Medicin: lathund till akuten Flashcards

1
Q

ABCDE

A

A: pratbar, rörelse bröstkorg, luft mun/näsa, biljud vid andning (stridor, snark), misstanke halsryggsskada
- immobilisera nacke vb
- åtgärd ofri luftväg: intubera, svalgtub, kantarell, käklyft

B: andningsrörelser, AF, sat, auskultera/perkuttera
- syrgas: den mängd som krävs för att nå önskad syrgas
- bronkdilaterande vid spasm
- assisterad ventilation vb
- avlasta ev. tryck-ptx med thorakoscentes

C: halsvensstas, pulsar (sidoskillnad, fyllnad), perifer/central cirkulation, HF, BT, auskultation, EKG, buk, nålar, blodgas
- vätska, AB, anafylaxi adrenalin, allvarlig arytmi deff

D: RLS, pupiller, nackstelhet, grov neurologi, p-glukos
- antidot intox, glukos vid hypoG

E: temp, hudinspektion (sår, peteckier, stick, erytem)
- förhindra avkylning, kortison vid generaliserat erytem, analgetika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad gör man efter A-E

A

re-evaluera: vilket effekt har åtgärder fått

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

viktiga diffar bröstsmärta

A
  1. AKS: ustrålning, EKG, vagala symtom
  2. pneumoni: feber, hosta
  3. LE: dyspné, cirk påverkan, DVT
  4. perikardit: andnings-läges-korrelerad smärta, ÖLI

5: ptx: andningskorr smärta, perkussion, KOL

6: AD: kraftigt skärande smärta, BT skillnad armar, smärtvandring

  1. esofagusruptur/mediastinit: kräkning mot stängd epiglottis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad ska ingå vid bröstsmärta initialt

A

EKG
A-E
auskultation cor pulm
palp buk-thorax

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

ställningstagande akut CORAI

A

ST-höjning eller nytillkommet vänster grenblock
- kort anamnes + A-E
- kontakt med k-BJ
- ta ställning till akut CORAI samt val av trombocythämmare
- följ med patienten till PCI-lab eller HIA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vilka pat med bröstsmärta ska läggas in

A

stark misstanke om AKS: typiska symtom + EKG eller TNI-stegring

obs patienter där invasiv åtgärd ej är aktuellt (demens etc): MAVA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

centralt vid handläggning av bröstsmärta

A

riskfaktorer
- tidigare CVD, ålder, DM, rökning, hereditet, HT, hyperlipidemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vid vag misstanke om AKS

A

CVD-riskfaktorer och oförklarlig buksmärta
- lägg in på MAVA med ischemiövervak och ny TNI-kontroll
- avvakta med antitrombotisk behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

viktigt att inte missa vid buksmärta

A

palpera buk/thorax för att hitta benigna orsaker, kan man framkalla bröstsmärtan?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

obs TNI

A

om > 6h förflutit sedan symtomdebut och TNI är under referens så har pat inte hjärtinfarkt. Man kan dock ha både stabil och instabil angina utan TNI-släpp

tänk på andra saker som kan ge TNI stegring: flimmer, hjärtsvikt, njursvikt
= ta aldrig TNI i frånvaro av bröstsmärta eller EKG förändringar talande för ischemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

orsaker till dyspné

A
  1. hjärtsvikt: ortopné, viktuppgång, ödem
  2. astma, KOL: ronki, rök
  3. pneumoni, sepsis: feber, frossa
  4. LE: plötslig debut, pleuritsmärta, hypoxi
  5. ångest: hyperventilation, domningar, hjärtklappning
  6. arytmi: EKG, hjärtklappning
  7. pneumothorax: plötslig debut, emfysem
  8. acidos: DM, njursvikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

initial handläggning dyspne

A

A-E
anamnes
EKG
ausk cor pulm
palp buk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

blodgas vid dyspne

A

ska alltid tas vid hypoxi eller AT påverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vid acidos

