MCQ gamla tentor Flashcards
- Carl är 27 år och har diagnosen bipolär sjukdom. Han har sedan ett par år behandlats med
litium och det har fungerat väldigt bra. Carl gillar att sporta på fritiden och har bestämt sig för
att ställa upp i Vasaloppet nästa år. Därför har han börjat löpträna nästan varje dag och känner
nu av en inflammation i ett muskelfäste. Per som är hans träningskompis känner igen
symptomen och rekommenderar Carl att ta en tablett Naproxen som han ger till Carl att ta
direkt. Carl får ett par till så att han ”klarar” sig tills han kan köpa fler. Dagen efter, när Carl
precis kommit till jobbet får han kraftig hjärtklappning och händerna skakar kraftigt. Han
förstår ingenting och blir mycket rädd.
Vad har Carl troligtvis råkat ut för? - Läkemedelsinteraktion då NSAID ökar renala clearence
- Läkemedelsinteraktion då NSAID minskar renala clearence
- Läkemedelsinteraktion då ASA ökar renala clearence
- Läkemedelsinteraktion då ASA minskar renala clearence
- Läkemedelsinteraktion då Naproxen ökar renala clearence
Rätt svar är 2. Naproxen är ett NSAID, vilka minskar renala clearance och får
litiumkoncentrationen att stiga. De flesta kunde denna farmakologiska kunskapsfråga om
mekanismer bakom litiuminteraktioner som bl.a. undervisas under
psykofarmakologiseminariet under integreringen.
- Du är AT-läkare som träffar Johan, en 29-årig man för fördjupad anamnes och MINI
intervju. Johan har haft återkommande nedstämdhetsperioder, MINI ger utslag på tydliga
depressiva episoder tidigare i livet samt två episoder med hypomani som varat två veckor vid
båda tillfällena. Dessa episoder bedöms inte vara utlösta av substanser eller andra somatiska
tillstånd.
Hur tänker du diagnostiskt, vilket av följande är mest sannolik? - Bipolär sjukdom typ 1
- Bipolär sjukdom typ 2
- Bipolär sjukdom ospecificerad
- Unipolär depression med blandade symtom
- Omöjligt att fastställa diagnos, ber Johan fylla i en stämningsdagbok
Rätt svar är 2. Han har uppfyllt kriterierna både för depressiva och hypomana episoder och då
blir diagnosen BP II. Man kan ha hypomani under mkt lång tid. Det är inte mani bara för att
tiden överskrider en vecka, vilket troligen är missförståndet bakom alternativ 1. Eftersom han
haft hypomana episoder så är det inte bara blandsymtom, alternativ 4.
- Efter tre veckor med fluoxetin-behandling börjar Maria, en 22-årig student, enligt sina
rumskompisar att bete sig konstigt. Hon har varit uppe på nätterna för att jobba med projekt
som inte har någon relation till hennes utbildning. Trots detta har hon varit pigg dagen efter
och även hävdat att hon varit utvilad. Hon har varit mycket mer pratsam än vanligt och även
pratat om en hemlig studie som hon är involverad i. Maria har skiftat mellan att vara mycket
glad till att vara arg och ibland helt utan anledning. Du träffar Maria på akutmottagningen dit
hon sökt tillsammans med en vän. Hon berättar att hon aldrig mått så här och att hon tagit sin
medicin som ordinerat.
Vad är den mest sannolika diagnosen just nu? - Schizoaffektivt syndrom
- Bipolär sjukdom, typ I
- Bipolär sjukdom, typ II
- Schizofreniformt syndrom
- Substansutlöst förstämningssyndrom
Rätt svar är 5. Vi vet inte säkert om hon är manisk eller hypoman. Vi vet inte om hon haft
tidigare depressiva episoder. Hon kan ha fått medicinen för ångest. Vi vet att de maniska
symtomen har tidssamband med läkemedelsbehandlingen med Fluoxetin. Vi har bara
underlag för diagnosen substansutlöst förstämningssyndrom just nu, alternativ 5. Detta var en
av de frågor som inte hade en förväntad fördelning. De flesta har svarat BP I, och då har ni
bedömt henne som manisk, men ni har inte beaktat tidssambandet med Fluoxetin, vilket var
tanken med frågan. Frågan har fått vara kvar.
- Sven 54 år har en depression, är nedstämd, har tappat intresset för allt, har stark ångest,
särskilt på morgnarna, känner en närmast smärtsam indifferens för allt, inget berör honom.
Livet är totalt meningslöst och han tänker på döden som en befriare. Han har även dagliga
suicidtankar och har tänkt på möjliga metoder att ta sitt liv. Du träffar honom på vårdcentralen
dit han sökte med hjälp av sin son. Du noterar att han har en uttalad psykomotorisk hämning
och en eftersatt hygien. Han skattar 49 poäng på MADRS-S.
Vilket av dessa handläggningsförslag är förstahandsalternativet vid denna symtombild? - Sätt in antidepressiva och följ upp efter en vecka
- Remittera till KBT-behandling på vårdcentralen
- Sätt in antidepressiva, remittera till psykiatri och följ upp efter en vecka
- Ring till psykakuten och informera att du skickar patienten dit med medföljande
personal - Skriv ett vårdintyg och skicka patienten med medföljande personal och vårdintyget
till psykakuten
Rätt svar är 4. De flesta har skrivit 4 eller 5, så ingen har utsatt honom för fara utan insett hur
sjuk han är. Däremot skulle 5 innebära en kränkning, kanske helt i onödan. Han kanske åker
med till sjukhuset utan att protestera, särskilt om hans son kan följa med honom. Han har inte
vägrat. Han har suicidplaner, men ingen uttalad intention. Han söker hjälp och han har
involverat sin son, d.v.s. ber om hjälp. Han har även en uttalad hämning som gör det svårt för
honom att agera impulsivt.
