MCQ gamla tentor Flashcards
1
Q
- Carl är 27 år och har diagnosen bipolär sjukdom. Han har sedan ett par år behandlats med
litium och det har fungerat väldigt bra. Carl gillar att sporta på fritiden och har bestämt sig för
att ställa upp i Vasaloppet nästa år. Därför har han börjat löpträna nästan varje dag och känner
nu av en inflammation i ett muskelfäste. Per som är hans träningskompis känner igen
symptomen och rekommenderar Carl att ta en tablett Naproxen som han ger till Carl att ta
direkt. Carl får ett par till så att han ”klarar” sig tills han kan köpa fler. Dagen efter, när Carl
precis kommit till jobbet får han kraftig hjärtklappning och händerna skakar kraftigt. Han
förstår ingenting och blir mycket rädd.
Vad har Carl troligtvis råkat ut för? - Läkemedelsinteraktion då NSAID ökar renala clearence
- Läkemedelsinteraktion då NSAID minskar renala clearence
- Läkemedelsinteraktion då ASA ökar renala clearence
- Läkemedelsinteraktion då ASA minskar renala clearence
- Läkemedelsinteraktion då Naproxen ökar renala clearence
A
Rätt svar är 2. Naproxen är ett NSAID, vilka minskar renala clearance och får
litiumkoncentrationen att stiga. De flesta kunde denna farmakologiska kunskapsfråga om
mekanismer bakom litiuminteraktioner som bl.a. undervisas under
psykofarmakologiseminariet under integreringen.
2
Q
- Du är AT-läkare som träffar Johan, en 29-årig man för fördjupad anamnes och MINI
intervju. Johan har haft återkommande nedstämdhetsperioder, MINI ger utslag på tydliga
depressiva episoder tidigare i livet samt två episoder med hypomani som varat två veckor vid
båda tillfällena. Dessa episoder bedöms inte vara utlösta av substanser eller andra somatiska
tillstånd.
Hur tänker du diagnostiskt, vilket av följande är mest sannolik? - Bipolär sjukdom typ 1
- Bipolär sjukdom typ 2
- Bipolär sjukdom ospecificerad
- Unipolär depression med blandade symtom
- Omöjligt att fastställa diagnos, ber Johan fylla i en stämningsdagbok
A
Rätt svar är 2. Han har uppfyllt kriterierna både för depressiva och hypomana episoder och då
blir diagnosen BP II. Man kan ha hypomani under mkt lång tid. Det är inte mani bara för att
tiden överskrider en vecka, vilket troligen är missförståndet bakom alternativ 1. Eftersom han
haft hypomana episoder så är det inte bara blandsymtom, alternativ 4.
3
Q
- Efter tre veckor med fluoxetin-behandling börjar Maria, en 22-årig student, enligt sina
rumskompisar att bete sig konstigt. Hon har varit uppe på nätterna för att jobba med projekt
som inte har någon relation till hennes utbildning. Trots detta har hon varit pigg dagen efter
och även hävdat att hon varit utvilad. Hon har varit mycket mer pratsam än vanligt och även
pratat om en hemlig studie som hon är involverad i. Maria har skiftat mellan att vara mycket
glad till att vara arg och ibland helt utan anledning. Du träffar Maria på akutmottagningen dit
hon sökt tillsammans med en vän. Hon berättar att hon aldrig mått så här och att hon tagit sin
medicin som ordinerat.
Vad är den mest sannolika diagnosen just nu? - Schizoaffektivt syndrom
- Bipolär sjukdom, typ I
- Bipolär sjukdom, typ II
- Schizofreniformt syndrom
- Substansutlöst förstämningssyndrom
A
Rätt svar är 5. Vi vet inte säkert om hon är manisk eller hypoman. Vi vet inte om hon haft
tidigare depressiva episoder. Hon kan ha fått medicinen för ångest. Vi vet att de maniska
symtomen har tidssamband med läkemedelsbehandlingen med Fluoxetin. Vi har bara
underlag för diagnosen substansutlöst förstämningssyndrom just nu, alternativ 5. Detta var en
av de frågor som inte hade en förväntad fördelning. De flesta har svarat BP I, och då har ni
bedömt henne som manisk, men ni har inte beaktat tidssambandet med Fluoxetin, vilket var
tanken med frågan. Frågan har fått vara kvar.
4
Q
- Sven 54 år har en depression, är nedstämd, har tappat intresset för allt, har stark ångest,
särskilt på morgnarna, känner en närmast smärtsam indifferens för allt, inget berör honom.
Livet är totalt meningslöst och han tänker på döden som en befriare. Han har även dagliga
suicidtankar och har tänkt på möjliga metoder att ta sitt liv. Du träffar honom på vårdcentralen
dit han sökte med hjälp av sin son. Du noterar att han har en uttalad psykomotorisk hämning
och en eftersatt hygien. Han skattar 49 poäng på MADRS-S.
Vilket av dessa handläggningsförslag är förstahandsalternativet vid denna symtombild? - Sätt in antidepressiva och följ upp efter en vecka
- Remittera till KBT-behandling på vårdcentralen
- Sätt in antidepressiva, remittera till psykiatri och följ upp efter en vecka
- Ring till psykakuten och informera att du skickar patienten dit med medföljande
personal - Skriv ett vårdintyg och skicka patienten med medföljande personal och vårdintyget
till psykakuten
A
Rätt svar är 4. De flesta har skrivit 4 eller 5, så ingen har utsatt honom för fara utan insett hur
sjuk han är. Däremot skulle 5 innebära en kränkning, kanske helt i onödan. Han kanske åker
med till sjukhuset utan att protestera, särskilt om hans son kan följa med honom. Han har inte
vägrat. Han har suicidplaner, men ingen uttalad intention. Han söker hjälp och han har
involverat sin son, d.v.s. ber om hjälp. Han har även en uttalad hämning som gör det svårt för
honom att agera impulsivt.
5
Q
- En 25-årig man kommer till den psykiatriska akutmottagningen, med polishandräckning
efter att andra studenter på studentboendet larmat polis. Mannen hade betett sig hotfullt och
slagit till en annan student i korridoren. Detta var en av de få gångerna de sett honom på över
ett halvår, då han senaste tiden mest isolerat sig på sitt rum, täckt för fönster och dörrspringor
och betett sig besynnerligt. Mannen är övertygad om att de andra studenterna i korridoren är
ute efter honom och vill förgifta honom. Han säger att grannarna håller på att bygga en gång
via ventilationen in till honom där han övervakas och där de kan sprida giftiga gaser in till
honom. Han är kraftigt avmagrad och har inte rena kläder på sig och öronen fullproppade med
papper vid ankomst till sjukhuset i psykiskt status noteras neutralt stämningsläge men dålig
formell och emotionell kontakt på grund av uttalad misstänksamhet. Vilken är den troligaste
diagnosen? - Schizoaffektivt syndrom
- Schizofreniformt syndrom
- Schizofreni
- Depression med psykotiska symtom
- Vanföreställningssyndrom
A
Rätt svar är 3. De flesta har skrivit schizofreni. Sjukdomsbilden är mycket typisk. Den
information som gör att man ställa diagnosen är att han verkar haft symtomen mer än ett
halvår (alltså inte schizofreniformt syndrom).
6
Q
6.En 52 årig man med känd schizofreni söker psykiatriska akutmottagningen sent en kväll.
Han har i öppenvården för 3 dagar sedan fått ökad dos av sitt antipsykotiska läkemedel pga
ökad frekvens av rösthallucinationer vilka plågat honom. Mannen säger att han känner sig
stel i armar och nacke och har börjat skaka i händerna och känner sig trög i skallen.
Vilket av följande antipsykotiska läkemedel medför störst risk att framkalla denna typ av
biverkningar?
1. Klozapin
2. Olanzapin
3. Aripiprazol
4. Haloperidol
5. Quetiapin
- Vilken behandling ordinerar du mannen på akuten?
- T Diazepam/Stesolid®
- T Propanolol/Inderal®
- T Prometazin/Lergigan®
- T Risperidon/Risperdal®
- T Biperiden/Akineton®
A
Rätt svar är 4. Den första generationen antipsykotika har mer motoriska biverkningar, till dem
hör Haldol. Den andra generationen har mer metabola biverkningar. Motoriska biverkningar i
samband med insättning/höjning av första generationens antipsykotiska är dystonier. Övriga
alternativ har inte lika hög risk för denna biverkan.
Rätt svar är 5. Mot dystoni använder man Akineton, men man skulle även sänka Haldoldosen.
7
Q
- En 65-årig man kommer till psykiatriska akutmottagningen med sin hustru. Han vill inte
vara där men hustrun är bestämd på att de behöver söka hjälp och berättar att mannen är helt
fastlåst i föreställningen att han ruttnar inifrån. Han har nyligen gått i pension efter att ha
arbetat som högstadielärare i många år. Sedan han slutade arbeta har han blivit alltmer
oföretagsam. Vill inte umgås med vänner längre eller gå utanför huset. Är övertygad om att
han har fått cancer och ruttnar inifrån. Han känner ingen matlust. Har svårt att sova men
känner sig trött hela tiden. Senaste månaden har han hört en röst som påtalar att han är
”värdelös och en parasit för andra”. Hustrun berättar att de varit till vårdcentral som tagit
blodprover och ingenting i läkarundersökningen eller blodproverna har varit avvikande.Vad
misstänker du i första hand för diagnos? - Schizofreni
- Vanföreställningssyndrom
- Depression med psykotiska symtom
- Schizoaffektivt syndrom
- Demensutveckling
A
Rätt svar är 3. Detta är en sjukdomsbild som vid svår depression med stämningskongruenta
depressiva vanföreställningar. Han drabbas då han blir pensionär och tappar sitt sociala
sammanhang. Äldre män är överrepresenterade i denna grupp och även bland dem som tar
sina liv. Sjukdomsförloppet och symtomkonstellationen är inte typisk för de andra tillstånden.
8
Q
- En 32-årig man söker vård på den psykiatriska akutmottagningen då han uppger att ”ryska
spioner är efter mig”. Han berättar att nyhetsuppläsare på TV4 via sina nyhetstexter ger dolda
budskap till just honom som uppmanar honom att söka skydd och omedelbart fly. Han tror att
han kommer förintas snart. Hans önskemål är att kunna få lugnande tabletter för att kunna
sova och minska ångest under sin flykt och planerade resa för att komma undan.
Vilka av nedanstående symtom sammanfattar bäst mannens symtombild? - Associationsstörningar och auditiva hallucinationer.
- Persekutoriska vanföreställningar samt hänsyftningsidéer.
- Grandiosa vanföreställningar samt illusioner.
- Imperativa rösthallucinationer och tankestopp.
- Erotomana vanföreställningar och desorganisation.
A
Rätt svar är 2. Persekutoriska vanföreställningar är vanföreställningar om att vara förföljd och
nyhetsuppläsare som ger dolda budskap är hänsyftningsidéer av vanföreställningskaraktär.
9
Q
- Du vikarierar på en vårdcentral då du träffar Sven, 64 är gammal. Sven är änkeman sedan
två år tillbaka då hans sambo avled efter en lång kamp mot bröstcancer. Sven jobbar som
gymnasielärare i fysik och matematik och tycker om sitt jobb och eleverna. Det senaste
halvåret har Sven haft svårt att sova, sover oroligt och vaknar flera gånger under natten. Han
blir lätt utmattad, har svårt att koncentrera sig, har mycket huvudvärk, blir lätt disträ. Han har
ständiga grubblerier inför olika situationer (oroar sig över att ha för lite pengar för att betala
sina räkningar, ha glömt bort att stänga av spisen, ha tappat bort hem-nycklarna, att ha glömt
bort att låsa dörren, etc.). Trots alla problem har Sven klarat jobbet bra. Sven dricker sällan
alkohol, har aldrig provat några droger. Han är kroppsligt frisk.
Vilken diagnos är utifrån informationen ovan den mest troliga? - Egentlig depression
- Demensutveckling
- Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
- Tvångssyndrom (OCD)
- Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
A
Rätt svar är 5. Han har ingen kognitiv svikt och tycker om sitt jobb. Det finns ingen säker
beskrivning av att han är nedstämd, det finns ingen beskrivning av ngt trauma, däremot en
förlust. Det finns ingen beskrivning av tvång.
10
Q
- Du är AT-läkare på en psykiatrisk avdelning och träffar Sven, en 58 årig änkeman, som
blev frivilligt inlagd för två dagar sedan för behandling av en svår depressiv episod med
starka självmordstankar. Nu säger Sven bestämt att han vill hem, ”det är dags att återförenas
med min fru”. Du inser att detta är allvarligt.
