Medielandskapets struktur och konvergens I Flashcards
Argumentera, i enlighet den politisk-ekonomisk traditionen, varför medieägarkoncentration och profittänkande anses vara problematiskt
Medieägarkoncentration:
Om en person/ett företag äger stora delar av massmediemarknaden kan denne ha för stor makt över samhället. Denna makt kan användas till att tala illa om till exempel ett visst parti och om alla läser samma sak om det partiet och bara får ensidig information riskerar partiet att få väldigt få röster vid ett val. Detta hotar demokratin genom att den med makt har påverkat valresultatet.
Profittänkande:
Exploatering av information om användare som säljs till företag för att kunna anpassa sina annonser.
Om medier enbart skulle informera om sådant som gynnar dem ekonomiskt skulle tanken om att journalisterna ska stå allmänheten i tjänst inte vara aktuell vilket är problematiskt då allmänheten ofta litar på att medierna ska komma med den information som de behöver.
Ge exempel på två typer av frågor PE-traditionen uppmärksammar
Skillnader i utbudet mellan kommersiellt reklamfinansierat mediesystem och ett public service- system.
Skillnader mellan en icke-kommersiell plattform som Wikipedia och kommersiellt drivna informations- och kunskapssystem.
Redogör kort för vad som kännetecknar den politiskt-ekonomiska forskningstraditionen
Fokus på strukturer framför individer samt på ekonomi och produktion framför innehåll och mening. Forskning inom denna tradition sker främst på en makro-nivå och går alltså inte in på individnivå.
Välj ut en typ av fråga som PE-traditionen uppmärksammar och belys denna mer ingående- i enlighet med traditionen
En fråga som PE uppmärksammar är huruvida uppfattningen om att den ”fria marknaden” automatiskt producerar det som människor efterfrågar.
Med forskning motbevisats.
Orsak: verkliga mediemarknader ofta karaktäriseras av en monopolsituation där att maximera vinsterna genom att sälja billigt producerade produkter till en stor publik är i fokus.
Det är dock vanligare med oligopol där ett mindre antal företag har makten och tar hem störst vinst.
Definiera och förklara kortfattat begreppet konvergens
Konvergens sker då separata enheter (ex: apparater, nätverk, innehåll, markander) ”flyter samman”, alltså blir mer och mer lika varandra samt strävar efter samma mål och då blir svåra att skilja åt. Detta är en förändring som sägs är pågående och alltså aldrig blir helt färdig.
Ge exempel på två typer av medierelaterad konvergens
Teknisk konvergens av de gamla telefonerna som en enbart kunde ringa (+ ev. smsa) ifrån och datorn bildade smarttelefonen som tillåter en att exempelvis både ringa samt surfa på webben från samma apparat.
Medial konvergens av medieinstitutioner som exempelvis tidningshus som inte längre ger ut nyheter via tryckta tidningar utan nu även ger ut nyheter på deras hemsidor samt att vissa gör webbsänd TV för att komplettera de tryckta nyheterna. Liknande har även vissa TV-hus börjat ge skrivna nyheter på sina hemsidor. Tidningsindustrin och TV-industrin har på så sätt konvergerat.
Även nätkonvergens som gjort att internet kommit till.
Marknandskonvergens när ett företag med en typ av marknad (ex: cocacola med sin läsk) börjar närma sig en annan typ av marknad (ifall de skulle bygga en arena och ha sportevenemang).
Beskriv och diskutera Jenkins teori om konvergenskulturen
Konvergenskulturen handlar om hur digitala medier har gjort att gamla och nya medier konvergerat vilket har medfört att både innehåll och form har förändrats, samt hur dessa förändringar har lett till möjligheter som förändrat människors sätt att tänka och vara samt påverka världen omkring sig.
Att gränsen mellan medieproducent och mediekonsument blivit suddigare är en stor förändring som konvergenskulturen inneburit. Jenkins ser publiken bland annat som medproducenter då det exempelvis är lätt att publicera sådant som en själv skapat på sociala medier även om skaparna inte har det som ett yrke eller är etablerade inom dessa områden.
Kritik mot Jenkins teori handlar om företagens exploatering av användarna. Exempelvis att vissa sociala medier har rätten till de bilder som läggs upp på dem samt att varumärken får gratis marknadsföring då användare (både stora och mindre konton) av sociala medier lägger upp bilder på varumärkenas produkter. Bortser från ekonomiska strukturer och aktörers makt.
