Kap. 3, Migrationsdomstolar och migrationsprocessen Flashcards
Är Migrationsdomstolar 2- eller 3-instansdomstolar?
De är två instansdomstolar: 1. Migrations domstolar (4 st) 2. Migrationsöverdomstolen (med säte vid Kammarrätten i Stockholm)
Vilket år infördes Migrationsdomstolar i Sverige?
Kommentar: Migrationsdomstolar och en Migrationsöverdomstol infördes 2006.
Vilken myndighet var sista instans i asylärende fram till sista mars år 2006?
Kommentar: Sista instans i asylärende fram till april år 2006 var Utlänningsnämnden som därefter ersattes av Migrationsdomstolar.
I vilken stad och domstol har Migrationsöverdomstolen sitt säte
Kommentar: Migrationsöverdomstolen har sitt säte vid kammarrätten i Stockholm
När krävs prövningstillstånd i utlännings- och medborgarskapsärende? Vilken domstol beviljar det?
Kommentar/förtydligande: Migrationsöverdomstolen kan bevilja prövningstillstånd om förutsättningarna för så kallad prejudikatdispens eller extraordinär dispens är uppfyllda. Med prejudikatdispens menas mål som man tror kan bli vägledande för framtida beslut, alltså rättspraxis. Med extraordinär dispens menas att det finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Som exempel kan nämnas att migrationsdomstolen begått något allvarligt fel i handläggningen.
- Hur lång tid har man på sig för att överklaga Migrationsverkets beslut om
förvarsplacering respektive uppsikt?
Kommentar: Man kan göra det utan någon inskränkning till en viss tid, d.v.s. det finns
inga tidsfrister. Med andra ord man kan överklaga det beslutet när som helst.
- Vilka myndigheter respektive domstolar får besluta om avvisning respektive utvisning?
Kommentar: Här nedan följer alla myndigheter/domstolar:
Polismyndigheten
Migrationsverket
Migrationsdomstolen
Migrationsöverdomstolen
Allmän domstol när det gäller utvisning på grund av brott
Inför vilken myndighet/myndigheter/domstolar kan avges nöjdförklaringen? Vad menas med nöjdförklaringen och kan den återkallas?
Kommentar:
Det kan avges inför den myndighet eller domstol som har meddelat beslutet/dom.
Nöjdförklaringen är ett dokument i vilken utlänningen förklarar att denne avstår från att överklaga ett beslut eller en dom. Detta gör att domen vinner lagakraft och kan verkställas meddetsamma. En avgiven nöjdförklaring kan inte återkallas d.v.s. dras tillbaka.
Nöjdförklaringen kan avges tex. inför Migrationsverket, Migrationsdomstolen, Kammarrätten (Migrationsöverdomstolen). Ett sökande som exempelvis avstår från att överklaga Migrationsverkets beslut om avsining/utvisning har avgett nöjdförklaringen, heter det på juridiskt språk.
Vilket innebär att vederbörande har accepterat dom/beslut och genom att skriva under en handling som heter nöjdförklaringen.
En avgiven nöjdförklaring kan ej återkallas dvs tas tillbaka.
- Har man rätt till offentligt biträde om man vill överklaga ett förvarsbeslut?
Kommentar: Ja, det har man.
- På vilket/vilka sätt handlägger Migrationsdomstolarna inkomna ärende? I vilka fall krävs muntlig handläggning?
Kommentar: Migrationsdomstolen har vanligen skriftlig handläggning av asylärende, men i vissa fal även muntlig handläggning, eller både och. Muntlig förhandling krävs vid: a. Den utlänning som för talan i målet begär muntlig förhandling och om muntlig handläggning inte anses obehövlig, b. I mål som rör utvisning eller vägran att förnya uppehållstillståndet för utlänning som är familjemedlem till EES-medborgare. c. I mål som rör avvisning eller ansökan om uppehållstillstånd har avslagits, om det begärs av en EES-medborgare som har ansökt om uppehållstillstånd mm
Vilka är parter i ett mål inför Migrationsdomstolen?
Kommentar: Processen är en tvåpartsprocess mellan: · klagande (sökande) och · motpart (Migrationsverket)
Kan man överklaga ett avvisningsbeslut om omedelbarverkställighet? Till vilken
domstol i så fall? Har man rätt till offentligt biträde i samband med överklagandet?
Kommentar: Ja, det kan man, och det gör man till Migrationsdomstolen. Om man överklagar ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet ska migrationsdomstolen först pröva om verkställigheten ska avbrytas (inhiberas) i väntan på beslut. Under tiden som domstolen prövar frågan om inhibition får avvisningen inte verkställas. Beslut om avvisning med omedelbar verkställighet som gäller ensamkommande barn får inte verkställas förrän tidigast en vecka efter att barnet fick ta del av beslutet. Rätten till offentligt biträde prövas av Migrationsverket i så fall. Så det kan vara ja eller ett nej. ”Enligt 18 kap. 1 § andra stycket 1 UtlL ska offentligt biträde förordnas vid avvisnings- och utvisningsärenden om det inte måste antas att behov av biträde saknas. Rätten till detta har motiverats bland annat genom att ett avlägsnandebeslut kan vara ett ingrepp av det mest djupgående slag för en person. Offentligt biträde i praktiken förordnas i alla asylärenden men inte om ansökningarna är uppenbart ogrundade eller på annat sätt okomplicerade.”