Hur fortsätter du med din suicidriskbedömning? - Går igenom suicidstegen genom att fråga kring dödstankar, dödsönskan, s-tankar, splaner
- Går och hämtar en MINI-intervju för att ställa de frågor som finns i suicidmodulen
- Går och hämtar en Columbia-skala, den lämpar sig bäst i den situationen
- Frågar noggrant kring risk- och skyddande faktorer för suicid
- Frågar om detta betyder att han har bestämt sig att ta sitt liv och i så fall på vilket
sätt
A
Rätt svar är 5. Suicidstegen från början blir fel eftersom du redan veta att han har starka
självmordstankar, du behöver bara veta vilka konkreta planer och intention han har. I det här
läget blir hjälpmedlen sekundära. Du förstår redan att han är mycket suicidal, du måste börja
här och nu.
11
Q
- Helena är en ensamstående kvinna som under många år jobbat som sjuksköterska med
Läkare Utan Gränser i olika konfliktdrabbade områden. Hon har under sin tjänstgöringstid
sett civila som lemlästats och dödats. Hon söker nu till sin husläkare p.g.a. att hon har svårt att
somna, har mardrömmar, får flash-backs av olika tidigare händelser som hon har varit med
om. Helena är tveksam till att tala om allt som hänt, är rädd att ångesten skall bli värre och
vill bara glömma. Helena började denna vecka på ett nytt jobb och det har fungerat bra.
Helena oroar sig för hur hon skall klara jobbet i längden om hon inte får sova och vill ha
sömnmedicin. Du bedömer att Helena lider av Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och
rekommenderar remiss till psykolog.
Vilken psykoterapibehandling bör du i första hand rekommendera? - Kognitiv terapi – KT
- Kognitiv beteende terapi – KBT
- Eye Movement Desensitisation and Reprocessing - EMDR
- Emotion Regulation Group Training - ERGT
- Dialektisk beteendeterapi - DBT
A
Rätt svar är 2. KBT och EMDR är båda behandlingar med vetenskapligt stöd vid PTSD, men
riktlinjerna rekommenderar KBT i första hand. Kognitiv terapi räcker inte för man behöver
exponeras för sin traumaminnen. Övriga behandlingar är inte aktuella vid PTSD utan
komplicerad samsjuklighet.
12
Q
- Du är nybliven legitimerad läkare inom öppenvårdspsykiatrin då du har en bokad
telefonuppföljning med en 30 årig kvinna, Elin, som har en diagnostiserad bipolär sjukdom
och behandlas med Lamotrigin 200 mg/dag. Elins mor har behandlats med Lithium i många
år och mår bra. Elin vill nu testa samma medicin som sin mamma. Hennes läkare har beställt
sedvanliga blodprovstagningar inför insättning av Lithium. Vid telefonsamtal berättar Elin att
hon aldrig har lyckats lämna några blodprover pga. en uttalad rädsla av att se blod. Denna
information har hon aldrig tidigare vågat berätta för någon. Elin är rädd för att svimma av i
samband med blodprovstagningar. Elin undrar om det finns en behandling som kan hjälpa
henne på långsikt.
Vilken behandling skulle du i första hand rekommendera? - Pregabalin/Lyrica®
- Bensodiazepiner
- SSRI
- Kognitiv terapi (KT)
- Beteendeterapi (BT)
A
Rätt svar är 5. Här är det exponering som gäller, alltså beteendeterapi. Det kan räcka med
några få sessioner så är en sådan fobi behandlad. Viktigt att veta för alla läkare vars patienter
är sprut/stick/blodrädda. Här räcker det inte att arbeta med tankarna som i KT, man måste
exponera. Läkemedel är ingen lösning på ett livslångt problem, men som bara uppkommer i
specifika situationer, men framförallt för att exponering botar. Frågan bedömer vi har fångat
en verklig kunskapsbrist som vi får ta med tillbaka till vår undervisning.
13
Q
- Du jobbar som AT-läkare på en vårdcentral då du ombeds att träffa en 23 årig man. Under
samtalet är mannen Marvin fåordig men berättar att han mått dåligt sedan det tog slut med
hans flickvän efter ett treårigt förhållande. Marvin flyttade hemifrån vid 17 års ålder och har
sedan dess alltid varit inneboende hos olika flickvänner. I övrigt är han välfungerande, läser
till lärare och är politiskt aktiv. Han fungerar bra i alla dessa sammanhang. Han har efter
senaste separationen flyttat tillbaka hem till föräldrarna och upplever konstant oro för att
något ska hända dem när han är borta. De är ganska gamla och skulle kunna dö. Han upplever
lindring av sin oro när han dricker alkohol, men dricker bara i sociala sammanhang. Marvin
har aldrig haft några problem med koncentration, inlärning, skolprestationer eller social
interaktion.
Vilken situation verkar vara en utlösande faktor för Marvins ångest? - Att vara ensam utan stöd
- Att skiljas från viktiga personer
- Att bli kritiskt granskad av andra
- Att vara självständig vuxen
- Att vara bakfull efter festen
A
Rätt svar: 2. Han verkar vara självständig då han pluggar och är politiskt aktiv, och då
fungerar bra. Han beskriver inte heller någon social ångest (kritisk granskning).
Huvudproblemet verkar vara separationsångest.
14
Q
- Du arbetar som nylegitimerad läkare på en ortopedisk avdelning, där Susanne en 76 årig
kvinna vårdas efter en planerad höftoperation. Susanne, som opererades under gårdagen,
börjar bete sig konstigt, pratar med sig själv, försöker ta på saker som inte finns, ser saker som
ingen annan ser. Hon är mycket agiterad, motsätter sig vård och vill hem. Du misstänker
starkt ett postoperativ delirium.
Vad är i din roll det mest korrekta att göra som nästa åtgärd? - tillkalla psyk-konsult
- fatta ett kvarhållningsbeslut
- fatta ett intagningsbeslut
- skriva ett vårdintyg enligt paragraf 4
- skriva ett vårdintyg enligt paragraf 11
A
Rätt svar 4. Man kan teoretiskt säga att 1 och 4 är rätt, men 4 mer praktiskt och därför mer
korrekt. När man själv skriver vårdintyget ”förbrukar” man inte personen som kan ta
intagningsbeslut. Det är ju bakjouren på psyk som även är konsult. Genom att själv skriva
vårdintyget i ett fall där man tror att det kommer att krävas tvångsvård, minskar man tiden
mellan vårdintyg och intagningsbeslut. Den som valt 5 har inte förstått lagen kring
konvertering. Detta handlar inte om konvertering av frivillig PSYKIATRISK vård till tvång,
utan det var ny inskrivning på den psykiatriska kliniken.
15
Q
- Pelle remitteras från medicinakuten till psykakuten där man har frikänt honom somatiskt
efter att han har kommit med ambulans med bröstsmärtor. Pelle är en ensamstående 52 årig
man som har jobbat som undersköterska. Han har nu varit långtidssjukskriven pga. kronisk
smärta efter en trafikolycka. Vid samtalet beskriver Pelle flera veckors anamnes på depressiva
besvär i form av nedstämdhet, minskat intresse, upplevd psykomotorisk långsamhet, ökat
sömnbehov, minskad aptit, uttalad orkeslöshet, känner sig onyttig, beskriver koncentrationssvårigheter,
och ser ingen mening med livet men säger att han inte har tankar på att begå
självmord.
Vilken uppgift i fallbeskrivning ovan kan framförallt hjälpa dig att bedöma depressionens
svårighetsgrad? - Den långa sjukskrivningen
- Anamnes på kronisk smärta
- Nio depressiva symtomkriterier
- Beskrivning av psykotiska symtom
- Hög MADRS-S poäng
A
Rätt svar 3. I fallet finns nio depressionskriterier beskrivna. Även MADRS kan användas för
svårighetsgradering men det fanns ingen uppgift i fallet om att man gjort någon skattning.
16
Q
- Janina är 35 år gammal, är gift och har två barn, tre och fem år gamla. Hon jobbar som
tandsköterska. Hon är somatisk frisk och förnekar alkohol- och drogmissbruk, är icke rökare.
Janina har senaste månaden besvärats av återkommande attacker som yttrat sig som
hjärtklappning, illamående, svettningar, kvävningskänsla, rädsla över att minsta kontrollen.
Symtomen har kulminerat inom 10 minuter. Hon har sökt tre gånger på medicinakuten den
senaste månaden pga. stark oro över attackerna och dess följder, utan att man funnit någon
kroppslig orsak.
Vilken av nedanstående diagnostiska alternativ är det som stämmer bäst med informationen i
texten ovan? - Panikattacker
- Paniksyndrom
- Paniksyndrom med agorafobi
- Agorafobi
- Kroppssyndrom
A
Rätt svar 2. Hon har upprepade panikattacker och har minst en månads anamnes på oro över
följderna av attackerna, så stark att hon sökt akuten tre gånger. Därmed har hon även ett
paniksyndrom. Något undvikande av platser med mycket folk finns inte beskrivet, d.v.s. inget
agorafobiskt.
17
Q
- Silvia, 23 år, kommer till dig som AT inom primärvården p.g.a. viktnedgång. Silvia är
liten och späd. Hon läser juridik, går andra året. Hon upplever mycket stress av skolarbetet
vilket har lett till att hon fått svårt att äta. Senaste tre månader har hon bara ätit små portioner
då hon fått ont i magen och blivit illamående av mat. Hon har nästa alltid kräkts efteråt. Silvia
har höga krav på sig själv och vill se bra ut. Hon tycker inte om att tappa kontrollen, inte
heller över ätande och vikt. När hon äter för mycket, vilket hon kallar för att hetsäta, hoppar
hon över nästa måltid. Då kan hon även göra 100 sit-ups, eller gå ut och springa minst en
timme. Hon känner självförakt när hon ätit för mycket. Hennes BMI är 17.
Vilka psykiatrisk diagnos är mest sannolikt att Silvia kan lida av? - Anorexia nervosa
- Bulimia Nervosa
- Hetsätningsstörning
- Kroppsyndrom
- Ätstörning UNS
A
Rätt svar 1: I beskrivningen finns viktnedgång till BMI 17, d.v.s. till undervikt. Det finns
beskrivet ett restriktivt ätande, och dessutom kompensation i form av kräkningar och motion
och att hoppa över måltider vilket talar för viktfobi. Det finns ofta en ambivalens hos den
drabbade som gör att man kan söka för viktnedgång, men hennes beteenden domineras av
sådana som gör att hon går ner i vikt. Stress kan förvärra situationen genom att den ofta leder
till ökad rigiditet/överkontroll och mer restriktivt ätande. Det är mycket sannolikt att denna
patient har störd kroppsuppfattning, d.v.s. fyller alla AN kriterierna. Viktig patient att känna
igen, prioriteras vid remiss till psykiatrin.
18
Q
- Du jobbar på en husläkarmottagning och träffar en 35 årig kvinna som önskar ett recept på
Mirtazapin. Hon berättar att hon inte har sovit på flera nätter, eftersom hon haft svårt att varva
ner fysiskt och mentalt. Hon är doktorand och har halvtidskontroll imorgon. Hon känner sig
energisk och entusiastisk, mår väldigt bra, kan sitt ämne otroligt bra, men märker att
sömnbristen gör henne lättdistraherad. Omgivning har uppfattat henne som stressad och hon
har haft svårt att samla tankarna. Hon förnekar intag av droger eller alkohol. Eftersom hon
tidigare har fått Mirtazapin av sin mamma vilket då hjälp henne att varva ner önskar hon få ett
eget recept.
Flera skäl gör att du tvekar att skriva ut Mirtazapin, vilket av följande är det kliniskt viktigaste
skälet? - Det är ett antidepressivum och inget hypnotikum
- Det kan ge dagtrötthet vid insättning
- Det kan ge viktuppgång
- Hon kan ha en pågående hypomani
- Man ska inte medicinera normala reaktioner
A
Rätt svar 4. Det som sticker ut i berättelsen är att hon inte sovit på flera nätter. Självklart kan
denna information rymma många olika bilder beroende på hur dramatiskt lagd man är. Men
om det är sant så är det inte en normal reaktion. OM hon sovit dåligt skulle det kunna vara
det. Den verkligt stressade brukar inte heller beskriva sig som energisk, entuisiastisk och att
hon mår väldigt bra. Det finns en diskrepans i denna beskrivning mot hur en stressad person
skulle uttrycka sig. Denna diskrepans talar för hypomani.
19
Q
- Innan du kontaktar din handledare bestämmer du dig för att påbörja en diagnostisk
bedömning. Vid detta första besök hinner du inte med alla delar i den diagnostiska processen.
Vilken av dessa kan du avvakta med till nästa besök? - Fördjupad psykiatrisk anamnes
- Life-chart
- Suicidriskbedömning
- Strukturerad intervju
- Somatiskt och psykiskt status
A
Rätt svar 4. Här kunde de allra flesta hur den diagnostiska proceduren ser ut. Den
diagnostiska intervjun, strukturerad eller semistrukturerad, görs normalt vid ett andra besök.
