metabola syndromet

Question 1

Hur ser metabola syndromet ut i kliniken?

Answer 1

• Fetma
  o Bukfetma främst, man mäter hur mycket magen sticker upp
  o Män >90 cm
  o Kvinnor >80 cm
• Man är okänslig för sitt insulin
• Hypertoni
  o Diastolisk hypertoni tidigt, senare systolisk då kärlskadan blir värre
• Dyslipidemi
  o Höga TAG, och lågt HDL
  o LDL är lite påverkat, vilket syns när man mäter apoB (adresslappar för LDL – receptorn)

Question 2

Varför tröttnar beta –celler på att producera insulin?

Answer 2

• Vet inte riktigt, man kan inte ta biopsier på pankreas… ser ut som att epo – celler försvinner då
• Insulinresistens ökar med åldern
• I början lyckas man hålla blodglukosen jämn
• Man kan mäta höga värden av insulin när man börjar få diabetes, men höga värden räcker inte för att celler är så okänsliga för insulin

Question 3

Vad är kopplingen mellan hjärtinfarkt och diabetes?

Answer 3

• 70% av alla som har haft hjärtinfarkt har något fel med sockret.
• Man tog glukostolerans test, man upptäckte att 31/67 av dem som drabbats av hjärtinfarkt hade oupptäckt diabetes.
• Redan det här bevisar att det är fel att sänka sockret för att behandla. Sockret är ganska bra, bara lite förhöjda. Det är något annat som är fel, typ det metabola syndromet eller diabetes.

Question 4

Hur sker insulinsignalering?

Answer 4

• Insulin binder till sin receptor som får fosfat på sig och lockar då till signalmolekyler; IRS-> P13 – kinas -> PDK – 1 -> AKT/PKB -> glut4(receptor i vesikel) förflyttar sig till membranet och glukos kan komma innan. Glut4 finns i muskel och fettväv.
• Men även en annan signalkaskad; Ras går samman med Raf -> mek -> MAPK(ERK) -> mitogen kontroll (tillväxt)
• Insulin inducerar upptag av glukos och vid insulinresistens så sker det något fel här. Men tillväxten kommer då inte att påverkas utan endast glukos upptaget. Om insulin ökar då ökar alltså även tillväxten, det är en selektiv resistens.
• Även resistens mot antiloplys – insulin hindrar fettväv att släppa lös fria FA. TAG kommer alltså bli högt då fria FA släpps ut vid insulinresistens.

Question 5

Hur kan insulin verka saltretinerande?

Answer 5

• Liddles syndrom
  o Har man en dominant ENaC, där kalium går ut ur cell och natrium in -> då får man hypertoni
  o ENac kan aktiveras av aldosteron genom att SGK1 plockar bort ett bortplocknings- protein då blir det mer kvar av ENac, insulin kan också stimulera sgk1 att plocka bort bortplocknings-protein. Detta leder till saltretention.
  o NEDD4L håller normalt sätt uttrycket av ENac på en kontrollerad nivå i epiteliala celler i distala tubuli genom att gripa tag i den c – terminala delen av ENac, dra in den i cytoplasman och bryta ned den. NEDD4L aktiviteten regleras med fosforylering av proteinet SGK1 aktivitet verkar hämmande på kanalbortplockningsproteinet NEDD4L.
  o RAAS aktiverar aldosteron.

Question 6

Hur vet man att det är ett syndrom (med gemensam patofysiologi) när man inte vet exakt mekanism?

Answer 6

• Vet inte exakt…
• Interventioner som ökar insulinkänslighet påverkar också de olika komponenterna i syndromet gynnsamt, exempelvis
  o Viktnedgång – insulinkänsligheten ökat, BT sjunker
  o Motion - kortvarigt, närmsta dygnet och sänker BT och ökar insulinkänsligheten lite
  o Måttligt med alkohol – se ovan
  o Metformin – se ovsn
  o PPAR gamma agonister – se ovan

Question 7

Vad är kopplingen mellan fetma och insulinresistens?

