Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

AT-medicin > Medicin: lathund till akuten > Flashcards

Medicin: lathund till akuten Flashcards

1
Q

ABCDE

A

A: pratbar, rörelse bröstkorg, luft mun/näsa, biljud vid andning (stridor, snark), misstanke halsryggsskada
- immobilisera nacke vb
- åtgärd ofri luftväg: intubera, svalgtub, kantarell, käklyft

B: andningsrörelser, AF, sat, auskultera/perkuttera
- syrgas: den mängd som krävs för att nå önskad syrgas
- bronkdilaterande vid spasm
- assisterad ventilation vb
- avlasta ev. tryck-ptx med thorakoscentes

C: halsvensstas, pulsar (sidoskillnad, fyllnad), perifer/central cirkulation, HF, BT, auskultation, EKG, buk, nålar, blodgas
- vätska, AB, anafylaxi adrenalin, allvarlig arytmi deff

D: RLS, pupiller, nackstelhet, grov neurologi, p-glukos
- antidot intox, glukos vid hypoG

E: temp, hudinspektion (sår, peteckier, stick, erytem)
- förhindra avkylning, kortison vid generaliserat erytem, analgetika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad gör man efter A-E

A

re-evaluera: vilket effekt har åtgärder fått

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

viktiga diffar bröstsmärta

A
  1. AKS: ustrålning, EKG, vagala symtom
  2. pneumoni: feber, hosta
  3. LE: dyspné, cirk påverkan, DVT
  4. perikardit: andnings-läges-korrelerad smärta, ÖLI

5: ptx: andningskorr smärta, perkussion, KOL

6: AD: kraftigt skärande smärta, BT skillnad armar, smärtvandring

  1. esofagusruptur/mediastinit: kräkning mot stängd epiglottis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad ska ingå vid bröstsmärta initialt

A

EKG
A-E
auskultation cor pulm
palp buk-thorax

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

ställningstagande akut CORAI

A

ST-höjning eller nytillkommet vänster grenblock
- kort anamnes + A-E
- kontakt med k-BJ
- ta ställning till akut CORAI samt val av trombocythämmare
- följ med patienten till PCI-lab eller HIA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vilka pat med bröstsmärta ska läggas in

A

stark misstanke om AKS: typiska symtom + EKG eller TNI-stegring

obs patienter där invasiv åtgärd ej är aktuellt (demens etc): MAVA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

centralt vid handläggning av bröstsmärta

A

riskfaktorer
- tidigare CVD, ålder, DM, rökning, hereditet, HT, hyperlipidemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vid vag misstanke om AKS

A

CVD-riskfaktorer och oförklarlig buksmärta
- lägg in på MAVA med ischemiövervak och ny TNI-kontroll
- avvakta med antitrombotisk behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

viktigt att inte missa vid buksmärta

A

palpera buk/thorax för att hitta benigna orsaker, kan man framkalla bröstsmärtan?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

obs TNI

A

om > 6h förflutit sedan symtomdebut och TNI är under referens så har pat inte hjärtinfarkt. Man kan dock ha både stabil och instabil angina utan TNI-släpp

tänk på andra saker som kan ge TNI stegring: flimmer, hjärtsvikt, njursvikt
= ta aldrig TNI i frånvaro av bröstsmärta eller EKG förändringar talande för ischemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

orsaker till dyspné

A
  1. hjärtsvikt: ortopné, viktuppgång, ödem
  2. astma, KOL: ronki, rök
  3. pneumoni, sepsis: feber, frossa
  4. LE: plötslig debut, pleuritsmärta, hypoxi
  5. ångest: hyperventilation, domningar, hjärtklappning
  6. arytmi: EKG, hjärtklappning
  7. pneumothorax: plötslig debut, emfysem
  8. acidos: DM, njursvikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

initial handläggning dyspne

A

A-E
anamnes
EKG
ausk cor pulm
palp buk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

blodgas vid dyspne

A

ska alltid tas vid hypoxi eller AT påverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vid acidos

A

sök orsak och behandla den

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hypoxi: beh

A

syrgas, den mängd som krävs för målpox
1. lungfrisk: > 94-98
2. KOL: > 88-92%

vid otillfredställande saturation trots 15 L syrgas på reservoarmask eller ansträngt arbete med hot om resp kollaps ring narkos

vid resp acidos eller tilltagande CO2 retention tala med narkos

vid risk för retention lämna ej pat obevakad

syrgasbehov = inläggning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad ska man alltid misstänka vid andningspåverkad patient