20
Q
- Vilken myndighet har i uppdrag från Sverige regering att utifrån aktuell forskning
sammanställa evidens för olika behandlingsmetoders effekt och risker? - Inspektionen för vård och omsorg
- Läkemedelsverket
- Socialstyrelsen
- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
- Socialdepartementet
A
Rätt svar 4. Kunskap ställs samman och evidensgraderas av så kallade HTI organisationer
varav SBU är en sådan (Cochrane ett annat). LMV och SoS kommer med riktlinjer. IVO
granskar att vi följer riktlinjerna. Socialdepartementet lägger fram lagförslag till riskdagen
och ger uppdrag från regeringen till myndigheterna. Här får Läkarprogrammet bakläxa!! Detta
ska man kunna på T8. Ni hade även en föreläsning om Evidens i psykiatri med Lisa Ekselius
där hon berättade om gången från kunskapssammanställning till riktlinjer.
21
Q
- Vad innebär epigenetik?
- En ökad/minskad expression av en gen
- Förändringar i DNA-sekvensen
- Att DNA påverkas enbart av vilket anlag som är dominant
- Förändringar av DNA i könskromosomerna
- En påverka på DNA replikation vid celldelningen
A
Rätt svar 1. Detta kunde de flesta. Det är en mekanism för hur miljön påverkar våra geners
uttryck. I bl.a. föreläsningen gen-miljö-interaktioner belystes detta.
22
Q
- Vilken farmakologisk mekanism är gemensam för samtliga antipsykotiska läkemedel?
- Blockering av presynaptiska dopamintransportörer
- Blockering av dopamin-2-receptorer
- Upp-reglering av presynaptiska dopamintransportörer
- Upp-reglering av dopamin-2-receptorer
- Inhibition av enzymet tyrosinhydroxylas
A
Rätt svar 2. Även denna fråga kunde de flesta. Neuropsykofarmakologiförläsningen med
Robert Fredriksson repeterade denna kunskap.
23
Q
- Du träffar Elin 15 år, på återbesök på BUP tillsammans med sin mor. Hon har en
medelsvår depression som man diagnosticerat vid föregående besök. Man enades då med
flickan och föräldrarna, som har gemensam vårdnad, om att inleda KBT för depression,
initiera stressreduktion i skolan och man gav psykoedukation kring depression. Nu har det
gått 5-6 veckor, men utan att någon nämnvärd förbättring ännu skett. Man har diskuterat
kombinationsbehandling med SSRI och KBT ihop med psykologen. Mamma kommer själv
med flickan denna gång eftersom hon vet att pappan är negativt inställd till medicinering. Elin
vill gärna prova läkemedelsbehandling som tillägg till behandlingen hos psykologen.
Vilket av nedanstående påståenden stämmer när det gäller beslutfattande angående
läkemedelsbehandling hos minderåriga? - Då flickan är 15 år och har hög grad av autonomi kan hon själv fatta beslut rörande sin
behandling - Det räcker att en förälder samtycker och att modern och flickan är eniga
- Då föräldrarna har samtyckt till att utredas och behandlas på BUP behövs inget nytt
samtycke för uppstart av medicinering - Båda föräldrarna behöver samtycka till behandlingen. Fadern måste informeras, och ge
samtycke - Flickans önskemål väger tyngst efter hon fyllt 15 år. Vi har en informationsskyldighet
gentemot föräldrarna, men de kan inte neka till behandlingen
A
Rätt svar 4. Vid medicinering av barn måste båda föräldrarna samtycka, regleras i
föräldrabalken. Juristföreläsningen tar upp detta. Om det gällt p-piller beaktar man
autonomin, men det är egentligen det enda undantaget när det gäller medicinering.
24
Q
- En orolig och slutkörd förälder ringer telefonrådgivningen på BUP och berättar om sin
åtta åriga dotters svårigheter. Hon beskriver svårigheter i skolan både på lektionstid och
socialt på raster med mycket konflikter och behov av vuxenstöd. Koncentrationen är nedsatt
och hon orkar bara med skolarbete några minuter i taget. Hon har läs- och skrivsvårigheter,
men har ganska nyligen knäckt läskoden. Hon får mycket utbrott hemma och när föräldrarna
ber henne att göra läsläxan skriker hon ”Jag dör hellre än att läsa det där tråkiga!”. Modern
berättar om flera symtom som kan tyda på primära koncentrationssvårigheter, impulsivitet,
svårigheter med aktivitetsreglering, intryckskänslighet, vissa autismspektrumdrag och
specifika inlärningssvårigheter.
Vilket råd bör BUPs telefonrådgivning ge angående vårdnivå och hur man bör gå vidare för
att hjälpa familjen? - Man behöver göra en initial suicidriskbedömning då hon uttrycker suicidtankar och bokar
in dem på ett akut besök på BUP - Hänvisar dem till vårdcentral som primärinstans för att utreda eventuell ADHD och
utesluta somatiska differentialdiagnoser - Hänvisar dem till skolhälsovården för en första kartläggning och åtgärdsprogram innan
vidare utredning på BUP övervägs - Bokar in dem på neuropsykiatrisk utredning på BUP då flertalet symtom tyder på ADHD
och eventuellt ASD - Ber modern avvakta och se om det blir bättre med expektans då många barn uppvisar
dessa symtom. Om utebliven förbättring bör hon ringa tillbaka igen inom 6 månader.
A
Rätt svar 3. Skolhälsovården gör basutredningen, och sätter in stödåtgärder. Först om dessa
inte hjälper remitterar men till BUP eftersom det är först då som medicinering kan bli aktuell.
Lindriga problem brukar lösa sig med utökat stöd. Vi har undervisat om vårdnivåer i samband
med BUP-casen, samt svarat på frågor om detta i frågeforumet.
25
Q
- Alex är en 16-årig pojke med autism och ADHD kommer på återbesök på BUP för
medicinuppföljning. Han medicinerar med Concerta® (metylfenidat) för ADHD och uppger
god effekt. Föräldrar är också nöjda med behandlingen och beskriver en stor förbättring
senaste året. Lärare, föräldrar samt Alex själv har fyllt i SNAP IV-formuläret som också visar
samstämmigt att behandlingseffekten är god. Du gör en kroppslig undersökning i enrum och
kontrollerar puls, blodtryck, längd och vikt som var helt u.a. I enskilt samtal berättar Alex
glatt att han fått flera nya vänner. På direkt fråga om alkohol och droger bejakar han att han
för två veckor sedan varit på fest där han fick prova marijuana och lite alkohol för första
gången. Han har alltid haft svårt att ljuga men har inte vågat berättat detta för föräldrarna och
vill inte att de ska få veta. Han intygar trovärdigt att han aldrig mer ska prova illegala droger
såsom marijuana.
Hur bör du hantera informationen om marijuanarökning? - Tar urindrogscreening och om denna ger utslag måste vi berätta för föräldrar om
marijuanaanvändningen, sätta ut Concerta®, samt göra en orosanmälan till socialtjänsten - Informerar Alex om att han själv eller vi måste berätta om marijuanarökningen samt att vi
måste göra en orosanmälan till socialtjänsten enligt våra rutiner - Avvaktar med att berätta för föräldrarna om han fortsättningsvis kan uppvisa drogfrihet
vid drogscreening i samband med besöken på BUP - Avvaktar med att berätta det för föräldrarna då det annars skulle påverka alliansen och
behandlingen negativt då detta var en engångsföreteelse - Berättar för föräldrarna i enskilt samtal utan Alex vetskap. Ber dem ha ökad vaksamhet
när Alex träffar kompisarna och boka in återbesök vid minsta oro
A
Rätt svar 2. I dessa lägen har vi inget val. Föräldrarna ska informeras. Rutinen är även att
alltid anmäla till socialtjänsten. Det gäller även om man på barnakuten möter en ungdom som
är full. Man gör anmälan till socialtjänsten även om föräldrarna är med på besöket.
Sjukvården har inte mandat att utreda de sociala förhållandena men det har socialtjänsten.
26
Q
- Du arbetar som jourhavande nylegitimerad läkare inom psykiatrin. Det är kl. 01:00 när en
21-årig patient kommer med polisen efter att en husläkare har skrivit ett vårdintyg och begärt
polishandräckning. Man har misstänkt nydebuterad psykos. På akuten är patienten till en
början relativt samlad men strax efter polisen har gått blir han psykomotoriskt orolig, vill inte
prata med dig och uppvisar symtom som tyder på ett hallucinatoriskt beteende. Personalen ber
dig att ordinera fastspänning och tvångsmedicinering. Du bedömer inte patienten som direkt
hotfull eller aggressiv.
Vilket av följande gör du? - Fattar kvarhållningsbeslut och ordinerar fastspänning i 4 timmar enligt LPT men
ingen injektion - Fattar kvarhållningsbeslut och ordinerar fastspänning i 4 timmar enligt LPT och
tvångsmedicinering med kortverkande antipsykotika - Fattar omhändertagande beslut och ordinerar fastspänning i 4 timmar enligt LPT
men ingen injektion - Fattar kvarhållningsbeslut och kontaktar bakjouren
- Fattar omhändertagande beslut och kontaktar bakjouren
A
Rätt svar 4. Kvarhållningsbeslut är viktigt för lagstöd för att hålla kvar honom. DIN
bedömning är att han inte hotfull eller aggressiv, alltså det inga akuta tvångsåtgärder behövs.
Han är mycket sjuk och behöver tas in, bakjouren bör komma snabbt för intagningsbeslut.
27
Q
- Du är jourhavande legitimerad läkare på psykiatriska akutmottagningen. Personalen på
avdelningen ringer och ber dig komma till avdelningen för att träffa Emma, en 27-årig patient
med diagnos emotionellt instabilt personlighetssyndrom som vårdas enligt LPT sedan två
dagar tillbaka. Emma har en anamnes av flertal långa vårdperioder inom psykiatrisk
slutenvård enligt LPT. Emma frågar dig om du kan ordinera fastspänning, hon känner att hon
skulle behöva det nu.
Vilket av följande är mest korrekt sätt att bemöta Emmas önskemål? - Förklarar för Emma att fastspänning är en tvångsåtgärd och erbjuder istället
diskussion kring hennes symtom - Ger beröm till Emma för att hon tog upp detta själv och ordinerar fastspänning
- Ger beröm till Emma för att hon tog upp detta själv och ringer till bakjouren för
att ordna ordination på fastspänning - Säger att detta inte är möjligt och ordinerar avskiljning för att förebygga en
eskalering av situationen - Ordinerar tvångsinjektion Stesolid 10mg i.m.
A
Rätt svar 1. Tvångsåtgärder kan aldrig ordineras frivilligt.
28
Q
- Du träffar på den psykiatriska akutmottagningen en 67-år gammal kvinna med lång
anamnes på alkoholberoende. Hon är påtagligt förvirrad, hon har takykardi, hypotermi och
ataxisk gång. Du noterar också nedsatt känsel i fötterna.
Vilken är den mest sannolika diagnosen? - Wernickes encefalopati
- Korsakoffs syndrom
- Delirium tremens
- Alkohol intoxikation
- Alkoholhallucinos
A
Rätt svar 1. Vid Wernickes encefalopati (WE) och inte vid Delirium tremens
(DT )kan man ha hypotermi, och vid DT har man hypertermi. Vid DT förväntar man sig en
klinisk bild präglad av abstinenssymtom, skakningar och illusioner/hallucinationer.
29
Q
- En 30-år gammal man inkommer för bedömning på beroendekliniken där du arbetar efter
han blivit dömt till rattfylleri. Anamnestiskt är det uppenbart att han uppfyller kriterier för
svårt alkoholbrukssyndrom.
Vilken är den mest effektiva läkemedelsbehandling? - Naloxone
- Naltrexone
- Fluoxetine
- Clonidine
- Disulfiram
A
Rätt svar 2.Vi borde ha skrivit tydligare om disulfiram vad administrerad av någon
annan eller inte. Om disulfiram ges av någon annan har den bättre effekt än naltrexon
enligt både Socialstyrelsen och Läkartidningen
(https://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjermissbrukochberoende/sokiriktlinje
rna/alkoholberoende, http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?ar
ticleId=17261 )
Men då detta inte var tydligt gav vi i efterrättningen rätt för både 2 och 5.
30
Q
- Vilket av följande alternativ stämmer bäst?
- Suicidrisken är lägst under första veckan efter en utskrivning från psykiatrisk
slutenvård - De flesta personer som dör i suicid hade kontakt med psykiatrin sista månaden
- Icke-suicidalt självskadebeteende är en riskfaktor för suicid
- Skattningsskalor för suicid har kliniskt värde bara hos individer med tidigare
suicidförsök - Det finns skolinterventioner med evidens för suicidprevention
A
Rätt svar: 3
Kommentar: 1, 2, 4 är alla felaktiga. Vanligaste felaktiga svaret var 2. Man har ofta haft
kontakt med vården, men oftast med primärvården månaden före självmordet. Det finns
vetenskapligt stöd för två skolinterventioner vad gäller att ha effekt vid prevention av
självskadebeteende och självmordsförsök men inte för självmord. De båda tidigare är
visserligen är riskfaktorer för suicid.
31
Q
- Du är AT-läkare på medicinakuten och träffar Sam 18 år som söker med sina föräldrar.