A

sök orsak och behandla den

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hypoxi: beh

A

syrgas, den mängd som krävs för målpox
1. lungfrisk: > 94-98
2. KOL: > 88-92%

vid otillfredställande saturation trots 15 L syrgas på reservoarmask eller ansträngt arbete med hot om resp kollaps ring narkos

vid resp acidos eller tilltagande CO2 retention tala med narkos

vid risk för retention lämna ej pat obevakad

syrgasbehov = inläggning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad ska man alltid misstänka vid andningspåverkad patient

A

överväg alltid svår bakteriell infektion oavsett bakomliggande sjukdom
- ge AB på vid indikation i akutskedet, behandla brett om oklart fokus

kontakta inf BJ vid svårt sjuk patient med sepsis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vilka infektioner kan beh polikliniskt

A

okomplicerad pneumoni
pyelonefrit
sårinfektion
= öppenvård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

riskvärdera vid pneumoni

A

CRB-65

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

obstruktivitet

A

bronkvidgande + kortison
- PEF mätning före/efter

värdera därefter inläggningsbehovet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

obs KOL

A

kan ge vätskeretention, diuretika bör övervägas som tilläggsbehandling

överväg även andra diagnoser till pat med dyspné med KOL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

LE

A

vid hög misstanke: utredning inneliggandes med DT pulmonalis alt scintigrafi närmsta dygnet, d-dimer inget värde
- obs: påbörja beh med LMWH direkt vid hög misstanke
- vid cirk påverkan: diagnostik akut som underlag till ev. trombolys på IVA, starka behandling med heparin istället för LMWH

låg misstanke: uteslut med D-dimer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