- En 25-årig man kommer till den psykiatriska akutmottagningen, med polishandräckning
efter att andra studenter på studentboendet larmat polis. Mannen hade betett sig hotfullt och
slagit till en annan student i korridoren. Detta var en av de få gångerna de sett honom på över
ett halvår, då han senaste tiden mest isolerat sig på sitt rum, täckt för fönster och dörrspringor
och betett sig besynnerligt. Mannen är övertygad om att de andra studenterna i korridoren är
ute efter honom och vill förgifta honom. Han säger att grannarna håller på att bygga en gång
via ventilationen in till honom där han övervakas och där de kan sprida giftiga gaser in till
honom. Han är kraftigt avmagrad och har inte rena kläder på sig och öronen fullproppade med
papper vid ankomst till sjukhuset i psykiskt status noteras neutralt stämningsläge men dålig
formell och emotionell kontakt på grund av uttalad misstänksamhet. Vilken är den troligaste
diagnosen? - Schizoaffektivt syndrom
- Schizofreniformt syndrom
- Schizofreni
- Depression med psykotiska symtom
- Vanföreställningssyndrom
Rätt svar är 3. De flesta har skrivit schizofreni. Sjukdomsbilden är mycket typisk. Den
information som gör att man ställa diagnosen är att han verkar haft symtomen mer än ett
halvår (alltså inte schizofreniformt syndrom).
6.En 52 årig man med känd schizofreni söker psykiatriska akutmottagningen sent en kväll.
Han har i öppenvården för 3 dagar sedan fått ökad dos av sitt antipsykotiska läkemedel pga
ökad frekvens av rösthallucinationer vilka plågat honom. Mannen säger att han känner sig
stel i armar och nacke och har börjat skaka i händerna och känner sig trög i skallen.
Vilket av följande antipsykotiska läkemedel medför störst risk att framkalla denna typ av
biverkningar?
1. Klozapin
2. Olanzapin
3. Aripiprazol
4. Haloperidol
5. Quetiapin
- Vilken behandling ordinerar du mannen på akuten?
- T Diazepam/Stesolid®
- T Propanolol/Inderal®
- T Prometazin/Lergigan®
- T Risperidon/Risperdal®
- T Biperiden/Akineton®
Rätt svar är 4. Den första generationen antipsykotika har mer motoriska biverkningar, till dem
hör Haldol. Den andra generationen har mer metabola biverkningar. Motoriska biverkningar i
samband med insättning/höjning av första generationens antipsykotiska är dystonier. Övriga
alternativ har inte lika hög risk för denna biverkan.
Rätt svar är 5. Mot dystoni använder man Akineton, men man skulle även sänka Haldoldosen.
- En 65-årig man kommer till psykiatriska akutmottagningen med sin hustru. Han vill inte
vara där men hustrun är bestämd på att de behöver söka hjälp och berättar att mannen är helt
fastlåst i föreställningen att han ruttnar inifrån. Han har nyligen gått i pension efter att ha
arbetat som högstadielärare i många år. Sedan han slutade arbeta har han blivit alltmer
oföretagsam. Vill inte umgås med vänner längre eller gå utanför huset. Är övertygad om att
han har fått cancer och ruttnar inifrån. Han känner ingen matlust. Har svårt att sova men
känner sig trött hela tiden. Senaste månaden har han hört en röst som påtalar att han är
”värdelös och en parasit för andra”. Hustrun berättar att de varit till vårdcentral som tagit
blodprover och ingenting i läkarundersökningen eller blodproverna har varit avvikande.Vad
misstänker du i första hand för diagnos? - Schizofreni
- Vanföreställningssyndrom
- Depression med psykotiska symtom
- Schizoaffektivt syndrom
- Demensutveckling
Rätt svar är 3. Detta är en sjukdomsbild som vid svår depression med stämningskongruenta
depressiva vanföreställningar. Han drabbas då han blir pensionär och tappar sitt sociala
sammanhang. Äldre män är överrepresenterade i denna grupp och även bland dem som tar
sina liv. Sjukdomsförloppet och symtomkonstellationen är inte typisk för de andra tillstånden.
- En 32-årig man söker vård på den psykiatriska akutmottagningen då han uppger att ”ryska
spioner är efter mig”. Han berättar att nyhetsuppläsare på TV4 via sina nyhetstexter ger dolda
budskap till just honom som uppmanar honom att söka skydd och omedelbart fly. Han tror att
han kommer förintas snart. Hans önskemål är att kunna få lugnande tabletter för att kunna
sova och minska ångest under sin flykt och planerade resa för att komma undan.
Vilka av nedanstående symtom sammanfattar bäst mannens symtombild? - Associationsstörningar och auditiva hallucinationer.
- Persekutoriska vanföreställningar samt hänsyftningsidéer.
- Grandiosa vanföreställningar samt illusioner.
- Imperativa rösthallucinationer och tankestopp.
- Erotomana vanföreställningar och desorganisation.
Rätt svar är 2. Persekutoriska vanföreställningar är vanföreställningar om att vara förföljd och
nyhetsuppläsare som ger dolda budskap är hänsyftningsidéer av vanföreställningskaraktär.