Sam har diagnos Bipolär sjukdom typ II och har varit i en svår depressiv svacka senaste
månaden. Han hade sparat sina Litium tabletter i två veckor och hade bestämt att ta dem
ikväll när han skulle vara ensam hemma. Innan hade han kollat upp på nätet att det var en
dödlig dos. Han var i sitt rum och höll tabletterna i sin hand när han hörde sina föräldrar som
kom tidigare än förväntat. Han försökte gömma tabletterna men hans föräldrar såg detta.
Vilket av följande beskriver bäst Sams beteende? - Allvarligt suicidförsök
- Uppgivet suicidförsök
- Avbrutet suicidförsök
- Självskadebeteende med suicidintention
- Självskadebeteende utan suicidintention
A
Rätt svar: 2
De flesta har svarat avbrutet självmordsförsök. Försöket kan anses som avbrutet om det görs
av annan person och uppgivet om individen själv väljer att inte genomföra det. Vi kan se att
det i denna fråga finnas en möjlighet att tolka in att han avbröts, i det outtalade.
32
Q
- Du är AT-läkare på kirurgakuten och träffar Therese 22 år som söker vård för ett blödande
sår i vänster underarm. Therese berättar att hon skar sig avsiktligt med en kökskniv för en
timme sedan för att minska sin ångest. Hon bejakar flera depressiva symtom senaste
månaden och hon har stannat hemma från sina studier. Hon har känt sig av mindre värde
och haft suicidstankar till och från. Hon nekar dock dödsönskan och suicidavsikt i samband
med att hon skar sig. I status noterar du sänkt grundstämning, avtrubbade affekter och
psykomotorisk hämning. Dessutom många ärr på båda armarna av olika ålder.
Vilket av följande beskriver bäst Therese beteende? - Fullbordat suicidförsök
- Uppgivet suicidförsök
- Avbrutet suicidförsök
- Självskadebeteende med suicidintention
- Självskadebeteende utan suicidintention
A
Rätt svar: 5
Alla klarade detta att skilja suicidalt från icke suicidalt självskadebeteende
33
Q
- Du är AT-läkare på en psykiatrisk avdelning och träffar Olle, en 63 årig man, som blev
frivilligt inlagd för två dagar sedan för behandling av en svår depressiv episod. Nu säger Olle
att han vill hem, det finns ingen mening med att stanna, han mår ändå sämre, ser ingen
mening med livet, ser fram emot att på nytt träffa sin avlidna fru. Han reser sig för att lämna
avdelningen.
Vad är i din roll det mest korrekta att göra som nästa åtgärd? - skriva ett vårdintyg enligt paragraf 4
- skriva ett vårdintyg enligt paragraf 11
- fatta ett omhändertagandebeslut
- fatta ett kvarhållningsbeslut
- fatta ett konverteringsbeslut
A
Rätt svar: 3
Den absoluta majoriteten kunde att som AT läkare före vårdintyg är skrivet så kan man bara
fatta beslut att omhänderta för undersökning och omedelbart tillkalla en leg läkare.
34
Q
- Du arbetar som AT läkare på psykiatriska akutmottagningen där polisen lämnar en 28-årig
kvinna med ett vårdintyg som utfärdades av legitimerad kollega efter ett planerat besök på
öppenvården tidigare idag. Patienten bedömdes då som manisk men vägrade vård och
lämnade mottagningen. Din kollega skrev vårdintyg och begärde polishandräckning.
Patienten är uppenbart uppvarvad, psykomotoriskt orolig, pratar kontinuerligt och högt,
uppvisar tydligt uppblåst självkänsla, kräver att träffa sjukhusets direktör omgående. Hon är
dock inte aggressiv.
Vilket av följande beslut får du nu fatta? - omhändertagandebeslut
- kvarhållningsbeslut
- intagningsbeslut
- beslut för kroppsvisitation
- beslut för tvångsmedicinering
A
Rätt svar: 2
De flesta kunde att när vårdintyg är skrivet fattar läkare kvarhållningsbeslut.
35
Q
- Du arbetar som jourhavande nylegitimerad läkare inom psykiatrin. Det är kl. 01:00 och en
sjuksköterska ringer från avdelningen. En 21-årig patient som vårdas enligt LPT pga
misstänkt nydebuterad psykos har blivit aggressiv mot personal, som i nödvärn har lagt
patienten i skyddsbälte. Intagningsbeslutet är således taget. Sjuksköterskan ber dig att
ordinera bältesläggning och tvångsmedicinering. Vilket av följande gör du? - ordinerar fastspänning i 4 timmar enligt LPT men ingen injektion
- ordinerar fastspänning i 4 timmar och injektion av kortverkande preparat enligt LPT
- ordinerar fastspänning i max 1 timme enligt nödvärn men ingen injektion
- förklarar att det begåtts ett juridiskt fel och att de ska släppa patienten omedelbart
och skriva en avvikelse - förklarar att du inte har befogenheter att ordinera tvångsåtgärder och ringer till
bakjouren
A
Rätt svar: 5
De flesta har kunnat att man måste vara specialist med delegation för att besluta om
tvångsåtgärder som del i vården efter intagningsbeslut. Som primärjour kontaktar man
omgående sin bakjour och diskuterar patienten.
36
Q
7. Via vilken receptor har såväl alkohol som bensodiazepiner sina huvudsakliga effekter? (integrering) 1. GABA-A receptor 2. GABA-B receptor 3. GABA-C receptor 4. Glutamat NMDA-receptor 5. Glutamat AMPA-receptor
A
Rätt svar: 1
37
Q
- Du arbetar som AT-läkare på beroende öppenvårdsmottagning där du träffar Sven, en 50-
årig arbetslös man med anamnes på depressiva och ångestsymtom samt en 30-årig anamnes
på svårt alkoholberoende. Sven har försökt sluta dricka fler gånger tidigare i livet men
återfallit varje gång. Han har nu träffat en partner och han vill ändra sig och dricka mindre
men han dricker fortfarande när han är själv. Vilket läkemedel är mest korrekt att förskriva: - Disulfiram
- Naloxon
- Naltrexon
- Acamprosat
- Citalopram
A
Rätt svar: 3
Kommentar: Svårt för många. Man kan inte dricka med Antabus (disulfiram). Naloxon ges vid
opiatförgiftning. Citalopram förskrivs vid specifika depressiva och ångestsyndrom inte bara
på symtom. Acamprosat/Campral är det näst mest rätta alternativet, men man brukar
använda Naltrexon när patienten som i detta fall önskar ett kontrollerat drickande och inte
att avbryta helt.
38
Q
- Vilket av följande beskriver bäst verkningsmekanismen för naltrexon som behandling mot
alkoholberoende? (integrering) - Naltrexon blockerar opiatreceptorer
- Naltrexon stimulerar opiatreceptorer
- Naltrexon blockerar glutamatreceptorer
- Naltrexon stimulerar glutamatreceptorer
- Naltrexon stimulerar GABA-receptorer
A
Rätt svar: 1
39
Q
- Britt-Marie som nu är 27 år har haft anorexi i tonåren. Hon söker dig som AT läkare på
vårdcentralen och säger att hon tidigare blev helt bra, åt tillräckligt och regelbundet och blev
normalviktig. Nu har hon efter att en ny chef gjort kraftiga förändringar på hennes
arbetsplats fått nya arbetsuppgifter. Hon jobbar oregelbundna tider och har fått svårt att
fortsätta äta regelbundet. Matmängderna har blivit allt mindre. Under våren har hon
successivt minskat i vikt, har nu ett BMI på 14. Hon har mens men äter p-piller. Hon förnekar
hetsätningar och kräkningar. P.g.a. förstoppning har hon använt laxermedel, men bara
enstaka gånger. Hon förnekar både användande av vätskedrivande liksom överdrivet
motionerande. Britt-Marie upplever att hon tappat kontrollen över sin ätstörning och säger
att hon behöver hjälp. Du bedömer att Britt Marie uppfyller kriterierna för anorexia nervosa
av restriktiv typ. Du gör ett somatiskt status och tar sedvanliga labprover. Britt-Marie är
cirkulatoriskt och respiratoriskt kompenserad.
Hur bör den fortsatta vården planeras? - EKG på VC, dietistkontakt och vägning på VC varje vecka
- EKG på VC, rekommendera självhjälpsbok och vägning på VC varje vecka
- EKG på VC, uppföljning på VC förutsatt att vikten vänder och normaliseras
- EKG på VC och remiss till psykiatrin för ätstörningsbehandling
- remiss till medicin för akut bedömning och remiss till psykiatrin för behandling
A
Rätt svar: 4
Kommentar. Man bör göra EKG omgående för att undersöka QTc tiden. En patient med BMI
14 har allvarliga symtom och ska behandlas inom psykiatrin. Om inte EKG visar något eller
proverna är derangerade behövs ingen akut medicinsk bedömning.
40
Q
- Du möter på VC Sofia som svälter omväxlande med att hon hetsäter och kräks. Hon hatar
sig själv, har gjort flera självmordsförsök. Hon har sedan länge ett självskadebeteende där
hon skär sig på kroppen. Hon säger att hon hatar sig själv, hatar sin kropp. Så fort hon ätit
något och särskilt om hon hetsätit måste hon plåga sig själv. Hon är inte värd mat. Hon kan
promenera i timmar, särskilt på nätterna. Hemkommen efter sex timmars rask promenad
dricker hon vatten. När hon är nästan svimfärdig av trötthet känns det lättare. Då känner
hon sig avtrubbad, känner mindre smärta. Trots att hon svälter sig så mycket hon kan leder
de ständiga hetsätningarna till att hon inte går ner vikt. Hennes BMI är 19. Mensen har varit
oregelbunden i flera år. Du gör en diagnostisk bedömning där Sofia uppfyller kriterierna för
bulimia nervosa. Du kontrollerar elektrolyterna som är u.a. På MINI intervjun faller Sofia ut
på bulimia nervosa (BN), svår egentlig depression och paniksyndrom.
Vilka insatser bör i första hand ges utifrån beskrivningen ovan? (KBT=Kognitiv Beteende
Terapi, DBT= Dialektisk Beteende Terapi) - Dietistkontakt och fluoxetin på VC
- Självhjälpsbok (för BN) och fluoxetin på VC
- Dietist och fluoxetin inom psykiatrin
- KBT (för BN) och fluoxetin inom psykiatrin
- DBT och fluoxetin inom psykiatrin
A
Rätt svar: 4
Kommentar: Vi har inte ställt diagnosen BPD varför vi inte föreslår DBT. De evidensbaserade
behandlingarna för BN och MDD och PD är KBT resp SSRI. Då börjar man med dessa.
Symtombilden med uttalat självskadebeteende och svåra BN symtomen gör att det är rimligt
att vården bedrivs inom psykiatrin.
41
Q
- Pia, 28 år, har haft återkommande depressioner, med debut vid 14 års ålder. Hon har
varit inlagd p.g.a. självmordsförsök. Pia har tidigare fått KBT och läkemedel och har nu
behandling med Citalopram 40 mg x 1. Hon mår bra sedan ett år tillbaka, MADRS är åtta
poäng. Pia vill bli gravid i år.
Efter att ha vägt olika risker mot varandra, vilket av följande råd bör man i första hand ge
henne? - behåll medicinen, risken för fosterskador är låg
- sätt ut medicinen, den kan ge fosterskador
- byt till fluoxetin som kan ges i högre dos vilket krävs under graviditet
- svåra depressioner ska behandlas minst två år, vänta med graviditet I ett år
- avstå från graviditet, behandlingen ska vara livslång
A
Rätt svar: 1
Tidig debut av MDD och tidigare svåra episoder med s-försök gör att man bör behålla
medicinen. Riskerna är mkt små med medicin.
42
Q
- Daniel, 32 år, söker dig på vårdcentralen p.g.a. depressiva symtom. Daniel har haft två
tidigare depressioner, när han var 15 år och 23 år. Nu känner han igen symtomen, som
debuterade för en månad sedan, och successivt har blivit värre. Daniel berättar att han haft
ett bra, friskt liv i flera år, men nu har depressionen och t.o.m. självmordstankarna
återkommit. I förra veckan i samband med kraftig ångest fick han starka självmordsimpulser,
började skriva ett avskedsbrev, som han nu har slängt. Han vill få hjälp, men orkar inte ha
det så här. Det var jättetufft för honom att ta sig till mottagningen. Han har ingen energi alls,
ligger bara på sängen, orkar inte duscha, laga mat, etc. Sista veckan har han sjukskrivit sig
från jobbet. Med hjälp av MINI bedömer du att han uppfyller åtta depressionskriterier.
Vilken specificering av den depressiva episoden stämmer bäst med Daniels symtombild? - lindrig svårighetsgrad
- måttlig svårighetsgrad
- måttlig med melankoliska drag
- svår utan psykotiska symtom
- svår med psykotiska symtom
A
Rätt svar: 4
Kommentar: Åtta kriterier, självmordstankar, låg funktion innebär svåra symtom, men inget
psykotiskt finns beskrivet.