A

överväg alltid svår bakteriell infektion oavsett bakomliggande sjukdom
- ge AB på vid indikation i akutskedet, behandla brett om oklart fokus

kontakta inf BJ vid svårt sjuk patient med sepsis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vilka infektioner kan beh polikliniskt

A

okomplicerad pneumoni
pyelonefrit
sårinfektion
= öppenvård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

riskvärdera vid pneumoni

A

CRB-65

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

obstruktivitet

A

bronkvidgande + kortison
- PEF mätning före/efter

värdera därefter inläggningsbehovet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

obs KOL

A

kan ge vätskeretention, diuretika bör övervägas som tilläggsbehandling

överväg även andra diagnoser till pat med dyspné med KOL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

LE

A

vid hög misstanke: utredning inneliggandes med DT pulmonalis alt scintigrafi närmsta dygnet, d-dimer inget värde
- obs: påbörja beh med LMWH direkt vid hög misstanke
- vid cirk påverkan: diagnostik akut som underlag till ev. trombolys på IVA, starka behandling med heparin istället för LMWH

låg misstanke: uteslut med D-dimer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

indikation för HIA vid hjärtsvikt

A

behov CPAP, nitrodropp eller vid samtidigt hypotension

ta kontakt med kardiolog BJ vb

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

obs hjärtsvikt

A

fundera alltid på orsak till hjärtsvikt och behandla den

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

generellt kroniska hjärtsvikt pat

A

kräver flera dagar med diuretika inneliggandes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

vid nytillkommen hjärtsvikt

A

lägg in för utredning (alt VC beroende på AT)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

obs radiologi akuten

A

beställ enbart rtg som påverkar handläggningen kommande dygnet

endast rtg us som påverkar omedelbar hantering görs nattetid t.ex. vid misstänkt pneumothorax eller DT pulmonalis vid cirk påverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

obstruktiv beh

A

atrovent + ventoline i nebulisator

ev. prednisolon

ev AB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

hjärtsvikt

A

nitro
morfin
furix
ev. frekvensreglerande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

orsaker till yrsel

A

stroke: akut debut, neurologiska bortfall

arytmi: synkope, palpitationer

LM biverkningar: nya LM, försämrad elimination, hypnotika

hjärntumör: progriderande symtom, neurologiska bortfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

status vid yrsel

A

A-E
EKG
neurologstatus
hjärtausk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

akut debuterande yrsel med fokal-neurologiska bortfall

A

lägg in på stroke-klinik, DT hjärna, överväg möjlighet trombolys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

benigna orsaker till yrsel + undersökning

A
  1. dix-hallpike (BPPV)
  2. head impulse test: vestibularisneurit
  3. ortostatiskt prov
  4. palpation nackmuskulatur: spänningsyrsel
  5. otoskopi: vaxpropp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

behov av inläggning vid yrsel

A

utgörs av AT och hjälpbehov

MAVA för observation och symtomlindring

ställningstagande till fortsatt utredning sker på avdelningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

ÖNH vid yrsel

A

rotatorisk yrsel utan fokalneurologi eller med samtidigt hörselpåverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

om man inte hittar orsak

A

det finns massa orsaker till yrsel, inte alltid så att man måste sätta en diagnos på akuten. Om okej AT samt ej neurologiska bortfall kan man hänvisa att söka åter vid försämring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

rörelseträning

A

yrsel oavsett genes kan initialt ge ostadighetskänsla kvarstående

informera patienten

uppmana till rörelseträning som gör nästan all yrsel bättre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

behandling vid olika former av yrsel

A
  1. BPPB = epleys manöver
  2. Symtomatiskt: RA + primperan
  3. spänningsyrsel: info, lugnande besked, yrselträning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

viktiga arytmier

A
  1. flimmer
  2. paroxysmal SVT
  3. AV block
  4. VT
  5. asystoli
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

initial bedömning arytmi

A

A-E
ekg
ausk cor pulm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

hjärlarm: när

A

medvetslös person med ingen/onormal andning

41
Q

hjärtövervak

A

taky eller brady med

  1. AT påverkan (blek, kallsvettig)
  2. cirk påverkan: BT < 90
42
Q

VT: tills motsatsen bevisas

A

breddökad takykardi (>120 ms, > 100 bpm)

vid misstanke om VT eller behov av transthorakal pacing: koppla på defibrillator

ta kontakt med kard-BJ +- narkos för akut elkonvertering

transport till HIVA så fort pat är stabil nog för detta.