- Du vikarierar på en vårdcentral då du träffar Sven, 64 är gammal. Sven är änkeman sedan
två år tillbaka då hans sambo avled efter en lång kamp mot bröstcancer. Sven jobbar som
gymnasielärare i fysik och matematik och tycker om sitt jobb och eleverna. Det senaste
halvåret har Sven haft svårt att sova, sover oroligt och vaknar flera gånger under natten. Han
blir lätt utmattad, har svårt att koncentrera sig, har mycket huvudvärk, blir lätt disträ. Han har
ständiga grubblerier inför olika situationer (oroar sig över att ha för lite pengar för att betala
sina räkningar, ha glömt bort att stänga av spisen, ha tappat bort hem-nycklarna, att ha glömt
bort att låsa dörren, etc.). Trots alla problem har Sven klarat jobbet bra. Sven dricker sällan
alkohol, har aldrig provat några droger. Han är kroppsligt frisk.
Vilken diagnos är utifrån informationen ovan den mest troliga? - Egentlig depression
- Demensutveckling
- Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
- Tvångssyndrom (OCD)
- Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Rätt svar är 5. Han har ingen kognitiv svikt och tycker om sitt jobb. Det finns ingen säker
beskrivning av att han är nedstämd, det finns ingen beskrivning av ngt trauma, däremot en
förlust. Det finns ingen beskrivning av tvång.
- Du är AT-läkare på en psykiatrisk avdelning och träffar Sven, en 58 årig änkeman, som
blev frivilligt inlagd för två dagar sedan för behandling av en svår depressiv episod med
starka självmordstankar. Nu säger Sven bestämt att han vill hem, ”det är dags att återförenas
med min fru”. Du inser att detta är allvarligt.
Hur fortsätter du med din suicidriskbedömning? - Går igenom suicidstegen genom att fråga kring dödstankar, dödsönskan, s-tankar, splaner
- Går och hämtar en MINI-intervju för att ställa de frågor som finns i suicidmodulen
- Går och hämtar en Columbia-skala, den lämpar sig bäst i den situationen
- Frågar noggrant kring risk- och skyddande faktorer för suicid
- Frågar om detta betyder att han har bestämt sig att ta sitt liv och i så fall på vilket
sätt
Rätt svar är 5. Suicidstegen från början blir fel eftersom du redan veta att han har starka
självmordstankar, du behöver bara veta vilka konkreta planer och intention han har. I det här
läget blir hjälpmedlen sekundära. Du förstår redan att han är mycket suicidal, du måste börja
här och nu.
- Helena är en ensamstående kvinna som under många år jobbat som sjuksköterska med
Läkare Utan Gränser i olika konfliktdrabbade områden. Hon har under sin tjänstgöringstid
sett civila som lemlästats och dödats. Hon söker nu till sin husläkare p.g.a. att hon har svårt att
somna, har mardrömmar, får flash-backs av olika tidigare händelser som hon har varit med
om. Helena är tveksam till att tala om allt som hänt, är rädd att ångesten skall bli värre och
vill bara glömma. Helena började denna vecka på ett nytt jobb och det har fungerat bra.
Helena oroar sig för hur hon skall klara jobbet i längden om hon inte får sova och vill ha
sömnmedicin. Du bedömer att Helena lider av Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och
rekommenderar remiss till psykolog.
Vilken psykoterapibehandling bör du i första hand rekommendera? - Kognitiv terapi – KT
- Kognitiv beteende terapi – KBT
- Eye Movement Desensitisation and Reprocessing - EMDR
- Emotion Regulation Group Training - ERGT
- Dialektisk beteendeterapi - DBT
Rätt svar är 2. KBT och EMDR är båda behandlingar med vetenskapligt stöd vid PTSD, men
riktlinjerna rekommenderar KBT i första hand. Kognitiv terapi räcker inte för man behöver
exponeras för sin traumaminnen. Övriga behandlingar är inte aktuella vid PTSD utan
komplicerad samsjuklighet.
- Du är nybliven legitimerad läkare inom öppenvårdspsykiatrin då du har en bokad
telefonuppföljning med en 30 årig kvinna, Elin, som har en diagnostiserad bipolär sjukdom
och behandlas med Lamotrigin 200 mg/dag. Elins mor har behandlats med Lithium i många
år och mår bra. Elin vill nu testa samma medicin som sin mamma. Hennes läkare har beställt
sedvanliga blodprovstagningar inför insättning av Lithium. Vid telefonsamtal berättar Elin att
hon aldrig har lyckats lämna några blodprover pga. en uttalad rädsla av att se blod. Denna
information har hon aldrig tidigare vågat berätta för någon. Elin är rädd för att svimma av i
samband med blodprovstagningar. Elin undrar om det finns en behandling som kan hjälpa
henne på långsikt.
Vilken behandling skulle du i första hand rekommendera? - Pregabalin/Lyrica®
- Bensodiazepiner
- SSRI
- Kognitiv terapi (KT)
- Beteendeterapi (BT)
Rätt svar är 5. Här är det exponering som gäller, alltså beteendeterapi. Det kan räcka med
några få sessioner så är en sådan fobi behandlad. Viktigt att veta för alla läkare vars patienter
är sprut/stick/blodrädda. Här räcker det inte att arbeta med tankarna som i KT, man måste
exponera. Läkemedel är ingen lösning på ett livslångt problem, men som bara uppkommer i
specifika situationer, men framförallt för att exponering botar. Frågan bedömer vi har fångat
en verklig kunskapsbrist som vi får ta med tillbaka till vår undervisning.
- Du jobbar som AT-läkare på en vårdcentral då du ombeds att träffa en 23 årig man. Under
samtalet är mannen Marvin fåordig men berättar att han mått dåligt sedan det tog slut med
hans flickvän efter ett treårigt förhållande. Marvin flyttade hemifrån vid 17 års ålder och har
sedan dess alltid varit inneboende hos olika flickvänner. I övrigt är han välfungerande, läser
till lärare och är politiskt aktiv. Han fungerar bra i alla dessa sammanhang. Han har efter
senaste separationen flyttat tillbaka hem till föräldrarna och upplever konstant oro för att
något ska hända dem när han är borta. De är ganska gamla och skulle kunna dö. Han upplever
lindring av sin oro när han dricker alkohol, men dricker bara i sociala sammanhang. Marvin
har aldrig haft några problem med koncentration, inlärning, skolprestationer eller social
interaktion.
Vilken situation verkar vara en utlösande faktor för Marvins ångest? - Att vara ensam utan stöd
- Att skiljas från viktiga personer
- Att bli kritiskt granskad av andra
- Att vara självständig vuxen
- Att vara bakfull efter festen
Rätt svar: 2. Han verkar vara självständig då han pluggar och är politiskt aktiv, och då
fungerar bra. Han beskriver inte heller någon social ångest (kritisk granskning).
Huvudproblemet verkar vara separationsångest.
- Du arbetar som nylegitimerad läkare på en ortopedisk avdelning, där Susanne en 76 årig
kvinna vårdas efter en planerad höftoperation. Susanne, som opererades under gårdagen,
börjar bete sig konstigt, pratar med sig själv, försöker ta på saker som inte finns, ser saker som
ingen annan ser. Hon är mycket agiterad, motsätter sig vård och vill hem. Du misstänker
starkt ett postoperativ delirium.
Vad är i din roll det mest korrekta att göra som nästa åtgärd? - tillkalla psyk-konsult
- fatta ett kvarhållningsbeslut
- fatta ett intagningsbeslut
- skriva ett vårdintyg enligt paragraf 4
- skriva ett vårdintyg enligt paragraf 11
Rätt svar 4. Man kan teoretiskt säga att 1 och 4 är rätt, men 4 mer praktiskt och därför mer
korrekt. När man själv skriver vårdintyget ”förbrukar” man inte personen som kan ta
intagningsbeslut. Det är ju bakjouren på psyk som även är konsult. Genom att själv skriva
vårdintyget i ett fall där man tror att det kommer att krävas tvångsvård, minskar man tiden
mellan vårdintyg och intagningsbeslut. Den som valt 5 har inte förstått lagen kring
konvertering. Detta handlar inte om konvertering av frivillig PSYKIATRISK vård till tvång,
utan det var ny inskrivning på den psykiatriska kliniken.
- Pelle remitteras från medicinakuten till psykakuten där man har frikänt honom somatiskt
efter att han har kommit med ambulans med bröstsmärtor. Pelle är en ensamstående 52 årig
man som har jobbat som undersköterska. Han har nu varit långtidssjukskriven pga. kronisk
smärta efter en trafikolycka. Vid samtalet beskriver Pelle flera veckors anamnes på depressiva
besvär i form av nedstämdhet, minskat intresse, upplevd psykomotorisk långsamhet, ökat
sömnbehov, minskad aptit, uttalad orkeslöshet, känner sig onyttig, beskriver koncentrationssvårigheter,
och ser ingen mening med livet men säger att han inte har tankar på att begå
självmord.
Vilken uppgift i fallbeskrivning ovan kan framförallt hjälpa dig att bedöma depressionens
svårighetsgrad? - Den långa sjukskrivningen
- Anamnes på kronisk smärta
- Nio depressiva symtomkriterier
- Beskrivning av psykotiska symtom
- Hög MADRS-S poäng
Rätt svar 3. I fallet finns nio depressionskriterier beskrivna. Även MADRS kan användas för
svårighetsgradering men det fanns ingen uppgift i fallet om att man gjort någon skattning.
- Janina är 35 år gammal, är gift och har två barn, tre och fem år gamla. Hon jobbar som
tandsköterska. Hon är somatisk frisk och förnekar alkohol- och drogmissbruk, är icke rökare.
Janina har senaste månaden besvärats av återkommande attacker som yttrat sig som
hjärtklappning, illamående, svettningar, kvävningskänsla, rädsla över att minsta kontrollen.
Symtomen har kulminerat inom 10 minuter. Hon har sökt tre gånger på medicinakuten den
senaste månaden pga. stark oro över attackerna och dess följder, utan att man funnit någon
kroppslig orsak.
Vilken av nedanstående diagnostiska alternativ är det som stämmer bäst med informationen i
texten ovan? - Panikattacker
- Paniksyndrom
- Paniksyndrom med agorafobi
- Agorafobi
- Kroppssyndrom
Rätt svar 2. Hon har upprepade panikattacker och har minst en månads anamnes på oro över
följderna av attackerna, så stark att hon sökt akuten tre gånger. Därmed har hon även ett
paniksyndrom. Något undvikande av platser med mycket folk finns inte beskrivet, d.v.s. inget
agorafobiskt.
- Silvia, 23 år, kommer till dig som AT inom primärvården p.g.a. viktnedgång. Silvia är
liten och späd. Hon läser juridik, går andra året. Hon upplever mycket stress av skolarbetet
vilket har lett till att hon fått svårt att äta. Senaste tre månader har hon bara ätit små portioner
då hon fått ont i magen och blivit illamående av mat. Hon har nästa alltid kräkts efteråt. Silvia
har höga krav på sig själv och vill se bra ut. Hon tycker inte om att tappa kontrollen, inte
heller över ätande och vikt. När hon äter för mycket, vilket hon kallar för att hetsäta, hoppar
hon över nästa måltid. Då kan hon även göra 100 sit-ups, eller gå ut och springa minst en
timme. Hon känner självförakt när hon ätit för mycket. Hennes BMI är 17.
Vilka psykiatrisk diagnos är mest sannolikt att Silvia kan lida av? - Anorexia nervosa
- Bulimia Nervosa
- Hetsätningsstörning
- Kroppsyndrom
- Ätstörning UNS
Rätt svar 1: I beskrivningen finns viktnedgång till BMI 17, d.v.s. till undervikt. Det finns
beskrivet ett restriktivt ätande, och dessutom kompensation i form av kräkningar och motion
och att hoppa över måltider vilket talar för viktfobi. Det finns ofta en ambivalens hos den
drabbade som gör att man kan söka för viktnedgång, men hennes beteenden domineras av
sådana som gör att hon går ner i vikt. Stress kan förvärra situationen genom att den ofta leder
till ökad rigiditet/överkontroll och mer restriktivt ätande. Det är mycket sannolikt att denna
patient har störd kroppsuppfattning, d.v.s. fyller alla AN kriterierna. Viktig patient att känna
igen, prioriteras vid remiss till psykiatrin.
- Du jobbar på en husläkarmottagning och träffar en 35 årig kvinna som önskar ett recept på
Mirtazapin. Hon berättar att hon inte har sovit på flera nätter, eftersom hon haft svårt att varva
ner fysiskt och mentalt. Hon är doktorand och har halvtidskontroll imorgon. Hon känner sig
energisk och entusiastisk, mår väldigt bra, kan sitt ämne otroligt bra, men märker att
sömnbristen gör henne lättdistraherad. Omgivning har uppfattat henne som stressad och hon
har haft svårt att samla tankarna. Hon förnekar intag av droger eller alkohol. Eftersom hon
tidigare har fått Mirtazapin av sin mamma vilket då hjälp henne att varva ner önskar hon få ett
eget recept.
Flera skäl gör att du tvekar att skriva ut Mirtazapin, vilket av följande är det kliniskt viktigaste
skälet? - Det är ett antidepressivum och inget hypnotikum
- Det kan ge dagtrötthet vid insättning
- Det kan ge viktuppgång
- Hon kan ha en pågående hypomani
- Man ska inte medicinera normala reaktioner
Rätt svar 4. Det som sticker ut i berättelsen är att hon inte sovit på flera nätter. Självklart kan
denna information rymma många olika bilder beroende på hur dramatiskt lagd man är. Men
om det är sant så är det inte en normal reaktion. OM hon sovit dåligt skulle det kunna vara
det. Den verkligt stressade brukar inte heller beskriva sig som energisk, entuisiastisk och att
hon mår väldigt bra. Det finns en diskrepans i denna beskrivning mot hur en stressad person
skulle uttrycka sig. Denna diskrepans talar för hypomani.
- Innan du kontaktar din handledare bestämmer du dig för att påbörja en diagnostisk
bedömning. Vid detta första besök hinner du inte med alla delar i den diagnostiska processen.
Vilken av dessa kan du avvakta med till nästa besök? - Fördjupad psykiatrisk anamnes
- Life-chart
- Suicidriskbedömning
- Strukturerad intervju
- Somatiskt och psykiskt status
Rätt svar 4. Här kunde de allra flesta hur den diagnostiska proceduren ser ut. Den
diagnostiska intervjun, strukturerad eller semistrukturerad, görs normalt vid ett andra besök.
- Vilken myndighet har i uppdrag från Sverige regering att utifrån aktuell forskning
sammanställa evidens för olika behandlingsmetoders effekt och risker? - Inspektionen för vård och omsorg
- Läkemedelsverket
- Socialstyrelsen
- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
- Socialdepartementet
Rätt svar 4. Kunskap ställs samman och evidensgraderas av så kallade HTI organisationer
varav SBU är en sådan (Cochrane ett annat). LMV och SoS kommer med riktlinjer. IVO
granskar att vi följer riktlinjerna. Socialdepartementet lägger fram lagförslag till riskdagen
och ger uppdrag från regeringen till myndigheterna. Här får Läkarprogrammet bakläxa!! Detta
ska man kunna på T8. Ni hade även en föreläsning om Evidens i psykiatri med Lisa Ekselius
där hon berättade om gången från kunskapssammanställning till riktlinjer.
- Vad innebär epigenetik?
- En ökad/minskad expression av en gen
- Förändringar i DNA-sekvensen
- Att DNA påverkas enbart av vilket anlag som är dominant
- Förändringar av DNA i könskromosomerna
- En påverka på DNA replikation vid celldelningen
Rätt svar 1. Detta kunde de flesta. Det är en mekanism för hur miljön påverkar våra geners
uttryck. I bl.a. föreläsningen gen-miljö-interaktioner belystes detta.
- Vilken farmakologisk mekanism är gemensam för samtliga antipsykotiska läkemedel?
- Blockering av presynaptiska dopamintransportörer
- Blockering av dopamin-2-receptorer
- Upp-reglering av presynaptiska dopamintransportörer
- Upp-reglering av dopamin-2-receptorer
- Inhibition av enzymet tyrosinhydroxylas
Rätt svar 2. Även denna fråga kunde de flesta. Neuropsykofarmakologiförläsningen med
Robert Fredriksson repeterade denna kunskap.
- Du träffar Elin 15 år, på återbesök på BUP tillsammans med sin mor. Hon har en
medelsvår depression som man diagnosticerat vid föregående besök. Man enades då med
flickan och föräldrarna, som har gemensam vårdnad, om att inleda KBT för depression,
initiera stressreduktion i skolan och man gav psykoedukation kring depression. Nu har det
gått 5-6 veckor, men utan att någon nämnvärd förbättring ännu skett. Man har diskuterat
kombinationsbehandling med SSRI och KBT ihop med psykologen. Mamma kommer själv
med flickan denna gång eftersom hon vet att pappan är negativt inställd till medicinering. Elin
vill gärna prova läkemedelsbehandling som tillägg till behandlingen hos psykologen.
Vilket av nedanstående påståenden stämmer när det gäller beslutfattande angående
läkemedelsbehandling hos minderåriga? - Då flickan är 15 år och har hög grad av autonomi kan hon själv fatta beslut rörande sin
behandling - Det räcker att en förälder samtycker och att modern och flickan är eniga
- Då föräldrarna har samtyckt till att utredas och behandlas på BUP behövs inget nytt
samtycke för uppstart av medicinering - Båda föräldrarna behöver samtycka till behandlingen. Fadern måste informeras, och ge
samtycke - Flickans önskemål väger tyngst efter hon fyllt 15 år. Vi har en informationsskyldighet
gentemot föräldrarna, men de kan inte neka till behandlingen
Rätt svar 4. Vid medicinering av barn måste båda föräldrarna samtycka, regleras i
föräldrabalken. Juristföreläsningen tar upp detta. Om det gällt p-piller beaktar man
autonomin, men det är egentligen det enda undantaget när det gäller medicinering.
- En orolig och slutkörd förälder ringer telefonrådgivningen på BUP och berättar om sin
åtta åriga dotters svårigheter. Hon beskriver svårigheter i skolan både på lektionstid och
socialt på raster med mycket konflikter och behov av vuxenstöd. Koncentrationen är nedsatt
och hon orkar bara med skolarbete några minuter i taget. Hon har läs- och skrivsvårigheter,
men har ganska nyligen knäckt läskoden. Hon får mycket utbrott hemma och när föräldrarna
ber henne att göra läsläxan skriker hon ”Jag dör hellre än att läsa det där tråkiga!”. Modern
berättar om flera symtom som kan tyda på primära koncentrationssvårigheter, impulsivitet,
svårigheter med aktivitetsreglering, intryckskänslighet, vissa autismspektrumdrag och
specifika inlärningssvårigheter.
Vilket råd bör BUPs telefonrådgivning ge angående vårdnivå och hur man bör gå vidare för
att hjälpa familjen? - Man behöver göra en initial suicidriskbedömning då hon uttrycker suicidtankar och bokar
in dem på ett akut besök på BUP - Hänvisar dem till vårdcentral som primärinstans för att utreda eventuell ADHD och
utesluta somatiska differentialdiagnoser - Hänvisar dem till skolhälsovården för en första kartläggning och åtgärdsprogram innan
vidare utredning på BUP övervägs - Bokar in dem på neuropsykiatrisk utredning på BUP då flertalet symtom tyder på ADHD
och eventuellt ASD - Ber modern avvakta och se om det blir bättre med expektans då många barn uppvisar
dessa symtom. Om utebliven förbättring bör hon ringa tillbaka igen inom 6 månader.
Rätt svar 3. Skolhälsovården gör basutredningen, och sätter in stödåtgärder. Först om dessa
inte hjälper remitterar men till BUP eftersom det är först då som medicinering kan bli aktuell.
Lindriga problem brukar lösa sig med utökat stöd. Vi har undervisat om vårdnivåer i samband
med BUP-casen, samt svarat på frågor om detta i frågeforumet.
- Alex är en 16-årig pojke med autism och ADHD kommer på återbesök på BUP för
medicinuppföljning. Han medicinerar med Concerta® (metylfenidat) för ADHD och uppger
god effekt. Föräldrar är också nöjda med behandlingen och beskriver en stor förbättring
senaste året. Lärare, föräldrar samt Alex själv har fyllt i SNAP IV-formuläret som också visar
samstämmigt att behandlingseffekten är god. Du gör en kroppslig undersökning i enrum och
kontrollerar puls, blodtryck, längd och vikt som var helt u.a. I enskilt samtal berättar Alex
glatt att han fått flera nya vänner. På direkt fråga om alkohol och droger bejakar han att han
för två veckor sedan varit på fest där han fick prova marijuana och lite alkohol för första
gången. Han har alltid haft svårt att ljuga men har inte vågat berättat detta för föräldrarna och
vill inte att de ska få veta. Han intygar trovärdigt att han aldrig mer ska prova illegala droger
såsom marijuana.
Hur bör du hantera informationen om marijuanarökning? - Tar urindrogscreening och om denna ger utslag måste vi berätta för föräldrar om
marijuanaanvändningen, sätta ut Concerta®, samt göra en orosanmälan till socialtjänsten - Informerar Alex om att han själv eller vi måste berätta om marijuanarökningen samt att vi
måste göra en orosanmälan till socialtjänsten enligt våra rutiner - Avvaktar med att berätta för föräldrarna om han fortsättningsvis kan uppvisa drogfrihet
vid drogscreening i samband med besöken på BUP - Avvaktar med att berätta det för föräldrarna då det annars skulle påverka alliansen och
behandlingen negativt då detta var en engångsföreteelse - Berättar för föräldrarna i enskilt samtal utan Alex vetskap. Ber dem ha ökad vaksamhet
när Alex träffar kompisarna och boka in återbesök vid minsta oro
Rätt svar 2. I dessa lägen har vi inget val. Föräldrarna ska informeras. Rutinen är även att
alltid anmäla till socialtjänsten. Det gäller även om man på barnakuten möter en ungdom som
är full. Man gör anmälan till socialtjänsten även om föräldrarna är med på besöket.
Sjukvården har inte mandat att utreda de sociala förhållandena men det har socialtjänsten.
- Du arbetar som jourhavande nylegitimerad läkare inom psykiatrin. Det är kl. 01:00 när en
21-årig patient kommer med polisen efter att en husläkare har skrivit ett vårdintyg och begärt
polishandräckning. Man har misstänkt nydebuterad psykos. På akuten är patienten till en
början relativt samlad men strax efter polisen har gått blir han psykomotoriskt orolig, vill inte
prata med dig och uppvisar symtom som tyder på ett hallucinatoriskt beteende. Personalen ber
dig att ordinera fastspänning och tvångsmedicinering. Du bedömer inte patienten som direkt
hotfull eller aggressiv.
Vilket av följande gör du? - Fattar kvarhållningsbeslut och ordinerar fastspänning i 4 timmar enligt LPT men
ingen injektion - Fattar kvarhållningsbeslut och ordinerar fastspänning i 4 timmar enligt LPT och
tvångsmedicinering med kortverkande antipsykotika - Fattar omhändertagande beslut och ordinerar fastspänning i 4 timmar enligt LPT
men ingen injektion - Fattar kvarhållningsbeslut och kontaktar bakjouren
- Fattar omhändertagande beslut och kontaktar bakjouren
Rätt svar 4. Kvarhållningsbeslut är viktigt för lagstöd för att hålla kvar honom. DIN
bedömning är att han inte hotfull eller aggressiv, alltså det inga akuta tvångsåtgärder behövs.
Han är mycket sjuk och behöver tas in, bakjouren bör komma snabbt för intagningsbeslut.
- Du är jourhavande legitimerad läkare på psykiatriska akutmottagningen. Personalen på
avdelningen ringer och ber dig komma till avdelningen för att träffa Emma, en 27-årig patient
med diagnos emotionellt instabilt personlighetssyndrom som vårdas enligt LPT sedan två
dagar tillbaka. Emma har en anamnes av flertal långa vårdperioder inom psykiatrisk
slutenvård enligt LPT. Emma frågar dig om du kan ordinera fastspänning, hon känner att hon
skulle behöva det nu.
Vilket av följande är mest korrekt sätt att bemöta Emmas önskemål? - Förklarar för Emma att fastspänning är en tvångsåtgärd och erbjuder istället
diskussion kring hennes symtom - Ger beröm till Emma för att hon tog upp detta själv och ordinerar fastspänning
- Ger beröm till Emma för att hon tog upp detta själv och ringer till bakjouren för
att ordna ordination på fastspänning - Säger att detta inte är möjligt och ordinerar avskiljning för att förebygga en
eskalering av situationen - Ordinerar tvångsinjektion Stesolid 10mg i.m.
Rätt svar 1. Tvångsåtgärder kan aldrig ordineras frivilligt.
- Du träffar på den psykiatriska akutmottagningen en 67-år gammal kvinna med lång
anamnes på alkoholberoende. Hon är påtagligt förvirrad, hon har takykardi, hypotermi och
ataxisk gång. Du noterar också nedsatt känsel i fötterna.
Vilken är den mest sannolika diagnosen? - Wernickes encefalopati
- Korsakoffs syndrom
- Delirium tremens
- Alkohol intoxikation
- Alkoholhallucinos
Rätt svar 1. Vid Wernickes encefalopati (WE) och inte vid Delirium tremens
(DT )kan man ha hypotermi, och vid DT har man hypertermi. Vid DT förväntar man sig en
klinisk bild präglad av abstinenssymtom, skakningar och illusioner/hallucinationer.
- En 30-år gammal man inkommer för bedömning på beroendekliniken där du arbetar efter
han blivit dömt till rattfylleri. Anamnestiskt är det uppenbart att han uppfyller kriterier för
svårt alkoholbrukssyndrom.
Vilken är den mest effektiva läkemedelsbehandling? - Naloxone
- Naltrexone
- Fluoxetine
- Clonidine
- Disulfiram
Rätt svar 2.Vi borde ha skrivit tydligare om disulfiram vad administrerad av någon
annan eller inte. Om disulfiram ges av någon annan har den bättre effekt än naltrexon
enligt både Socialstyrelsen och Läkartidningen
(https://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjermissbrukochberoende/sokiriktlinje
rna/alkoholberoende, http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?ar
ticleId=17261 )
Men då detta inte var tydligt gav vi i efterrättningen rätt för både 2 och 5.
- Vilket av följande alternativ stämmer bäst?
- Suicidrisken är lägst under första veckan efter en utskrivning från psykiatrisk
slutenvård - De flesta personer som dör i suicid hade kontakt med psykiatrin sista månaden
- Icke-suicidalt självskadebeteende är en riskfaktor för suicid
- Skattningsskalor för suicid har kliniskt värde bara hos individer med tidigare
suicidförsök - Det finns skolinterventioner med evidens för suicidprevention
Rätt svar: 3
Kommentar: 1, 2, 4 är alla felaktiga. Vanligaste felaktiga svaret var 2. Man har ofta haft
kontakt med vården, men oftast med primärvården månaden före självmordet. Det finns
vetenskapligt stöd för två skolinterventioner vad gäller att ha effekt vid prevention av
självskadebeteende och självmordsförsök men inte för självmord. De båda tidigare är
visserligen är riskfaktorer för suicid.
- Du är AT-läkare på medicinakuten och träffar Sam 18 år som söker med sina föräldrar.
Sam har diagnos Bipolär sjukdom typ II och har varit i en svår depressiv svacka senaste
månaden. Han hade sparat sina Litium tabletter i två veckor och hade bestämt att ta dem
ikväll när han skulle vara ensam hemma. Innan hade han kollat upp på nätet att det var en
dödlig dos. Han var i sitt rum och höll tabletterna i sin hand när han hörde sina föräldrar som
kom tidigare än förväntat. Han försökte gömma tabletterna men hans föräldrar såg detta.
Vilket av följande beskriver bäst Sams beteende? - Allvarligt suicidförsök
- Uppgivet suicidförsök
- Avbrutet suicidförsök
- Självskadebeteende med suicidintention
- Självskadebeteende utan suicidintention
Rätt svar: 2
De flesta har svarat avbrutet självmordsförsök. Försöket kan anses som avbrutet om det görs
av annan person och uppgivet om individen själv väljer att inte genomföra det. Vi kan se att
det i denna fråga finnas en möjlighet att tolka in att han avbröts, i det outtalade.
- Du är AT-läkare på kirurgakuten och träffar Therese 22 år som söker vård för ett blödande
sår i vänster underarm. Therese berättar att hon skar sig avsiktligt med en kökskniv för en
timme sedan för att minska sin ångest. Hon bejakar flera depressiva symtom senaste
månaden och hon har stannat hemma från sina studier. Hon har känt sig av mindre värde
och haft suicidstankar till och från. Hon nekar dock dödsönskan och suicidavsikt i samband
med att hon skar sig. I status noterar du sänkt grundstämning, avtrubbade affekter och
psykomotorisk hämning. Dessutom många ärr på båda armarna av olika ålder.
Vilket av följande beskriver bäst Therese beteende? - Fullbordat suicidförsök
- Uppgivet suicidförsök
- Avbrutet suicidförsök
- Självskadebeteende med suicidintention
- Självskadebeteende utan suicidintention
Rätt svar: 5
Alla klarade detta att skilja suicidalt från icke suicidalt självskadebeteende
- Du är AT-läkare på en psykiatrisk avdelning och träffar Olle, en 63 årig man, som blev
frivilligt inlagd för två dagar sedan för behandling av en svår depressiv episod. Nu säger Olle
att han vill hem, det finns ingen mening med att stanna, han mår ändå sämre, ser ingen
mening med livet, ser fram emot att på nytt träffa sin avlidna fru. Han reser sig för att lämna
avdelningen.
Vad är i din roll det mest korrekta att göra som nästa åtgärd? - skriva ett vårdintyg enligt paragraf 4
- skriva ett vårdintyg enligt paragraf 11
- fatta ett omhändertagandebeslut
- fatta ett kvarhållningsbeslut
- fatta ett konverteringsbeslut
Rätt svar: 3
Den absoluta majoriteten kunde att som AT läkare före vårdintyg är skrivet så kan man bara
fatta beslut att omhänderta för undersökning och omedelbart tillkalla en leg läkare.
- Du arbetar som AT läkare på psykiatriska akutmottagningen där polisen lämnar en 28-årig
kvinna med ett vårdintyg som utfärdades av legitimerad kollega efter ett planerat besök på
öppenvården tidigare idag. Patienten bedömdes då som manisk men vägrade vård och
lämnade mottagningen. Din kollega skrev vårdintyg och begärde polishandräckning.
Patienten är uppenbart uppvarvad, psykomotoriskt orolig, pratar kontinuerligt och högt,
uppvisar tydligt uppblåst självkänsla, kräver att träffa sjukhusets direktör omgående. Hon är
dock inte aggressiv.
Vilket av följande beslut får du nu fatta? - omhändertagandebeslut
- kvarhållningsbeslut
- intagningsbeslut
- beslut för kroppsvisitation
- beslut för tvångsmedicinering
Rätt svar: 2
De flesta kunde att när vårdintyg är skrivet fattar läkare kvarhållningsbeslut.
- Du arbetar som jourhavande nylegitimerad läkare inom psykiatrin. Det är kl. 01:00 och en
sjuksköterska ringer från avdelningen. En 21-årig patient som vårdas enligt LPT pga
misstänkt nydebuterad psykos har blivit aggressiv mot personal, som i nödvärn har lagt
patienten i skyddsbälte. Intagningsbeslutet är således taget. Sjuksköterskan ber dig att
ordinera bältesläggning och tvångsmedicinering. Vilket av följande gör du? - ordinerar fastspänning i 4 timmar enligt LPT men ingen injektion
- ordinerar fastspänning i 4 timmar och injektion av kortverkande preparat enligt LPT
- ordinerar fastspänning i max 1 timme enligt nödvärn men ingen injektion
- förklarar att det begåtts ett juridiskt fel och att de ska släppa patienten omedelbart
och skriva en avvikelse - förklarar att du inte har befogenheter att ordinera tvångsåtgärder och ringer till
bakjouren
Rätt svar: 5
De flesta har kunnat att man måste vara specialist med delegation för att besluta om
tvångsåtgärder som del i vården efter intagningsbeslut. Som primärjour kontaktar man
omgående sin bakjour och diskuterar patienten.