43
Q
- Karin, 33 år, upplever att hon ibland mår dåligt utan att hon kan se några yttre orsaker.
Hon beskriver sig som ledsen och orolig, att hon får svårt att koncentrera sig, är orkeslös,
sover dåligt samt får svårt att äta.
Vad behöver man i första hand veta för att värdera om symtomen kan vara en egentlig
depression enligt DSM? - om det finns förlust av glädje/intresse
- att symtomen är ihållande under minst två veckor
- om hon har haft tidigare depressioner eller manier
- om symtomen påverkar hennes funktion
- om hon har självmordstankar eller planer
A
Rätt svar: 2
Kommentar. Ett obligat och totalt fem kriterier är beskrivna så man måste veta
varaktigheten.
44
Q
- Lotta 27 år har en depression, är nedstämd, har tappat intresset för allt, har stark ångest,
särskilt på morgnarna, känner en närmast smärtsam indifferens för allt, inget berör henne.
Livet är totalt meningslöst och hon tänker på döden som en befriare. Lotta ser inte att hon
har något värde, inte ens för sin familj, känner sig som en börda. Hon har inte fått i sig någon
mat de senaste dagarna, men druckit vatten. Urinen är koncentrerad, men hon har kissat
varje dag. Du noterar att hon har en uttalad psykomotorisk hämning.
Vilket av dessa behandlingsförslag är förstahandsalternativet vid denna symtombild? - läkemedelsbehandling i primärvård
- läkemedelsbehandling i psykiatrisk öppenvård
- läkemedelsbehandling i psykiatrisk slutenvård
- ECT i öppenvård
- ECT i slutenvård
A
Rätt svar: 5
Svår depression med melankoliska drag och hög suicidrisk, extremt låg funktion, klarar sig
inte hemma, behöver slutenvård. ECT har god effekt vid svår depression med melankoliska
drag. ECT har snabbare effekt än läkemedel och lidandet är uttalat.
45
Q
- En mor söker dig på vårdcentralen tillsammans med sin nioårige son. Pojken har verkat
trött, håglös och ledsen senaste halvåret. Han har kämpat mycket med skolarbetet och trots
det inte lärt sig läsa. På senaste utvecklingssamtalet framkom att han hade svårt att nå
målen för samtliga ämnen i årskurs tre. Han blir lätt distraherad när någon annan säger
något eller om det händer något i klassrummet. Han har alltid tappat bort sina saker och haft
svårt att hålla ordning och komma i tid. Modern berättar att han aldrig tyckt om att göra
skolarbete, men att det nu blivit stort sett omöjligt att jobba med läxor och det blir mycket
bråk i familjen kring detta. Sonen blir arg och får utbrott där han skriker och kastar saker.
Denna pojke har många problem samtidigt. Vilken diagnos bedömer du vara den primära? - Egentlig depression
- Trotssyndrom
- ADHD
- Dyslexi
- Akut stressreaktion
A
Rätt svar: 3
Kommentar: ADHD problemen fanns först, de andra är sekundära
46
Q
- Som läkare på vårdcentralen bör man hos en nioåring med misstänkt ADHD först
utesluta kroppslig orsak till symtomen genom att gör en noggrann läkarundersökning,
inklusive syn- och hörselundersökning.
Förutsatt normala fynd, vilka åtgärder bör man därefter vidta? - Själv göra en utvecklingsbedömning och initial bedömning av ADHD kriterierna
- Ge lugnande besked om alla undersökningarna är normala, eftersom dessa symtom
är vanliga hos pojkar i denna ålder - Skriva en remiss till BUP för utredning av misstänkt ADHD
- Hänvisa till skolhälsovården för en första kartläggning och åtgärdsprogram
- Göra en orosanmälan till Socialtjänsten då detta kan vara symtom på att han far illa
A
Rätt svar 4:
Kommentar: För många barn kommer skolans basutredning och åtgärdsprogram vara
tillräckliga. De kommer aldrig till BUP. SHV har uppdraget att göra utredningar, dessa
resurser finns inte på VC, psykologtestning och specialpedagogisk bedömning ingår. Man ska
till BUP först om skolans insatser inte räcker.
47
Q
- Du arbetar som underläkare på BUP-akuten när en skolkurator kommer med en 16-årig
flicka. Kuratorn har haft kontakt med flickan sedan någon månad. Flickan upplever mycket
stress i skolarbetet. Hon har halkat efter då hon har svårt att koncentrera sig. Hon har brist
på energi, minskad aptit, sover dåligt, känner sig alltigenom nedstämd och vill inte gå på sin
dans eller träffa kompisar så mycket längre. I dag framkom att hon hade återkommande
tankar på döden och en del suicidala tankar vid motgångar. Senaste veckorna har hon börjat
skära sig på underarmarna, men vill absolut inte att kuratorn ska berätta detta för
föräldrarna då de redan har för mycket att tänka på och är stressade.
Vilken handläggning är mest adekvat i detta ärende på BUPs akutmottagning? - Gör en barnpsykiatrisk bedömning av depression, suicidrisk och självskadebeteende
- Ringa in föräldrarna då man inte kan bedöma flickan utan föräldrarnas samtycke
- Då hon är 16 år gammal och har hög grad av autonomi kan bedömning och
behandling påbörjas - Ber kuratorn fortsätta med stödsamtalen inom skolhälsovården, BUP handlägger
bara svår psykiatrisk sjukdom - Gör en orosanmälan då hon har självskadebeteende och absolut inte vill att
föräldrarna ska få veta detta
A
Rätt svar: 2
Denna flicka ter sig deprimerad och kan vara suicidal. Det är mycket allvarligt men man kan
inte bedöma något så allvarligt utan att koppla in föräldrarna. De är ansvariga.
Föräldrabalken kräver detta. Mycket viktigt att ni får med er detta från BUP kursen.
Föräldrarna ska alltid ringas in. Om de skulle vägra komma får man kontakta socialtjänsten.
48
Q
- Skolläkare har skickat en remiss till BUP för bedömning av en sex-årig pojke med
utåtagerande beteende och man bifogar en kartläggning av speciallärare, skolpsykolog och
fritidspersonal på skolan. Han har normal syn, hörsel och somatiskt status. Han är enligt
skolpsykologen normalbegåvad men uppvisar lite spretig begåvningsprofil där arbetsminnet
är något lägre än genomsnittet. Det framkommer att han ofta slåss med andra barn. Han
beskrivs som mycket aktiv med svårigheter att orka sitta stilla en längre tid. Han stör ofta
andra elever och läraren då han väsnas och avbryter. Han tycks inte alltid lyssna vid tilltal.
Han har svårt för att vänta på sin tur i lekar eller spel och han är en dålig förlorare. Vid
tillsägelser händer det ofta att han inte lyder och istället får ett aggressivt utbrott. Ibland
verkar det som att han medvetet gör saker som han inte får, som att ta saker från andra eller
reta andra barn, vara uppkäftig mot läraren samt att han är hämndlysten och ofta skyller
ifrån sig på andra.
Vilken är utifrån uppgifterna ovan den mest sannolika förklaringen till pojkens
beteendeavvikelser? - Autismspektrumstörning och ADHD
- ADHD och egentlig depression
- Omsorgssvikt och uppförandestörning
- ADHD och trotssyndrom
- ADHD och uppförandestörning
A
Rätt svar: 4
Kommentar: Symtomen som beskrivs överensstämmer med dessa diagnoser, men symtom
vid uppförandestörning och autismspektrumsstörning är inte explicit beskrivna, inte heller
tecken på omsorgssvikt
49
Q
- Du arbetar som ST-läkare på BUP och träffar en 14 årig pojke som söker med båda sina
föräldrar. Han har ökande skolfrånvaro och uppvisar viktminskning på 5 kg senaste 6
månaderna. Husläkare har utrett viktminskningen genom somatisk undersökning och
blodprover utan att hitta någon kroppslig orsak till viktminskningen. Han har haft perioder
med olika övergående tvång sedan lågstadietiden, men har inte haft någon tydlig
funktionspåverkan tidigare. Nu ter han sig mer nedstämd, isolerad och tvångstankar och
handlingar upptar mer tid. Du genomför en K-SADS intervju samt en kartläggning av
tvångstankar och tvångshandlingar med CY-BOCS-skalan och det framgår att han har
hälsorelaterade tvångstankar, flera tvångstankar inom smitta, magiskt tänkande och
tvångshandlingar inom symmetri, tvättande och kontrollerande. Tvångssymtomen upptar ca
två till tre timmars tid varje dag. Han uppfyller kriterierna för OCD och egentlig depression,
lindrig svårighetsgrad vilken tolkas som sekundär till tvånget, men uppfyller inte kriterierna
för någon annan diagnos. Du informerar pojken och föräldrarna om OCD och depression.
Hur bör man i första hand börja behandla denne patienten? - Påbörja KBT behandling mot OCD inom BUP öppenvård
- Påbörja KBT behandling mot depression inom BUP öppenvård
- Påbörja behandling med Sertralin inom BUP öppenvård
- Påbörja behandling med både Sertralin och KBT inom BUP öppenvård
- Påbörja behandling med Sertralin och erbjuda inläggning på barnpsykiatrisk
akutavdelning
A
Rätt svar: 1
Kommentar: Hans primära problem är OCD, vilket inte kräver slutenvård. Man börjar med
KBT utan läkemedel.
50
Q
- 45-årig kvinna med långvarig psykiatrisk kontakt pga schizofreni som alltid haft en knepig
relation med sin mor och nu nyligen brutit med henne. Katten dog för några veckor sedan
och patienten upplever sig drogad av grannarna och kan inte sova sedan en vecka då det
pågår renovering och det är mycket röster som talar med henne på natten. Patienten har ett
ovårdat yttre och luktar starkt av mögel, och ger dålig kontakt.
Vad är troligaste orsaken till psykosåterinsjuknandet? - aflatoxin (husmögel) från väggarna
- stress pga kattens bortgång
- avbrott i läkemedelsbehandlingen
- reaktivering av barndomstrauma
- ofrivilligt drogintag
A
Rätt svar: 3
Kommentar: Psykosåterinsjuknande orsakas oftast av bristande följsamhet till
läkemedelsbehandlingen
51
Q
- 35-årig man med schizofreni och flera återinsjuknande med LPT-vård som följd. Först
behandlad med olanzapin men avbröt den pga kraftig viktuppgång. Står nu på risperidon
4mg till natten och har inga besvärande biverkningar. Lab visar lätt förhöjda transaminaser.
Skralt socialt nätverk, bor i olika andrahandskontrakt men blir ofta vräkt när han glömmer
betala hyran, bor just nu hos bekanta. Ej slutfört gymnasiet, klarade precis grundskolan. Nu
har patienten återinsjuknat efter att ha slarvat med medicinen.
Vilken ordination är nu lämpligast? - inj risperidon depot 1 gång varannan vecka
- p.o quetiapin depot 1 gång/dag
- p.o ziprasidon 2 gånger/dag
- inj. olanzapin depot 1 gång var fjärde vecka
- mixt. risperidon 2 gånger/dag
A
Rätt svar: 1
Kommentar: Risperdal har fungerat utan biverkningar, men troligen bristande följsamhet,
varför byte till injektion kan vara lämpligt.
52
Q
- En 30-årig kvinna med bipolärt syndrom inkommer akut med kort anamnes på
uppseglande mani efter att ha avslutat sin monoterapi med litium sedan några månader
tillbaka och hon är nu medicinfri. Patienten är initialt mycket agiterad och motoriskt
hyperaktiv på akuten, men fastnar sedan helt stillastående i en märklig kroppsposition. Hon
härmar vad undersökaren säger och gör, men ger i övrigt ingen kontakt och stirrar stelt och
tomt framför sig. I status noteras stelhet men inga kugghjulsfenomen. BT 160/100 puls 110,
svettas ymnigt.
Vilken är den troligaste diagnosen? (integrering) - akut dystoni
- akatisi
- extrapyramidala symtom (EPS)
- katatoni
- malignt neuroleptikasyndrom
A
Rätt svar: 4
Kommentar: Beskrivningen talar för katatoni men inte övriga alternativ
53
Q
- En 22-årig man utan tidigare psykiatrisk anamnes där anhöriga rapporter några veckors
rösthallucinationer och vanföreställningar. Han är mycket våldsam vid ankomst till
psykiatriska akutmottagnignen och får i.m. injektion med 5mg haloperidol och 50 mg
phenergan. Initialt god lugnande effekt, men inom någon timme står han i korridoren med
nacken kraftigt bakåtböjd och stirrar i taket. Verkar ha svårt att få luft och det är nästan
omöjligt att böja fram huvudet på honom.