om opåverkad patient tas esofagus-EKG innan

43
Q

sekundär orsak till arytmi

A

viktigt att alltid tänka på orsaker till arytmier
- sepsis, LE, MI, blödning

44
Q

FF/fladder

A

bestäm om det ska elkonverteras eller ej + akut eller polikliniskt
- polikliniskt: opåverkad patient, fastande, åter morgonen efter, obs sätt in AK + åb till kardiologmottagningen

allmänpåverkad
- frekvensreglera på akuten, utvärdera effekt efter en timme
- om fortsatt symtom: lägg in MAVA

45
Q

smal regelbunden takykardi

A

ta till HIVA: esofagus EKG
- tolkning kan anstå till dagen efter
- ge adenosin, diskutera med BJ vid utebliven effekt
- om normal rytm ges på adenosin hem med uppföljning polikliniskt

46
Q

symtomgivande bradykardi

A

lägg in med arytmiövervak

47
Q

pat som fått tillslag av ICD

A

kontakta BJ = tid på fyslab för kontroll

jourtid: lägg in på kard för arytmiövervak (vid flera tillslag eller AT)

opåverkad patient med enstaka tillslag kan gå hem med åb till ICD mott snarast

48
Q

behandling flimmer

A
  1. betablockad alt seloken
  2. digoxin om betablockad ej effekt eller om KI för betablockad
49
Q

PSVT

A

adenosin

50
Q

bradyarytmi

A

atropin

51
Q

NEDSATT AT

A

vanlig sökorsak, flera orsaker, variernade allvarlighetsgrad

  1. A-E: svikande patient?
  2. EKG + ankomstprover (blod, el, glukos, CRP)
  3. se över hela kroppen: fraktur, trycksår, infektionstecken
  4. testa mobilitet, ta ur sängen
  5. LM lista!!!!!!!! nya LM? doser?
52
Q

lindade sår

A

ska lindas av och inspekteras

53
Q

vid nedsatt AT

A

inläggning?
- om pat inte längre kan sköta ADL (mobilisering, mat-dryck, hygien) med den hjälp som finns sedan tidigare

om inläggning och initial bedömning inte visaar akut livshotande sjukdom ska ingen ytterligare utredning ske på akutmittagningen. Konsulter/rtg etc sköts från avdelningen

54
Q

vid fall hemma

A

fundera på orsak till fallet

leta aktivt efter frakturer

sepsis vanlig orsak till muskelsvaghet/fall, ff.a. hos äldre samt pat med tidigare stroke

55
Q

viktiga prover vid falltraunma

A

CK och myoglobin
- om pat blivit liggandes eller har tecken på tryckskador

56
Q

vanlig orsak till nedsatt AT

A

dehydrering
- pausa ACE-/ARB , diuretika

57
Q

stroke - handläggning

A
  1. stroke brukar identifieras i ambulans, handläggs via avd utan att passera akutmottagningen. Medicinjour sköter trombolyslarm jourtid dock.
  2. för pat på akuten:
    - få debut för symtom: tid
    - NIHSS/neurologstatus
    - DT-hjärna
    - aktuell för trombolys?
    - KI för trombolys
58
Q

tidsgräns tombolys

A

4.5 h från symtomdebut

59
Q

när trombolys ej är aktuellt

A

lägg in på stroke-avd
DT hjärna skrivs från akuten men måste ej göras omedelbart

  • obs gäller ej för patienter med pågående AK: DT hjärna asap
60
Q

symtom från tidigare stroke

A

kan återkomma/försämras vid t.ex. infektion

61
Q

perifer facialispares

A

misstolkas ofta som stroke, behöver inte röntgas eller vårdas inneliggande
- ge kortison, remiss ÖNH för uppföljning, prata med öron vid tveksamhet

62
Q

viktiga orsaker till huvudvärk

A
  1. SAB: urakut debut, nackstel, medvetandepåverkan, neurologi
  2. annan IC-blödning: neurologi, trauma, AK
  3. bakteriell meningit: frossa, feber, nackstel, medvetande påverkan
  4. tumör-inklämning: medvetandepåverkan, neurologi, morgonhuvudvärk med illamående
  5. temporalisarterit: PMR-symtom, temporal palpömhet

= vid kvarstående misstanke om någon av dessa = inläggning

63
Q

bedömning vid huvudvärk

A

A-E
neurostatus
palpera nacke-skalle (stelhet, ömhet)

anamnes för SAB

SR för temporalisarterit

64
Q

skäl att göra akut DT vid huvudvärk (blödning?)