indikation för HIA vid hjärtsvikt

A

behov CPAP, nitrodropp eller vid samtidigt hypotension

ta kontakt med kardiolog BJ vb

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

obs hjärtsvikt

A

fundera alltid på orsak till hjärtsvikt och behandla den

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

generellt kroniska hjärtsvikt pat

A

kräver flera dagar med diuretika inneliggandes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
vid nytillkommen hjärtsvikt
lägg in för utredning (alt VC beroende på AT)
26
obs radiologi akuten
beställ enbart rtg som påverkar handläggningen kommande dygnet endast rtg us som påverkar omedelbar hantering görs nattetid t.ex. vid misstänkt pneumothorax eller DT pulmonalis vid cirk påverkan
27
obstruktiv beh
atrovent + ventoline i nebulisator ev. prednisolon ev AB
28
hjärtsvikt
nitro morfin furix ev. frekvensreglerande
29
orsaker till yrsel
stroke: akut debut, neurologiska bortfall arytmi: synkope, palpitationer LM biverkningar: nya LM, försämrad elimination, hypnotika hjärntumör: progriderande symtom, neurologiska bortfall
30
status vid yrsel
A-E EKG neurologstatus hjärtausk
31
akut debuterande yrsel med fokal-neurologiska bortfall
lägg in på stroke-klinik, DT hjärna, överväg möjlighet trombolys
32
benigna orsaker till yrsel + undersökning
1. dix-hallpike (BPPV) 2. head impulse test: vestibularisneurit 3. ortostatiskt prov 4. palpation nackmuskulatur: spänningsyrsel 5. otoskopi: vaxpropp
33
behov av inläggning vid yrsel
utgörs av AT och hjälpbehov MAVA för observation och symtomlindring ställningstagande till fortsatt utredning sker på avdelningen
34
ÖNH vid yrsel
rotatorisk yrsel utan fokalneurologi eller med samtidigt hörselpåverkan
35
om man inte hittar orsak
det finns massa orsaker till yrsel, inte alltid så att man måste sätta en diagnos på akuten. Om okej AT samt ej neurologiska bortfall kan man hänvisa att söka åter vid försämring.
36
rörelseträning
yrsel oavsett genes kan initialt ge ostadighetskänsla kvarstående informera patienten uppmana till rörelseträning som gör nästan all yrsel bättre
37
behandling vid olika former av yrsel
1. BPPB = epleys manöver 2. Symtomatiskt: RA + primperan 3. spänningsyrsel: info, lugnande besked, yrselträning
38
viktiga arytmier
1. flimmer 2. paroxysmal SVT 3. AV block 4. VT 5. asystoli
39
initial bedömning arytmi
A-E ekg ausk cor pulm
40
hjärlarm: när
medvetslös person med ingen/onormal andning
41
hjärtövervak
taky eller brady med 1. AT påverkan (blek, kallsvettig) 2. cirk påverkan: BT < 90
42
VT: tills motsatsen bevisas
breddökad takykardi (>120 ms, > 100 bpm) vid misstanke om VT eller behov av transthorakal pacing: koppla på defibrillator ta kontakt med kard-BJ +- narkos för akut elkonvertering transport till HIVA så fort pat är stabil nog för detta. om opåverkad patient tas esofagus-EKG innan
43
sekundär orsak till arytmi
viktigt att alltid tänka på orsaker till arytmier - sepsis, LE, MI, blödning
44
FF/fladder
bestäm om det ska elkonverteras eller ej + akut eller polikliniskt - polikliniskt: opåverkad patient, fastande, åter morgonen efter, obs sätt in AK + åb till kardiologmottagningen allmänpåverkad - frekvensreglera på akuten, utvärdera effekt efter en timme - om fortsatt symtom: lägg in MAVA
45
smal regelbunden takykardi
ta till HIVA: esofagus EKG - tolkning kan anstå till dagen efter - ge adenosin, diskutera med BJ vid utebliven effekt - om normal rytm ges på adenosin hem med uppföljning polikliniskt
46
symtomgivande bradykardi
lägg in med arytmiövervak
47
pat som fått tillslag av ICD
kontakta BJ = tid på fyslab för kontroll jourtid: lägg in på kard för arytmiövervak (vid flera tillslag eller AT) opåverkad patient med enstaka tillslag kan gå hem med åb till ICD mott snarast
48
behandling flimmer
1. betablockad alt seloken 2. digoxin om betablockad ej effekt eller om KI för betablockad
49
PSVT
adenosin
50
bradyarytmi
atropin
51
NEDSATT AT
vanlig sökorsak, flera orsaker, variernade allvarlighetsgrad 1. A-E: svikande patient? 2. EKG + ankomstprover (blod, el, glukos, CRP) 3. se över hela kroppen: fraktur, trycksår, infektionstecken 4. testa mobilitet, ta ur sängen 5. LM lista!!!!!!!! nya LM? doser?