Vilket läkemedel är lämpligast att administrera? (integrering) - upprepa i.m. injektion haloperidol
- upprepa i.m. injektion phenergan
- i.v injektion diazepam (stesolid®)
- i.m injektion biperiden (akineton®)
- i.m. injektion zuclopentixhol (cisordinol®) accutard
A
Rätt svar: 4
Detta är en klassisk beskrivning av akut dystoni som behandlas med injektion akineton
54
Q
- Elsa, 21 år, har preliminär diagnos borderline personlighetssyndrom. Elsa är inlagd efter
självskada. Nu arg, utmanande, och kallar dig för ”Jävla kossa”. Vad gör du som AT-läkare? - Går fram och lägger din hand på Elsas axel
- Säger med myndig röst att hennes beteende är oacceptabelt
- Skriver ut Elsa från avdelningen
- Visar respekt för hennes oförmåga att kommunicera
- Föreslår vårdintygsprövning
A
Rätt svar: 4
Vid BPD har patienten interpersonella svårigheter och kan inte bättre. I ett professionellt
förhållningssätt måste man vis respekt för denna svårighet.
55
Q
- Elvis, 31 årig man som diagnostiserats med antisocialt personlighetssyndrom. Använder
kokain på helgerna. Slagit flickvännen som nu hotar lämna honom. Kontakt på
öppenvårdsmottagningen. Vädjar om hjälp för sina utbrott. Vad erbjuder du i första hand? - Serotoninåterupptagshämmare
- Kognitiv beteendeterapi
- Dialektisk beteendeterapi
- Hjälp att bli drogfri
- Familjerådgivning
A
Rätt svar: 4
Kommentar: Vid missbruk/beroende måste man alltid börja med att bryta detta, annars får
man ingen effekt av övriga insatser
56
Q
- Du träffar en 32-årig kvinna under din AT på vårdcentralen. Kvinnan kommer på remiss
från medicinakuten. Denna kvinna har under de senaste månaderna sökt till akuten
upprepade gånger pga. attacker med ostadighetskänslor, obehag i magen, illamående,
klumpkänsla i halsen, sväljningssvårigheter och overklighetskänslor som om hon befinner sig
utanför sin egen kropp. Senaste månaderna har hennes sambo kört henne till jobbet varje
dag, då hon inte vågat varken köra bil eller ta bussen. Hon har alltid varit en orolig själ. Hon
bor med sin sambo, och har inga barn. Hon har nyligen listat sig på vårdcentralen p.g.a.
missnöje med tidigare vårdkontakter och upplevelse av att ingen tar hennes besvär på allvar.
Hon har genomgått ett flertal undersökningar och träffat olika specialistläkare (neurolog,
magtarmspecialist, öron, näs- och hals-specialistläkare) utan att man har kunnat hitta en
organisk orsak bakom sjukdomsbilden.
Vilket syndrom talar denna beskrivning mest för? - Kroppssyndrom
- Panikångestsyndrom
- Somatiseringssyndrom
- Dissociativt syndrom
- Generaliserat ångestsyndrom
A
Rätt svar: 2
Kommentar: De symtom som är beskrivna är typiska för paniksyndrom.
57
Q
- Du träffar en 65 årig man som söker pga. diffusa kroppsliga symtom. När du penetrerar i
anamnesen visar det sig att han bor själv i en etta med sin katt. Har jobbat som revisor fram
tills för ett år sedan då han fick en TIA attack och därefter fick Trombyl insatt. Han har sedan
tidigare en tablettbehandlad hypothyreos. Nu söker han med sex månaders anamnes på
spänningshuvudvärk, svårigheter att få i sig maten, svårt att slappna av på kvällarna och
ständiga grubblerier. Han har svårt att somna och har upprepade uppvaknaden. Han
utrycker frustration och desperation över att vakna tidigt på morgonen utan att kunna få ro i
kroppen varken dag- eller nattetid. Du har uteslutit somatisk sjukdom och patienten
förnekar både depressiva eller uppvarvningsepisoder. Han har ingen känd hereditet för
psykisk sjukdom. Du bestämmer dig för att sätta in behandling.
Vilken läkemedelsgrupp är mest lämplig med tanke på patientens symtom, ålder, eventuella
biverkningar och interaktioner? - SSRI
- SNRI
- Alfa2-antagonist
- Antihistamin
- TCA
A
Rätt svar: 3
Kommentar: Remeron® används mycket till äldre pga den för dem gynnsamma
biverkningsprofilen samt goda effekt på sömnstörningen.
58
Q
- Du träffar som AT inom psykiatrin en 28 årig kvinna som är gravid i vecka 38 som för fyra
veckor sedan remitterats från specialistmödravården för en snar bedömning. Under
tonårsperioden hade hon anorexi och behandlades med Fluoxetin. I början av graviditeten
var hon rädd för att få missfall. Därefter blev hon rädd för att barnet skulle få toxoplasmos
och avlivade därför sin katt. Hon har varit orolig för att bli smittad under influensaepidemin.
Hon har även förlossningsskräck. På senare tid har hon utvecklat stark oro för smuts,
bakterier samt föroreningar. Hon tvättar sina händer på ett överdrivet sätt upp till 50
ggr/dag. Y-BOCS (Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale) = 26 poäng (24-32 poäng – svårt
tvångssyndrom). Vilken blir din primära rekommendation? - Expektans och vid behov Prometazin
- Insättning av Fluoxetin och snabb upptrappning
- Insättning av Sertralin och familjeterapi
- Kognitiv beteendeterapi (KBT)
- Psykoedukativa insatser och lugnande besked
A
Rätt svar: 1
Kommentar: Här fick vi återkoppling på att vi inte haft tillräckligt med undervisning kring
gravida med behov av psykiatrisk behandling. Frågan blev för svår att besvara utifrån den
undervisning vi gett. Om man är i vecka 38 är det två veckor kvar till beräknad förlossning.
Man hinner inte göra mycket och inte få tag på och starta en KBT behandling, men man kan
förstås initiera kontakten med en remiss. De flesta hade svarat KBT och det är en
evidensbaserad behandling vid OCD, så långt är det rätt. Under tiden fram till förlossningen
måste man göra något och prometazin är ofarligt att använda. Man brukar utöver
prometazin vänta och se hur det utvecklar sig efter förlossningen, ofta blir allt bättre. Viktigt
med aktiv expektans och följa förloppet, för detta kan utvecklas åt olika håll. I texten
framkommer inte depressiva symtom, men dessa måste förstås värderas. Så som det är
skrivet är det enbart tvångssymtom.
59
Q
- Du träffar en 23 årig kvinna som vill bli sjukskriven då hon har svårt att ta beslut om att
säga upp sig. Hon är listad på denna vårdcentral men har aldrig tidigare haft sökt vård. Vid
en noggrannare anamnes framkommer att hennes tvillingsyster dog i samband med
förlossningen. Hon fick aldrig möjlighet att lära känna sin far då han dog i Estoniakatastrofen - Hon bodde med sin mor som var förtidspensionerad i många år fram till hon
drabbades av en plötslig hjärtattack för ca ett halvt år sedan. Hon har jobbat som
barnskötare i många år efter att ha hoppat av från sina gymnasiestudier inom barn- och
fritidsprogrammet. Hon har så länge hon kan minnas känt sig obekväm när hon träffat nya
människor eller när hon måste prata med barnens föräldrar på jobbet. Hon vågar inte ge sig
in i varken kärleks- eller vänskapsrelationer. Hon har så länge hon kan minnas undvikit
situationer som kräver interaktion med andra människor. Har tackat konsekvent nej till
uppdrag eller situationer som kräver att prestera framför andra.
Vad behöver man få bekräftat för att veta om problemen orsakas av social ångest? - Om hon har svårt att känna tillit till andra
- Om hon föredrar ensamhet
- Om hon är rädd för att känna sig granskad
- Om hon har svårt att läsa det sociala spelet
- Om hon måste få stöd för att fatta beslut
A
Rätt svar: 3
Vid social ångest är det rädsla för kritisk granskning som är problemet.
60
Q
- En sjuårig flicka med sin pappa uppsöker dig som AT läkare på vårdcentralen pga
magont sedan två veckor tillbaka. Hon har tydliga blåmärken på knän, armbågar och
underben av olika ålder. Du ställer följdfrågor om hur blåmärkena uppkommit, men
varken flickan eller pappan vet egentligen riktigt när och hur de uppstod. Det har
inte hänt något särskilt, flickan vet inte att hon skadat sig.
Vilket påstående stämmer bäst med hur man primärt bör handlägga detta på
vårdcentralen? - Utesluta ökad blödningsbenägenhet och skicka orosanmälan till socialtjänsten
- Undersöka flickan och utreda magsmärtan som de söker för. Om inga
ytterligare fynd framkommer så görs ingen orosanmälan - Omgående skicka orosanmälan till socialtjänsten som får utreda eventuella
missförhållanden - Undersöka flickan enskilt och samtala enskilt med fadern, vid misstanke om
barnmisshandel göra polisanmälan - Ringa upp modern för att inhämta ytterligare information då blåmärkena talar
för att hon kan bli hårdhänt behandlad
A
2
61
Q
- En 16-årig pojke kommer till uppföljningsbesök på BUPs öppenvård där han går i
KBT-behandling för social ångest och en måttligt svår depressiv episod. På direkt
fråga svarar han ärligt att han rökt marijuana vid ett fåtal tillfällen med kamrater,
senast nu i lördags, men nu tänker sluta med detta då han vet att det är olagligt. Han
vill inte att detta ska komma ut till föräldrarna.
Hur bör man hantera denna information om marijuanarökning? - Avvakta med att berätta det för föräldrarna då det annars skulle påverka
alliansen och behandlingen negativt - Berätta för föräldrarna då vi har skyldighet att göra detta. Han får välja om han
vill berätta det själv först - Informerar ungdomen att vi måste berätta för föräldrarna samt göra en
orosanmälan till socialtjänsten p.g.a. drogbruk - Tar upp ämnet i enskilt samtal med föräldrarna och ber dem försöka förhindra
fortsatt drogbruk utan att berätta varifrån de fått informationen - Avvaktar med att berätta för föräldrarna om han kan visa drogfrihet med
urindrogscreening i samband med besöken på BUP
A
3
62
Q
- Du arbetar som läkare på vårdcentralen. En 14 år gammal flicka kommer med sina
föräldrar pga att hon de senaste två månaderna blivit alltmer nedstämd. Flickan bor
med båda föräldrarna och sina tre yngre syskon. Flickan spelar fotboll på fritiden,
men har ibland svårt att komma iväg om inte föräldrarna stöttar henne. Flickan är
duktig i skolan, men skolprestationerna har blivit något sämre senaste månaden.
Hon upplever att det är svårt att koncentrera sig. Hon har svårigheter att somna på
kvällarna och får lite mindre sömn än vanligt per natt. Pappan har haft depression
vid ett tidigare tillfälle och behandlades då med Fluoxetin med god effekt. Han
undrar om även dottern är deprimerad och behöver läkemedel. Du utreder henne
somatiskt u.a. Du bedömer att symtomen är förenliga med en lindrig depressiv
episod.
Vilken initial behandling är i första hand rekommenderad i detta fall? - Psykoedukation och läkemedelsbehandling med Fluoxetin® på vårdcentralen
- Remiss till BUP mottagning för KBT-behandling mot depression
- Förskriva Lergigan® mot sömnsvårigheterna
- Psykoedukation och psykologisk behandling på vårdcentralen med
inriktning mot både depression och sömnstörning - Remiss till BUP för fördjupad diagnostik innan behandling påbörjas
A
4
63
Q
- Du arbetar som AT-läkare på vårdcentralen och möter en skoltrött tonåring och
hans föräldrar. Efter anamnes, status och normala labprover misstänker du att
ADHD kan förklara svårigheterna.
Vilken åtgärd bör man som läkare vidta i detta falla? - Skriva remiss till BUP för utredning och behandling
- Ge dem lästips och ber dem jobba själva med arbetsminnesträning samt
kognitiva hjälpmedel och återkomma vid behov - Ta tillbaka dem så att de får träffa en legitimerad kollega på VC
- Be dem kontakta skolan för en baskartläggning och åtgärdsprogram
- Skriva remiss till privat aktör som har avtal att utreda neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
A
4
64
Q
- Du arbetar som läkare på vårdcentral och möter en slutkörd familj som söker för
ångest och tvång hos deras 9-åriga dotter. Flickan kommer inte längre iväg till
skolan p.g.a. sina symtom. Mycket tvång är kopplat till matsituationen och flickan
har gått ned 4 kg i vikt. Du misstänker svår OCD med stor funktionspåverkan
Vilken åtgärd bör man göra först ? - Internremiss för KBT mot OCD hos psykolog på vårdcentralen
- Remiss till BUP för KBT i öppenvård för OCD
- Sätta in SSRI för OCD och internremiss till KBT hos psykolog på VC
- Remiss till BUP för ställningstagande till akutinläggning för snabb insättning av
SSRI för OCD - Gör en orosanmälan till socialtjänsten då föräldrarna inte lyckas få i väg henne
till skolan
A
2
65
Q
- Vilket av följande alternativ stämmer bäst?
- Yngre har högre suicidtal än äldre
- Yngre har högre suicidförsökstal än äldre
- Suicid är 2:a ledande dödsorsak i åldrar 15-24
- Suicid är 1:a ledande dödsorsak i åldrar 25-39
- Suicidtalen har ökat kraftigt i åldrar 15-24
A
2
66
Q
- Antipsykotiska läkemedel är lugnande, sömnreglerande och minskar positiva symtom
vid schizofreni.
Vilken är den viktigaste gemensamma verkningsmekanismen för antipsykotiska
läkemedel? (integrering) - Antagonism på dopamin 2 receptorn
- Antagonism på histaminreceptorn
- Antagonism på NMDA-receptorn (glutamatreceptor)
- Agonism på GABA-receptorn
- Antagonism på alfa- och betaadrenerga receptorer
A
1
67
Q
- Föräldrarna till en 24-årig man söker med sonen eftersom han har känt sig hotad och
utsatt för förföljelse av baltiska maffian senaste halvåret (vilket han inte är enligt
föräldrarna). Den unge mannen hör också förföljarnas röster men har aldrig sett dem.
Han har själv ingen förståelse för varför han ska söka hjälp från sjukvården för ett
yttre hot. Under utredningen hittar man inga tecken på annan kroppslig sjukdom
eller drog- eller läkemedelsintag som kan förklara symtomen.
Vad krävs ytterligare för att kunna fastställa en schizofrenidiagnos? - Negativa symtom
- Subjektivt lidande eller funktionsförlust
- Katatoni eller desorganiserat tal
- Kognitiv påverkan
- Förstorade ventriklar och vida sulci på MR eller CT
A
2
68
Q
- Robert är elitidrottsman, tränar mellan 3 och 5 timmar per dag. Han kan allt om mat,
försöker äta rätt, nyttigt och balanserat. Varje kväll när han kommer hem tappar han
dock kontrollen över sitt ätande och äter massor av smörgåsar efter middagen. På
brödet tar han ost och smör. Robert tycker att hans ätande är helt sjukt. Han står i
köket och vräker i sig mackorna, skäms över sin dåliga karaktär. Bröd är ju ingen
”bra” mat. Robert är snarast smal, med BMI på 18, och han skulle vilja ha mer
muskler, tycker att han är lite för ”pinnig”. Robert beundrar sina pålästa kamrater
inom idrotten vilka verkar ha en otrolig självkontroll. Själv faller han lätt för
frestelser om det finns godis eller kakor i närheten. När han gjort kostregistreringar
får han i sig för lite protein och för mycket kolhydrater, inte alls som han vill äta. Han
förnekar bestämt kräkningar. När han hetsätit blir han så utmattad att han går och
lägger sig direkt och somnar.
Vilken psykiatrisk diagnos är mest trolig att Robert kan uppfylla? - Ingen diagnos
- Bulimia nervosa
- Hetsätningsstörning
- Anorexia nervosa
- Ortorexi
A
1
69
Q
- Sofi har behandlats på dagvården för sin anorexia. Hon uppfyllde kriterierna för
anorexi utan hetsätningar eller självrensning. Hennes BMI före behandling var 14.
Hon skall nu avsluta dagvården, äter regelbundet och tillräckligt, har inga överaktiva
beteendemönster. Hennes BMI är 17, fortfarande har hon ingen mens. Sofi är en
ambitiös och välfungerande flicka med partner och stor vänkrets. Hon tror att hon
nu skall klara sig utan fler insatser från psykiatrin. Hon har måltidsscheman, vet vad
och hur hon ska äta. Du är utskrivande underläkare.
Vilket råd om uppföljning är mest rätt att ge Sofi? - Ingen uppföljning behövs
- Arbeta på egen hand med självhjälpsbok
- Dietistkontakt
- Stödkontakt och viktkontroller
- Transdiagnostisk KBT
A
4
70
Q
- Astrid, 42 år, har en depression. Hon påbörjade för åtta veckor sedan behandling
med Citalopram 20 mg dagligen. MADRS hade efter en månad överhuvudtaget inte
förbättrats utan låg kvar på 42 poäng. Citalopram höjdes till 40 mg, och Astrid
kommer nu för uppföljning efter fyra veckor med nya dosen. Hon har inte alls
förbättrats, mår lika dåligt som förut, men har dessutom läkemedelsbiverkningar,
svettas, har huvudvärk. MADRS är 38 poäng.
Vilken av följande strategier är mest rätt enligt våra riktlinjer? - göra ett cross-over-byte till venlafaxin
- göra ett wash-out-byte till venlafaxin
- göra ett cross-over-byte till klomipramin
- lägga till ett antidepressivum, t.ex. mirtazapin
- lägga till ett adjuvans i form av litium
A
1
71
Q
- Pelle, 21 år, har haft tre tidigare depressiva episoder, den första när han var sexton
år. Varje gång har han insjuknat ganska snabbt och förloppen har präglats av svåra
symtom med självmordstankar och stämningskongruenta gränspsykotiska symtom.
Han har förlorat sin funktion i alla områden i livet och bara legat i sängen i sitt rum
och stirrat i taket. Han har aldrig gjort något självmordsförsök. Du har behandlat
hans senaste depression med läkemedel. Han fick venlafaxin för en månad sedan, du
hade telefonkontakt och höjde dosen efter ett par veckor. Pelle tar 150 mg varje
morgon och kommer nu för uppföljning. Han beskriver att han efter
senastedoshöjningen haft en stark ångest som kommit intermittent under vilken han
inte kunnat sitta still. Han hamnar i ett tillstånd av extrem stress, blir irriterad på allt
och alla, tankarna rusar och han pratar fort. Han blir spänd som en fiolsträng och
reagerar på minsta ljud.
Denna troliga läkemedelsbiverkan bör i Pelles fall främst föranleda denna
misstanke? - akatisi
- dystoni
- psykomotorisk agitation
- panikattacker
- hypomana symtom
A
5
72
Q
- Du arbetar på vårdcentralen där du träffar Gustav 42 år som söker för misstänkt
hypertoni. Gustav har remitterats från psykiatrin där han har en fast vårdkontakt
p.g.a. bipolärt syndrom. Han har egentligen mått bra de senaste 15 åren, men går på
kontroller eftersom han behandlas med litium och aripiprazol. Sjuksköterskan hade
mätt upp ett högt blodtryck på 150/100 vid flera tillfällen, även efter vila, varför
remiss skickades till VC. Gustav berättar att hans pappa också fick hypertoni i
medelåldern, men att han svarade väldigt bra på läkemedelsbehandling. Du
ordinerar hydroklortiazid 12,5 mg x 1. En vecka senare kommer Gustav på återbesök
och beskriver tremor, yrsel, och myoklonier.
Vad är den troligaste orsaken till Gustavs symtom? (integrering) - överdosering av hydroklortiazid
- litiumorsakad njurinsufficiens
- hypertensiv kris
- högt serumlitium
- läkemedelsutlöst parkinsonism
A
4
73
Q
- Du behandlar Vera, 77 år, för depression. Förutom denna diagnos har Vera typ II
diabetes. Du hade ordinerat Citalopram 10 mg dagligen i tre veckor och därefter 20
mg dagligen. Du träffar Vera när hon haft denna dos i åtta veckor. MADRS-S är 21
poäng. Senaste tiden har Vera känt sig svag på ett sätt hon inte gjort tidigare, tycker
balansen blivit lite sämre. Vera säger att hon känner sig lite illamående. Du tar
labprover där de flesta var normala, men Na var lite lågt, 127. I status inget
patologiskt.
Vad är troligaste orsaken till Veras symtom? (integrering) - otillräckligt behandlad depression
- läkemedelsorsakad hyponatremi
- dåligt kontrollerat blodsocker
- läkemedelsutlöst ortostatism
- för hög dos Citalopram
A
2
74
Q
- Du gör AT på VC och träffar Agneta Larsson, 64 år. Agneta har träffat sin ordinarie
husläkare flera gånger p.g.a. måttlig depression, vilken behandlas med Citalopram 20
mg x 1. Agneta kommer in i rummet och berättar att alla symtomen är kvar, inget har
förbättrats. Hon känner sig ännu tröttare, ännu mer okoncentrerad, hon sover både
dag och natt, orkar inte träffa sina barn och barnbarn. Maken är allt mer irriterad på
henne, och hon säger att han tycker att hon inte kan ta ansvar för saker. Hon
glömmer bort att stänga av spisen, etc. Du inser att dessa symtom kan ha många
orsaker. Du planerar en fördjupad bedömning.
Vilken av följande relevanta utredningar bör du i detta läge göra först? - värdera depressionens svårighetsgrad med MADRS
- utesluta ett dolt alkoholmissbruk med AUDIT
- ta blodprov; Hb, folat, B12, TSH, ASAT, ALAT, CRP, SR, Ca, Alb
- göra MMT för att utesluta demens
- fördjupad bedömning av funktionen
A
3
75
Q
- Arne Andersson, 57 år, är tandläkare. Arne har tidigare varit psykiskt och fysiskt
frisk, men efter hustrun gick bort i cancer för två månader sedan har han blivit allt
mer nedstämd. Du bedömer de depressiva symtomkriterierna och finner att Arne
uppfyller sju av dem, varav ett obligat. Han säger att han har mycket dödsstankar,
men inga självmordstankar eller planer. Du gör en MADRS skattning som slutar på
30 poäng. Arne jobbar heltid, tycker sig klara jobbet, även om han är helt utmattad
efteråt. Han orkar inte laga mat, men köper färdigmat och äter på kvällen. Du
behöver ta ställning till depressionens svårighetsgrad och behandling. Utifrån texten
ovan finns underlag, både beskrivningar av symtom och funktion och av sociala
faktorer, för att göra en bedömning.
Vilket av nedanstående alternativ är mest rätt? - Depressionen är svår, behandla med läkemedel
- Depressionen är måttlig, behandla med läkemedel
- Depressionen är lindrig, behandla med psykoedukation/KBT
- Depressionen är måttlig, behandla med psykoedukation/KBT
- Depressionen är svår, behandla med ECT
A
4
76
Q
- Jonas Eriksson är 18 år, går i gymnasiet. Du träffar honom som ST på VC där han har
återbesök pga sin astma. När du lyssnar på hans lungor upptäcker du att han har
välläkta ärr på båda armarna. Det se ut som ärr efter självskada. Massor av tunna
raka streck på tvärs över armarna, som efter ett rakblad. Du fråga Jonas vad som
orsakat ärren. Han berättar att det är han själv som rispat sig. Han berättar att han
ett år tidigare varit svårt deprimerad under tre-fyra månader, och haft starka
självmordstankar. Det enda som kunde avleda honom från att agera på
självmordstankarna var att självskada. Nu mår han bra. Han förnekar att han
någonsin gjort ett självmordsförsök. Självskadan var ju ett sätt att inte ta sitt liv. Hur
vill du komplettera din bedömning?
Ett av nedanstående alternativ är bäst beskrivning av det beskrivna
självskadebeteendet, vilket? - Suicidal kommunikation
- Avbrutet självmordsförsök
- Uppgivet självmordsförsök
- Icke suicidalt självskadebeteende
- Suicidalt självskadebeteende
A
4
77
Q
- Karin Larsson är 75 år gammal. Hon lever ensam, men har daglig kontakt med barn
och barnbarn vilka alla bor i närheten. Hon har många vänner och ett rikt socialt liv.
Hon är kroppsligt och psykiskt frisk, inte överviktig, röker och dricker inte. För en
månad sedan sökte hon på vårdcentralen p.g.a. av sömnsvårigheter, och ordinerades
av din äldre kollega T. Levomepromazin 25 mg till natten, ett antipsykotikum med
sederande effekt. Du träffade henne på VC när hon sökte på nytt efter tre veckors
behandling p.g.a. nytillkomna depressiva symtom. Du bedömde symtomen som
egentlig depression och satte in antidepressiva, ett SSRI preparat, T. Paroxetin 20mg
dagligen. Tre dagar senare på telefontiden ringer Karin. Hon mår jättedåligt. Hon är
förstoppad, har svårt att kissa, kroppen värker. Hon är tung i huvudet, och kan
knappt tänka. Vad kan ha hänt?
Ange det mest troliga alternativet nedan som utifrån beskrivningen ovan förklarar
den aktuella symtombilden (integrering). - Hon har utvecklat melankoliska drag
- Otillräcklig behandling, svår depression kräver ECT
- Antipsykotika till äldre kan ge dessa biverkningar
- Biverkningar p.g.a. en interaktion mellan läkemedlen
- Paroxetin är olämpligt till äldre, ger dessa biverkningar
A
4
78
Q
- Du gör AT på VC och nästa patient ska följa upp sin antidepressiva
läkemedelsbehandling. Pelle Johansson 47 år berättar att han fått bra hjälp av
medicinen din kollega ordinerade, Citalopram, men först efter att dosen höjdes till 40
mg för sex veckor sedan. Han mår mycket bättre, men är fortfarande mycket
stresskänslig, sover dåligt, har fortfarande dålig aptit. Han kanske inte tycker saker
är roliga, men de är i alla fall inte plågsamma, och han klarar av att jobba (är
personalkonsult på stort företag). MADRS-S är 23 poäng. Vad behöver man göra,
baserat på informationen ovan?