Ge kortfattat tre exempel på vad som karaktäriserar deltagande i Jenkins ”konvergenskultur”
Låga trösklar för estetiska/konstnärliga uttryck och deltagande
Starka incitament för att skapa och dela kulturella uttryck/artefakter
Lärande genom delande (av information och kunskap), informellt mentorskap
Deltagande skapar en känsla av betydelse och samhörighet med andra
Beskriv hur kommersiell övervakning av internetanvändare relaterar till ekonomisk exploatering med ett konkret exempel
På Facebook delar användare dagligen med sig av vad de tycker om genom att antingen gilla dessa sakers egna sidor eller skriva inlägg om dem. De delar även med sig av vilka ställen de besöker.
Denna information kan Facebook sälja till företag som vill marknadsföra sig till specifika målgrupper.
Om en användare exempelvis gillat ett specifikt sminkmärke kan andra företag som också säljer smink marknadsföra sig direkt till den personen.
Detta kan alltså företag utnyttja i ekonomisk vinning då informationen effektiviserar marknadsföringen.
Samt att användarna blir exploaterade genom att de är fråntagna rätten till att bestämma vem som ska få ta del av informationen om vad denne gillar.
Istället för att sminkföretaget ska lägga en massa pengar på att nå ut till en större publik så kan denna information göra att de sparar pengar och så att företaget istället marknadsför sig till en mer nischad publik.
Även beteendemönster säljs.
Beskriv kortfattat hur exploateringen av användarnas internetaktivitet (user/free labor) fungerar
När användare lägger upp bilder på produkter på sociala medier och det är tydligt vart denna produkt kommer ifrån marknadsförs dessa produkter gratis och användarna har på så sätt exploaterats genom att arbeta gratis för företagen.
Enligt Höijer kan medierna ha minst tre funktioner i relation till risker i samhället. Beskriv kortfattat dessa tre funktioner
Medierna som informerande aktörer, fungerar som ögonöppnare genom att distribuera information om risker.
Medierna som arena för olika riskdiskurser, alltså att samma händelse/fenomen/process kan definieras olika.
Medierna som ”risk”-producenter/medproducenter av riskerna
Beskriv kortfattat internets framväxt
1950 – ARPAnet etablerades och användes först inom militären
Mitten av 1960 – påbörjades utvecklingen till dagens internet
1971 – beslut om att göra nätet offentligt och då kunde folk t.ex. hämta nyheter därifrån
Senare deltog de amerikanska universiteten i utvecklingen och då var en viktig del av nätet att det gick att skicka elektronisk post.
Nätet standardiserades och 1978 skapades Internet Protocol för reglering och kontroll.
1980 – internet växte snabbt. Främst på universitet.
1991 – www spreds gratis på nätet vilket hade en avgörande betydelse för utvecklingen.
Sen – nätläsare/webbläsare, program som tolkar koden i dokument, var också en viktig del.
Slutligen – nätet öppnades för kommersiella aktiviteter och portaler dök upp vilket gjorde internet användarvänligt.
Belys internets betydelse för ett valfritt etablerat medieområde
Exempelvis journalistisk. Konkurrens då alla har möjlighet att informera, journalister kan hämta information från internet, ”remidering” dvs gamla medier i nya former/gränssnitt vilket också ger nya möjligheter för tidningsbolagen att nå ut till fler, samt för journalisterna att bli ”kända” på ett nytt sätt genom t.ex. Twitter.
Redogör för begreppet virtualitet
En utgångspunkt är tanken om att stiga in i och uppleva ett annat rum eller en annan verklighet utanför det vi i vardagen identifierar som verkligheten.
Ge två exempel på hur virtualitet kan förstås
Virtualitet som simulering: det vi upplever i simuleringen är inte verkligt utan det är falskt. Det som sker i en virtuell värld händer enligt detta synsätt inte på riktigt. Ju mer människor befinner sig i den virtuella världen desto mindre lever vi i verkligheten.
Det andra synsättet menar istället att virtualitet kan ses som en parallell verklighet även om den inte är verklig. Här tas digitala medier upp som ett exempel på att något kan ske i det virtuella men ändå ha betydelse i den verkliga världen genom exempelvis kommunikation. En tar med sig sina erfarenheter mellan de olika världarna.