A
  1. urakut debut
  2. neurologiska bortfall (obs ej migrän med övergående aura)
  3. medvetandepåverkan

OBS: i andra fall är radiologi inte indicerat via akutmottagningen

65
Q

KI NSAID

A

blödningsmisstanke

66
Q

SAB

A

vid misstanke samt blank DT
- gör LP > 6h från debut

67
Q

benigna orsaker till huvudvärk

A

långsamt tilltagande HV: behöver ej utredas akut om neurologi är normal
- spänningshuvudvärk: sjukgymnast
- oklar hv/migrän: neurolog/AT
- sinuit: spolningsbehov till ÖNH
- horton: neurolog

68
Q

inläggningsbehov vid HV

A

bestäms delvis av smärtan, vid opiat-krävande smärta bör inläggning övervägas

69
Q

tips smärtlindring vid huvudvärk

A

paracetamol + nsaid
- liten dos bensodiazepiner är ofta effektivt

syrgas vid hortons-hv

info, lugnande besked

70
Q

DVT - alt diagnoser

A

trauma
blödning
artrit
bakercysta
infektion

(ulj samt d-dimer kan vara falskt negativa)

71
Q

DVT misstanke

A

well score
- låg misstanke < 2 p: d-dimer
- hög misstanke ≥ 2 p eller om d-dimer har risk att bli falskt positiv: ulj

om man ej får ulj samma dag: fragmin i beh-dos, åter till akuten när ulj gjort. Därefter NOAK om påvisad DVT

ta ställning till prel behandlingstid.

åb vid beh tidens slut

72
Q

obs vid DVT

A

OBS kompressionstrumpor

73
Q

malignitetsscreening vid oprovocerad DVT: initieras på akuten

A
  1. riktad anamnes
  2. palp: lgll, buk, bröst
  3. provtagning (blod, el, lever, SR, PSA män > 50 åå)
  4. lung-rtg polikliniskt om rökare
  5. gyn-us på kvinnor med proximal DVT
74
Q

medvetslöshet och intoxikationer

A

GRUNDLÄGGANDE vid medvetslöshet: säkerställ vitala funktioner
- A-E
- narkos på plats vid djup medvetslöshet eller behov av luftvägshantering

intox vanligaste orsaken till medvetslöshet

75
Q

andra orsaker till medvetslöshet

A

ISMAEL
- intox
- strukturellt
- metabol
- allvarlig infektion: sepsis (kan ensamt ge medvetandesänkning hos äldre även utan spridning till CNS)
- epileptogen
- left overs (psykogen, annat)

76
Q

vad göra vid medvetslöshet

A
  1. nål, prover enligt intox-rutin + blodgas med laktat, glukos
  2. ge AB direkt vid misstanke om meningit (gäller även annan allvarlig infektion). Vid meningit-misstanke ges kortison innan AB såvida pat INTE HAR PETECKIER
  3. DT hjärna: efter stabilisering, följ med till rtg
  4. ofta vård på IVA
77
Q

intox

A
  1. tidpunkt för intag
  2. med vad
  3. dos

bedöm hur allvarlig intoxikationen är
överväg: gifteliminering, antidot

beh är ofta symtomatisk

ta hjälp av giftis vb

bedöm behov av vårdintyg: bedöm även suicidalitet och ev behov av extravak

78
Q

vad avgör vårdnivå vid intox

A

intoxikationens allvarlighetsgrad och suicidrisk

79
Q

opåverkad pat med lindrig intoxikation

A

till psykiatrin eller hem beroende av suicidrisk

80
Q

måttligt påverkad patient vid intox (RLS < 4) eller potentiellt allvarlig intoxikation