Vilket av nedanstående alternativ är bäst överensstämmande med våra nationella
riktlinjer för behandling av depression? - Du avvaktar, och följer förloppet
- Du byter till antingen ett annat SSRI eller ett SNRI
- Du lägger till ett adjuvans, t.ex. litium
- Du kombinerar två olika antidepressiva
- Du byter till ett nyare läkemedel (Voxra®, Valdoxan®)
A
2
79
Q
- Lina har börjat studera vid universitetet. Lina har alltid varit blyg. Hon vill inte prata
inför andra, vill inte starta samtal, särskilt inte med nya personer. Hon har några
vänner med vilka hon umgås vid festliga tillfällen. Lite alkohol i kroppen gör då att
det går lite lättare. Muntliga redovisningar under grundskoletiden fick hon hålla själv
med sina lärare. Hon har haft stor skolfrånvaro under både högstadiet och
gymnasiet. Hon stannade ofta hemma pga. magont. Hon har alltid oroat sig för att
något ska hända hennes föräldrar när hon är borta hemifrån. Även nu när hon flyttat
hemifrån för att studera ringer hon dem varje dag, och får panik om hon inte får
något svar. På universitetet förväntas hon nu hålla muntliga redovisningar varje
vecka. Hon oroar sig hela veckan, sover knappt alls på natten före redovisningar. På
morgonen dessa dagar får hon diarré, flera gånger har hon inte kommit iväg till
universitetet. Nu söker hon sin husläkare och vill få någon medicin mot
sömnstörningen.
Hon är även i behov av ett intyg till CSN pga sin höga frånvaro och missade
högskolepoäng och frågar dig om vilka diagnoser du kommer att skriva i intyget.
Vilket av nedanstående förslag passar bäst med beskrivningen ovan? - Socialångest och alkoholberoende
- Socialångest och depression
- Socialångest och fobiskt personlighetssyndrom
- Separationsångest och socialångest
- Primär insomni och separationsångest
A
4
80
Q
- Linus skall bli psykolog. Han söker via akuten med ökad oro för att han kan ha
ådragit sig en hjärnskada av ett tidigare drogtestande. Under en period då han bodde
i Spanien provade han extacy sporadiskt under ca 1 års tid. Sedan han kom hem
för ett drygt halvår sedan har han inte använt någon narkotika överhuvudtaget.
Linus har läst att droger kan ge obotliga hjärnskador. Han har oroat sig för detta
ända sedan han kom hem från Spanien. Han beskriver stark ångest eftersom han nu
förstår att extacyn tömt hans serotonindepåer. Han känner sig ständigt orolig och
spänd, har svårt att somna på kvällarna och har ofta spänningshuvudvärk.
Vilken diagnos är troligast den primära? - Drogutlöst psykos
- Substansrelaterad störning
- Generaliserat ångestsyndrom
- Egentlig depression
- Schizofreni
A
3
81
Q
- Daniel arbetar på en bilskrot, gillar arbetet och det fungerar bra. Hemma släpper han
ogärna in någon då han är rädd för att de ska föra med sig smittor. Daniel har
handskar på sig så fort han lämnar hemmet. Han klarar av att umgås med kamrater
på annan plats, men är tvungen att tvätta allt han använt när han kommit hem, även
jackor, handskar och skor åker in i tvättmaskinen. Du misstänker tvångstankar kring
smitta, och han får fylla i Y-BOCS som slutade på 25p (motsvarande måttligt
tvångssyndrom)
Vilket påstående stämmer bäst vid tvångssyndrom - Att tvångstankarna är oberoende av tvångshandlingarna
- Att handskarna minskar behovet av tvångshandlingar
- Att tvångstankarna minskar tvångshandlingarna
- Att tvätta kläderna är en tvångstanke
- Att tvångshandlingar minskar ångesten orsakad av tvångstankar
A
5
82
Q
- Pernilla har sökt på medicinakuten för misstänkt hjärtinfarkt vid två tillfällen. Bägge
gångerna har hon kommit in i ambulans under dramatiska former. En utredning har
gjorts, och hon är friskförklarad. Detta är psykiskt! Pernilla tycker det hela är
genant. Hon är en ung kvinna i karriären, nybliven polis, frisk, välfungerande, lycklig.
Alla i släkten är psykiskt friska. Hon har senaste tiden haft hög arbetsbelastning på
jobbet. Hon är väldigt rädd för att få en ny attack när hon är på arbetet. Hon
remitteras till sin husläkare där du jobbar som AT-läkare. Vid det andra besöket
genomför du en strukturerad MINI-intervju som utfaller positivt på Paniksyndrom.
Vilken behandling bör man i första hand erbjuda Pernilla? - Lugnande besked och kortvarig behandling med bensodiazepiner
- Kombinationsbehandling med setralin och kognitiv beteendeterapi
- Remiss till företagshälsovården då detta är arbetsrelaterat
- Psykoedukativa insatser och kognitiv beteendeterapi
- Betablockerare, antihistaminer och kognitiv beteendeterapi
A
4
83
Q
- Gunnel är änka sedan 5 år tillbaka då hennes man dog av prostatacancer. Hon jobbar
som rektor på en friskola. Nu söker hon pga. hon har det senaste halvåret varit
ständigt orolig och rädd för det mesta. Hon tror jämnt att hon har olika sjukdomar,
oroar sig för familjemedlemmarnas hälsa. Pengar har hon, men tänker ofta på hur
svårt det skulle vara om hon drabbades av ekonomiska svårigheter. Tänk att hamna
hos kronofogden. Hon är ofta rädd att även hon kommer att drabbas av cancer och
dö. När hon var ung hade hon tentamensångest, mörkerrädsla, existentiella
grubblerier, fixering vid sitt utseende. Hon har behandlats i med Xanor®
(bensodiazepin) via sin husläkare. Hennes husläkare har gått i pension och hon är
bokat på ett läkarbesök hos dig då hon vill ha fortsatt förskrivning av Xanor®. Hon är
ett ”nervvrak”. Hon har magkatarr, tappar ofta aptiten, är mager som en pinne. Hon
vill att du hjälper henne nu!
Vilket syndrom är mest sannolikt att Gunnel lider av? - Dysmofofobi
- Kroppssyndrom
- Somatiseringssyndrom
- Generaliserat ångestsyndrom
- Hypokondri
A
4
84
Q
- Mustafa var barnsoldat i Irak. Han remitteras till öppenvårdspsykiatrin med
önskemål om PTSD behandling. Mustafa är ensamstående men har god relation till
grannar och kamrater. Mustafa har under sin uppväxt sett människor skadats
allvarligt och dödats. Han har även sett familjemedlemmar som lemlästats och
dödats. Sedan han kom till Sverige kan han inte sova, drömmer mardrömmar, får
flash-backs av trauman. Mustafa har i många år självmedicinerat med alkohol, men
är nu nykter sedan ett halvt år tillbaka. Mustafa är tveksam till att tala om allt som
hänt i en psykoterapi, är rädd att ångesten skall bli värre. Han vill bara glömma.
Mustafa är inte intresserad av att prova några ”lyckopiller”. Han oroar sig för att
återfalla i alkoholberoende om han inte får sova, vill ha sömnmedicin.
Vilken sömnmedicin bör man primärt rekommendera Mustafa? - olanzapin
- zopiklon
- quetiapin
- oxancand
- lergigan
A
5
85
Q
- Jenny kommer från beroendekliniken där hon vårdats pga. alkoholmissbruk. Hon är
nu helt nykter sedan 3 månader, men har problem med maten. Hon hetsäter på
kvällarna. Att äta leder till ångest och ångesten leder till självförakt och
självnedvärderande tankar, som lindras med mer mat. Hon försöker alltid kräkas
efteråt. Trots att hon försöker göra sig av med allt hon ätit har hon ökat i vikt, och
har nu ett BMI på 30. Genom åren har Jenny fått prova flera psykofarmaka. Jenny är
trots detta positiv till att testa en ny medicin.
Vilket påstående är mest korrekt i Jennys fall: - Pregabalin är indicerat för behandling av hennes ångest
- Oxancand kan lindra hennes abstinenssymtom
- Fluoxetin kan minska hennes hetsätning
- Olanzapin minskar hennes emotionella instabilitet
- Mirtazapin mot både hennes ångest och sömnproblem
A
3
86
Q
- Robert är elitidrottsman. Robert bor själv, har ingen partner. Han har aldrig haft
någon nära relation. Robert är smal, men inom normalviktsområdet av BMI. Han
inkommer nu med ambulans efter att inför en internationell tävling fått ett plötsligt
anfall som yttrade sig med upplevt sluddrigt tal, sväljningssvårigheter, ryckningar
och känselbortfall i den vänstra delen av ansiktet, känsla av att ha varit bortkopplad
från sin egen kropp. Robert ska ha varit avsvimmad några minuter men har svårt att
minnas alla detaljer i händelseförloppet. Din AT-kollega som tjänstgör på
medicinakuten ringer dig och berättar att man har nu gjort en noggrann somatisk
undersökning inkl. neurologstatus, och att varken labprover, EEG eller akut CT
hjärna tyder på någon organisk orsak till nuvarande besvär. De tänker skriva remiss
till dig som tjänstgör inom psykiatrin.
Vilket syndrom i DSM5 stämmer bäst med beskrivningen ovan? - Derealisationssyndrom
- Paniksyndrom
- Münchhausens syndrom
- Kroppsyndrom
- Konversionssyndrom
A
5
87
Q
- Du är AT läkare på psykiatriska akutmottagningen när två föräldrar kommer med
sin 18-åriga dotter. Fadern vill prata med dig i enrum. Han berättar att de kämpat i
flera dagar med att övertala dottern att komma med. Hon ser inga svårigheter eller
problem med sitt mående. Han säger att han däremot tycker att hon är helt
förändrad, pratar oavbrutet i telefon, är samtidigt aktiv på Facebook och Instagram.
Hon gör politiska inlägg, och har ringt regeringsdepartementet flera gånger. Hon har
knappt sovit alls de senaste tre dygnen. Hon ser helt slutkörd ut men hävdar att hon
inte alls är trött. Hon ska förbättra världen. Fadern förstår inte vad som kan ha hänt,
har hon använt droger? Plötsligt kommer hans hustru in i rummet, förtvivlad, säger
att dottern inte vill vara kvar. Vad kan du göra?
Vilket av följande är det första du bör göra i din roll i denna situation? - Ringa bakjouren
- Begära polishandräckning
- Göra LVM anmälan
- Fatta omhändertagandebeslut
- Fatta kvarhållningsbeslut
A
4
88
Q
- Du är AT läkare på psykakuten. Till akuten kommer två föräldrar med sin 19-årige
son. Han ser mycket nedgången ut, är smutsig och påtagligt påverkad, troligen av
droger. Modern berättar också att sonen har missbruksproblem, sedan minst ett år.
Nu har han varit försvunnen i en hel månad, och föräldrarna har åkt runt i Stockholm
och letat efter honom. Av en ren slump fick de syn på honom på gatan och lyckades
stanna och få med honom i bilen. De är skärrade, säger att han är helt hög, han måste
få hjälp. Sonen lägger sig nu i samtalet. Han vill inte alls stanna på sjukhuset. Han vill
åka hem, säger att han bara behöver sova, äta och tvätta sig. Han vill bli utsläppt, nu!
Fadern kräver att du ska tvinga honom att stanna.
Vilket lagstöd finns för dig i din roll att tvinga honom att stanna kvar? - LVM ger dig rätt att hålla kvar honom
- LVU ger dig rätt att hålla kvar honom
- LPT ger dig rätt att hålla kvar honom
- HSL ger dig rätt att hålla kvar honom
- Ingen lag ger dig rätt att hålla kvar honom
A
5
89
Q
- Du är legitimerad läkare, har jour på psykakuten. Polisen kommer med en 56 årig
man. De kommer från Nyby VC, där husläkaren skrev ett vårdintyg. Han är bedömd som
svårt deprimerad med hög suicidrisk. I dag avbröt hans fru ett hängningsförsök. Mannen
hade vägrat att åka till psykakuten, men han gick med på att träffa sin husläkare. Denne
bedömde att sluten psykiatrisk vård var nödvändig, men mannen vägrade. Nu kommer
han med polisen eftersom han lämnade vårdcentralen i affekt. Du läser igenom
vårdintyget, ser att allt är rätt ifyllt. Patienten vill inte stanna kvar på akuten.
Vad är mest rätt av nedanstående alternativ? - Du fattar beslut att omhänderta för undersökning och låser dörren
- Du fattar beslut om kvarhållning och låser dörren
- Du fattar beslut om kvarhållning och ordinerar 10 mg Stesolid
- Du fattar beslut om intagning och låser dörren
- Du fattar beslut om intagning och ordinerar 10 mg Stesolid
A
2