52
lindade sår
ska lindas av och inspekteras
53
vid nedsatt AT
inläggning? - om pat inte längre kan sköta ADL (mobilisering, mat-dryck, hygien) med den hjälp som finns sedan tidigare om inläggning och initial bedömning inte visaar akut livshotande sjukdom ska ingen ytterligare utredning ske på akutmittagningen. Konsulter/rtg etc sköts från avdelningen
54
vid fall hemma
fundera på orsak till fallet leta aktivt efter frakturer sepsis vanlig orsak till muskelsvaghet/fall, ff.a. hos äldre samt pat med tidigare stroke
55
viktiga prover vid falltraunma
CK och myoglobin - om pat blivit liggandes eller har tecken på tryckskador
56
vanlig orsak till nedsatt AT
dehydrering - pausa ACE-/ARB , diuretika
57
stroke - handläggning
1. stroke brukar identifieras i ambulans, handläggs via avd utan att passera akutmottagningen. Medicinjour sköter trombolyslarm jourtid dock. 2. för pat på akuten: - få debut för symtom: tid - NIHSS/neurologstatus - DT-hjärna - aktuell för trombolys? - KI för trombolys
58
tidsgräns tombolys
4.5 h från symtomdebut
59
när trombolys ej är aktuellt
lägg in på stroke-avd DT hjärna skrivs från akuten men måste ej göras omedelbart - obs gäller ej för patienter med pågående AK: DT hjärna asap
60
symtom från tidigare stroke
kan återkomma/försämras vid t.ex. infektion
61
perifer facialispares
misstolkas ofta som stroke, behöver inte röntgas eller vårdas inneliggande - ge kortison, remiss ÖNH för uppföljning, prata med öron vid tveksamhet
62
viktiga orsaker till huvudvärk
1. SAB: urakut debut, nackstel, medvetandepåverkan, neurologi 2. annan IC-blödning: neurologi, trauma, AK 3. bakteriell meningit: frossa, feber, nackstel, medvetande påverkan 4. tumör-inklämning: medvetandepåverkan, neurologi, morgonhuvudvärk med illamående 5. temporalisarterit: PMR-symtom, temporal palpömhet = vid kvarstående misstanke om någon av dessa = inläggning
63
bedömning vid huvudvärk
A-E neurostatus palpera nacke-skalle (stelhet, ömhet) anamnes för SAB SR för temporalisarterit
64
skäl att göra akut DT vid huvudvärk (blödning?)
1. urakut debut 2. neurologiska bortfall (obs ej migrän med övergående aura) 3. medvetandepåverkan OBS: i andra fall är radiologi inte indicerat via akutmottagningen
65
KI NSAID
blödningsmisstanke
66
SAB
vid misstanke samt blank DT - gör LP > 6h från debut
67
benigna orsaker till huvudvärk
långsamt tilltagande HV: behöver ej utredas akut om neurologi är normal - spänningshuvudvärk: sjukgymnast - oklar hv/migrän: neurolog/AT - sinuit: spolningsbehov till ÖNH - horton: neurolog
68
inläggningsbehov vid HV
bestäms delvis av smärtan, vid opiat-krävande smärta bör inläggning övervägas
69
tips smärtlindring vid huvudvärk
paracetamol + nsaid - liten dos bensodiazepiner är ofta effektivt syrgas vid hortons-hv info, lugnande besked
70
DVT - alt diagnoser
trauma blödning artrit bakercysta infektion (ulj samt d-dimer kan vara falskt negativa)
71
DVT misstanke
well score - låg misstanke < 2 p: d-dimer - hög misstanke ≥ 2 p eller om d-dimer har risk att bli falskt positiv: ulj om man ej får ulj samma dag: fragmin i beh-dos, åter till akuten när ulj gjort. Därefter NOAK om påvisad DVT ta ställning till prel behandlingstid. åb vid beh tidens slut
72
obs vid DVT
OBS kompressionstrumpor
73
malignitetsscreening vid oprovocerad DVT: initieras på akuten
1. riktad anamnes 2. palp: lgll, buk, bröst 3. provtagning (blod, el, lever, SR, PSA män > 50 åå) 4. lung-rtg polikliniskt om rökare 5. gyn-us på kvinnor med proximal DVT
74
medvetslöshet och intoxikationer
GRUNDLÄGGANDE vid medvetslöshet: säkerställ vitala funktioner - A-E - narkos på plats vid djup medvetslöshet eller behov av luftvägshantering intox vanligaste orsaken till medvetslöshet
75
andra orsaker till medvetslöshet
ISMAEL - intox - strukturellt - metabol - allvarlig infektion: sepsis (kan ensamt ge medvetandesänkning hos äldre även utan spridning till CNS) - epileptogen - left overs (psykogen, annat)
76
vad göra vid medvetslöshet
1. nål, prover enligt intox-rutin + blodgas med laktat, glukos 2. ge AB direkt vid misstanke om meningit (gäller även annan allvarlig infektion). Vid meningit-misstanke ges kortison innan AB såvida pat INTE HAR PETECKIER 3. DT hjärna: efter stabilisering, följ med till rtg 4. ofta vård på IVA
77
intox
1. tidpunkt för intag 2. med vad 3. dos bedöm hur allvarlig intoxikationen är överväg: gifteliminering, antidot beh är ofta symtomatisk ta hjälp av giftis vb bedöm behov av vårdintyg: bedöm även suicidalitet och ev behov av extravak
78
vad avgör vårdnivå vid intox
intoxikationens allvarlighetsgrad och suicidrisk
79
opåverkad pat med lindrig intoxikation
till psykiatrin eller hem beroende av suicidrisk
80
måttligt påverkad patient vid intox (RLS < 4) eller potentiellt allvarlig intoxikation
MAVA för obs, ev arytmiövervak utifrån suicidrisk ställningstagande till extra tillsyn/vak
81
potentiellt livshotande intoxikationer
OAVSETT hur påverkad pat är ska fallet alltid diskuteras med narkos
82
vad får man göra utan vårdintyg
aggressiv eller motoriskt orolig patient som utgör hot för sig själv eller omgivningen får hållas fast och/eller sederas med lagligt stöd även utan vårdintyg 1. larma securitas 2. ge benso im 3. tillkalla vb narkos tvångsåtgärder när nödsitution INTE föreligger kräver vårdintyg och intagningsbeslut av psykiater (BJ)
83
ex på behandling vid medvetandesänkning
1. hypoglykemi: glukos 30% 2. opiatintox: naloxon 3. bensodiazepin: flumazenil (lanexat) 3. EP: stesolid
84
orsaker till synkope
1. arytmi: känd hjärtsjukdom, kort duration, ev. palpitationer 2. EP: kramp, postiktal, tungbett, faecesavgång 3. LE: dyspne, taky, DVT 4. hypoglykemi 5. strukturell hjärtsjukdom: blåsljud, ansträngningskorrelerat 6. SAB: hv, fokalneurologi
85
handläggning synkope
A-E EKG anamnes: noga cor-pulm neurologstatus: vid misstanke om kramp eller SAB
86
synkope: arytmi eller hjärtsjukdom
påverkad pat med arytmi: koppla def, ta till HIVA tidigare hjärtsjukdom, pat EKG eller annan stark misstanke om kardiell genes: arytmiövervak, t.ex. MAVA
87
förstagångskramp
sätt nål MAVA för obs ordinera stesolid vid behov iv DT via avdelningen om inga neurologiska bortfall
88
vid känd EP med kramp
pat med känd EP med hopande anfall eller AT-påverkan - MAVA obs - vid flera anfall även kortvariga utan att pat återfår medvetande: narkos (status) - vid enstaka anfall, fundera på utlösande faktor. Kolla rutinprover, koncentration av anti-ep. Om ingen allvarlig utlösande faktor hittas kan pat gå hem om återställd. Meddela ordinarie läk via journalkopia.
89
benigna orsaker synkope
ortostatism: pat kan pga fallrisk behöva observeras, medicinjusteras och mobiliseras inneliggande
90
OBS ALLA MED SYNKOPE
fundera kring bilkörning
91
allergi
A-E - titta i svalg - handläggning beror på reaktionens grad samt allergen vad hände när, tid till symtom allergen/exponering
92
astma vid allergi
dessa pat löper ökad risk för allvarliga reaktioner med luftvägsobstruktion
93
urtikaria och angioödem kan också bero på
underliggande infektion
94
anafylaxi (allvarlig systemisk reaktion)
1. anamnes på eller fynd talande för: hypotoni, bronkspasm, slemhinnesvullnad med hotad luftväg eller histaminerg GI-reaktion 2. adrenalin 1 mg/ml (0.3 ml) + kortison + antihistamin - dessa ska i regel obs inneliggandes - vid kvarstående systempåverkan efter beh kontakta narkos, annars lägg in på MAVA
95
lindrig systemreaktion
urtikaria andningsbesvär: utan obstruktivitet, angioödem utan luftvägspåverkan = kortison + antihistamin avvakta effekt på AM pat som svarar på beh eller ej försämras kan gå hem efter 1-2 h observation, annars inläggning MAVA adrenalin sc kan övervägs vid utebliven effekt. Ge uppföljande beh med antihistamin och kortison 5 dagar efter systemreaktion för att undvika återfall
96
vad ska man alltid göra efter en systemreaktion
svansbehandling med 1. kortison: 3 mg betapred 5 dagar 2. loratadin 10 mg 5 dagar FÖR att undvika återfall
97
lokal reaktion
antihistamin, lokalbehandling med hydrokortison och LA (xyloproct)
98
obs obs vid allergi
vid allvarlig systemreaktion oavsett agens eller lindring systemreaktion på födoämnen, bi-getingstick eller LM = REMISS allergimottagningen för bedömning. Övriga behöver ej följas upp. Överväg att förskriva epipen direkt.
99