtgärder togs på grund av den s.k. flyktningskrisen, då drygt 160.000
personer sökte asyl i Sverige.
Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) ändrades bl. a. 1 juli 2016. Vilka ändringar infördes genom denna lagändring gällande asylsökandens rätt till bistånd?
Kommentar: Detta innebär bl. a. att en (vuxen) asylsökande som får avslag på sin ansökan inte längre får bistånd om hen inte frivilligt lämnar Sverige. Rätten till bistånd upphör om en asylsökande som fått nej på sin asylansökan inte återvänder frivilligt. En asylsökande som fått ett definitivt beslut om avvisning eller utvisning förlorar sin rätt till dagersättning och boende i ett asylboende som betalas av Migrationsverket.
Familjer med barn under 18 år kommer dock fortfarande att ha rätt till bistånd tills de lämnar Sveri1ge” För utlänningar som inte har ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa upphör rätten till bistånd när beslutet om avvisning eller utvisning får laga kraft.
Vilka regler innehåller EU:s omarbetade asylprocedurdirektiv och vilket syfte har detta direktiv? Vilka ändringar gjordes i den svenska lagstiftningen för att Sverige skulle fullt ut leva upp till direktivets krav?
Kommentar/Förtydligande: EU:s asylprocedurdirektiv trädde i kraft den 1 januari 2017 vars syfte var nya rättsliga ställningstaganden inom asylpolitik. De nya reglerna skulle leda till en mer råttsäker och enhetlig hantering av asylansökningar. Anledning till framtagandet av den gemensamma EU:s direktivet är att EU-länderna inte hanterat asylansökningarna likadan sett utifrån asylsökandenas skydds-och tidsperspektiv. Syftet med direktivet var att se till att alla medlemsstater i EU behandlar asylansökningar på liknande sätt. Direktivet ska se till att beslut om skydd fattas snabbare, är mer rättvisa och håller högre kvalitet. Sammantaget, gäller:
· Om Migrationsverket har fattat beslut om avvisning med omedelbar verkställighet och beslutet överklagas ska migrationsdomstolen pröva om verkställigheten ska avbrytas tills vidare. Beslutet om avvisning får då inte verkställas innan prövningen har gjorts. · Samma sak ska gälla om ett beslut att inte bevilja ny prövning överklagas och frågan om ny prövning inte har avgjorts tidigare. I dag avbryts verkställigheten inte om beslutet överklagas. · Den asylsökande har rätt att få ett offentligt biträde om Migrationsverket beslutar att inte bevilja en ny prövning efter att ett beslut har överklagats. Detta gäller om den som överklagar befinner sig i Sverige och det inte är uppenbart att överklagandet inte kommer att bifallas. · Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2017.
Här nedan följer Migrationsverkets nya rättsliga ställningstagande (2018-12-06) angående avvisning med omedelbart verkställighet:
”Vid överklagande av beslut med omedelbar verkställighet ska en migrationsdomstol pröva frågan om inhibition (att avbryta verkställigheten). Från beslutet, under överklagandefristen och fram till migrationsdomstolens prövning av inhibitionsfrågan får verkställighet inte ske. Verkställighetsåtgärder får heller inte vidtas.” Huvudregeln i svensk rätt är att ett beslut om avvisning eller utvisning, som fattats i samband med att en ansökan om asyl, dvs. skyddsstatus, har avslagits, inte får verkställas innan beslutet fått laga kraft, se 12 kap. 8 a § utlänningslagen
(2005:716). I 8 kap. 19 § utlänningslagen finns undantag från denna huvudregel. Där anges att Migrationsverket får besluta om att beslut om avvisning i samband med en asylansökan får verkställas även om det inte har fått laga kraft (avvisning med omedelbar verkställighet) om asylansökan bedöms som uppenbart ogrundad och det är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på annan grund
Vilken roll har Migrationsverkets Insynsråd respektive Bemötandeombudsmannen?
Kommentar:
Insynsrådet har som roll att utöva allmänhetens insyn i verksamheten och ge råd till generaldirektören. Regeringen bestämmer om det ska finnas ett insynsråd vid en myndighet, och utser också rådets ledamöter.
Migrationsverkets generaldirektör sitter som ordförande i insynsrådet.
Bemötandeombudsmannen tar emot och utreder synpunkter och klagomål (om man är tex illa bemöt av myndigheten), har kontakt med frivilligorganisationer och alla som representerar asylsökande, och den tar hand om personalutbildning i migrationsverket
Migrationsverkets operativa verksamhet är indelat i tre regioner, vilka
- Region Syd (Östergötlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Blekinge län Skåne län)
- Region Väst (Värmlands län Örebro län Västra Götalands län Hallands län)
- Region Nord (Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Dalarnas län Gävleborgs län Uppsala län Västmanlands län Stockholms län Södermanlands län Gotlands län
Räkna upp 4 internationella konventioner som Sverige har undertecknat.
Kommentar: Här nedan följer de viktigaste som verksamma tolkar bör känna till: - FN:s Flyktingkonventionen från 1951. - FN:s Konventionen om barnets rättigheter. - Lag om den europiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna. - New York-konventionen om statslösa personers rättsliga ställning från 1954.
Vad är LIFOS, och vilken roll har det?
Kommentar: Lifos - Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet Lifos är ett expertorgan, vilket agerar opartiskt och proaktivt för att bidra till rättssäkra och effektiva migrationsprocesser genom tillförlitlig, relevant och lättillgänglig landinformation och omvärldsanalys. Lifos samlar in, analyserar och upprätthåller kunskap om länder och regioner från vilka människor söker sig till Sverige, till stöd för prövningen. Lifos innehåller en del av Migrationsverkets eget material såsom olika riktlinjer och prejudikat (domar) från Migrationsöverdomstolen jämte viktiga avgörande(domar, beslut) från Europadomstolen