Answer 7

• På motsvarande vis ger tillstånd med insulinresistens (men inte alltid vid fetma) flera komponenter i metabola syndromet: hyperkorticism/kortisolbehandling, överskott på tillväxthormon, acromegali, lipoatrofi (att sakna fettväv).
• Förhöjt kortisol ger alla komponenter av metabolt syndrom, man får högre BT och glukos stiger och fetman stiger. Kortisol är lipolytiskt -> insulinresistens ökar.
  o Tillväxt hormon är lipolytiskt -> FA frisätts från fettväv, även TAG och glycerol -> insulinresistensen ökar
  o Lipoatrofi – medfött och kan utv det med tiden. Då blir man också insulinresistent, lätt diabetes och ett ökat BT. Man måste alltså ha en stabil fettväv och man har ingenstans att stoppa undan fettet förutom levern som dock blir stor då fettet ansamlas där och då blir magen stor ändå.
• Det är antagligen nödvändigt att begränsa den metabola betydelsen av en vävnad som efter måltid tar upp socker, eftersom vävnaden/fettvävnaden) kan bli så stor
  o Alternativa mekanismer för detta:
  ♣ Minskad insulinkänslighet/volymsenhet
  ♣ Minskat blodflöde till fettväv

Question 8

hur leder ökade halter av fria FA till ett ökat BT?

Answer 8

• FFA hamnar i levern -> blir socker genom gluconeogenes och energi till levern -> insulin ökar
• FFA leder till minskad insulinkänslighet i fettceller och muskelceller -> glukos och insulin ökar (direkt effekt av att det finns ett i närheten, bara experimentellt)
• FFA blir även substrat för lipoproteinsyntes i lever vilket resulterar att TAG i plasma ökar -> insulin ökar
• FFA -> hög halt FFA i blodet ökar känsligheten för den blodtrycksstegrande effekten av katekolaminer -> blodtrycksstegring

Question 9

Några tjejer och killar käkade massa, massa kalorier i 4 veckor. Vad blev utslaget?

Answer 9

• över 40% av männen, 1,3 liter fett hamnat inuti magen, medan det bara var hälften av kvinnor.
• Män har fördubblat sitt faste – insulin på 4 veckor
• Kvinnor hade ingen signifikant ökning av faste – insulin.
• Män steg i BT, medan ingenting hos kvinnorna.
• Konklusion -> män har lättare/större risk att utveckla diabetes. Men kvinnor har mer fetma ändå.

Question 10

Är viktökning och basalmetabolism kopplade till varandra

Answer 10

• Hur mkt kräver kroppen för att gå runt?
• Efter att ha ökat i vikt ökar basalmetabolism – man blir mer slösande energi
• när man vill gå ned i vikt blir det svårt för att man måste sänka sin basalmetabolism

Question 11

var hamnar det fett kroppen bildar om man konsumerar för mkt kalorier?

Answer 11

• Man går upp i vikt när man dricker cola – då hamnar det i levern. Kolhydrater visade sig vara farligare än fett…

Question 12

Är mekanismerna bakom det metabola syndromet kartlagda?

Answer 12

• Nej, inte helt kartlagda men det finns en poäng i att inse att patienten har ett metabolt syndrom då alla komponenterna oftast framträder förr eller senare hos den enskilde.
• Metabola syndromet hör kraftigt ihop med fetma(mer än brist på motion), särskilt abdominell och allra starkast med intraabdominell fettmängd.

Question 13

Vad leder fetma till?

Answer 13

• Hypertoni
• Dyslipidemi
• Diabetes
  Och därmed av ökat insjuknande i kardiovaskulär sjuklighet och diabeteskomplikationer – men bevisad behandling vid dessa tillstånd som minskar sjuklighet bygger på blodtryckssänkning, lipidsänkning samt blodsockersänkning med läkemedel i första hand.

Bevis för att klassiska livsstilsåtgärder (ökad motion, viktnedgång med olika dieter) minskar sjuklighet vid metabolt syndrom saknas men däremot fungerar fetmakirurgi effektivt hos feta och minskar också total mortalitet.