A

MAVA för obs, ev arytmiövervak

utifrån suicidrisk ställningstagande till extra tillsyn/vak

81
Q

potentiellt livshotande intoxikationer

A

OAVSETT hur påverkad pat är ska fallet alltid diskuteras med narkos

82
Q

vad får man göra utan vårdintyg

A

aggressiv eller motoriskt orolig patient som utgör hot för sig själv eller omgivningen får hållas fast och/eller sederas med lagligt stöd även utan vårdintyg

  1. larma securitas
  2. ge benso im
  3. tillkalla vb narkos

tvångsåtgärder när nödsitution INTE föreligger kräver vårdintyg och intagningsbeslut av psykiater (BJ)

83
Q

ex på behandling vid medvetandesänkning

A
  1. hypoglykemi: glukos 30%
  2. opiatintox: naloxon
  3. bensodiazepin: flumazenil (lanexat)
  4. EP: stesolid
84
Q

orsaker till synkope

A
  1. arytmi: känd hjärtsjukdom, kort duration, ev. palpitationer
  2. EP: kramp, postiktal, tungbett, faecesavgång
  3. LE: dyspne, taky, DVT
  4. hypoglykemi
  5. strukturell hjärtsjukdom: blåsljud, ansträngningskorrelerat
  6. SAB: hv, fokalneurologi
85
Q

handläggning synkope

A

A-E
EKG
anamnes: noga
cor-pulm
neurologstatus: vid misstanke om kramp eller SAB

86
Q

synkope: arytmi eller hjärtsjukdom

A

påverkad pat med arytmi: koppla def, ta till HIVA

tidigare hjärtsjukdom, pat EKG eller annan stark misstanke om kardiell genes: arytmiövervak, t.ex. MAVA

87
Q

förstagångskramp

A

sätt nål
MAVA för obs
ordinera stesolid vid behov iv
DT via avdelningen om inga neurologiska bortfall

88
Q

vid känd EP med kramp

A

pat med känd EP med hopande anfall eller AT-påverkan
- MAVA obs
- vid flera anfall även kortvariga utan att pat återfår medvetande: narkos (status)
- vid enstaka anfall, fundera på utlösande faktor. Kolla rutinprover, koncentration av anti-ep. Om ingen allvarlig utlösande faktor hittas kan pat gå hem om återställd. Meddela ordinarie läk via journalkopia.

89
Q

benigna orsaker synkope

A

ortostatism: pat kan pga fallrisk behöva observeras, medicinjusteras och mobiliseras inneliggande

90
Q

OBS ALLA MED SYNKOPE

A

fundera kring bilkörning

91
Q

allergi

A

A-E
- titta i svalg
- handläggning beror på reaktionens grad samt allergen

vad hände
när, tid till symtom
allergen/exponering

92
Q

astma vid allergi

A

dessa pat löper ökad risk för allvarliga reaktioner med luftvägsobstruktion

93
Q

urtikaria och angioödem kan också bero på

A

underliggande infektion

94
Q

anafylaxi (allvarlig systemisk reaktion)

A
  1. anamnes på eller fynd talande för: hypotoni, bronkspasm, slemhinnesvullnad med hotad luftväg eller histaminerg GI-reaktion
  2. adrenalin 1 mg/ml (0.3 ml) + kortison + antihistamin
    - dessa ska i regel obs inneliggandes
    - vid kvarstående systempåverkan efter beh kontakta narkos, annars lägg in på MAVA
95
Q

lindrig systemreaktion

A

urtikaria

andningsbesvär: utan obstruktivitet, angioödem utan luftvägspåverkan

= kortison + antihistamin

avvakta effekt på AM

pat som svarar på beh eller ej försämras kan gå hem efter 1-2 h observation, annars inläggning MAVA

adrenalin sc kan övervägs vid utebliven effekt. Ge uppföljande beh med antihistamin och kortison 5 dagar efter systemreaktion för att undvika återfall

96
Q

vad ska man alltid göra efter en systemreaktion

A

svansbehandling med
1. kortison: 3 mg betapred 5 dagar
2. loratadin 10 mg 5 dagar

FÖR att undvika återfall

97
Q

lokal reaktion

A

antihistamin, lokalbehandling med hydrokortison och LA (xyloproct)

98
Q

obs obs vid allergi

A

vid allvarlig systemreaktion oavsett agens

eller

lindring systemreaktion på födoämnen, bi-getingstick eller LM

= REMISS allergimottagningen för bedömning. Övriga behöver ej följas upp. Överväg att förskriva epipen direkt.

99
Q
A

AT-medicin (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions