Mätteknik Flashcards

1
Q

Nämn 3 anledningar till varför man mäter?

A
  1. För att kontrollera att detaljer uppfyller ställda krav
  2. För att kunna ställa in och styra bearbetningen
  3. Fastställa en tillverkningsprocess kapabilitet
  4. Samla data
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

3 viktigaste sakerna vid måttsättning

A
  1. Funktion: Får med mått som säkerställer detaljens funktion
  2. Tillverkning: allt som krävs för tillverkning skall finnas
  3. Kontroll: Man ska enkelt kunna kontrollera detaljens dimensioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Repeterbarhet

A

Förmåga att skapa samma produkt om och om igen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Noggrannhet

A

Skapa en produkt inom rätt toleranser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Kalibrering

A

Att mätverktyget mäter “rätt”. Viktigt att kontrollera mätinstrumenten kontinuerligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Spårbarhet

A

Om man mäter en detalj måste man kunna gå tillbaka till dokument eller ritningar/protokoll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Mätoperation

A

En serie åtgärder för att bestämma ett storhetsvärde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Tolkning

A

Att mha fasta mätdon avgöra om ett arbetsstyck uppfyller givna krav

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Standarder för mätning: ange miljökrav på arbetsplatser

A

Temp: 20 grader
Lufttryck: 1 atm
Relativ luftfuktighet:35-55%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är förkortningarna för svensk, europeisk och världsstandard?

A

Svensk: SIS
Europa: CEN
Värld: ISO

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Passning

A

Sambandet som råder mellan måtten hos två delar som skall sättas ihop

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur betecknas passning på ritningar?

A

Två rutor:
vänstra anger avvikelsen
Högra anger hur de är ihopsatta (ortogonalt, parallellt etc.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Spel

A

Vid passning: Hålets mått - axelns mått

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Spelpassning

A

Positivt spel, kan ta av och på enkelt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Mellanpassning

A

Positivt och negativt spel beroende på att givna toleranser kan ge båda utfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Greppassning

A

Negativt spel, delarna siter fast. kan behöva bankas ihop med hammare eller att håldetaljen värms upp och expanderar temporärt

17
Q

Toleranser

A

Mått blir aldrig exakta, men för att få till rätt passningar använder man sig av toleranser

18
Q

Hög tolerans

A

Dålig passform, mindre noggrant

19
Q

Låg tolerans

A

Mer noggrant, mindre marginaler

20
Q

Toleranskedjor

A

När man i en ritning sätter toleranser i följd. Viktigt att ha koll på respektive mått

När en detalj monteras och flera
toleranssatta delar hamnar i följd kallas detta toleranskedja

21
Q

Numerisk tolerans

A

Man sätter numeriska värden på mått i ritningen

22
Q

Generell tolerans

A

För de mått som ej anges numeriskt på ritningen, följer en generell tolerans i rithuvudet som anges som en standard (tex ISO).

23
Q

ISO-tolerans

A

Förenklat sätt att läsa toleranser. En bokstav kombinerat med siffror, där man går in i tabeller och får reda på toleransen

24
Q

Toleransläge

A

Hur toleransen får variera från basmåttet. Bestäms av bokstäver
Axlar: små bokstäver
Hål: stora bokstäver

25
Q

Toleransgrad

A

Bestämmer hur liten/stor toleransen är
Skala 1-18

26
Q

Basmått

A

Utgångsmått, vad man vill uppnå för mått

27
Q

Ytjämnhet

A

En ytas geometriska avvikelse i höjdled:
Makro, mikro, periodisk

28
Q

Vad kallas den vanligaste ytjämnhetsmätningen?

A

R-profil

29
Q

Vad är det vanligaste mätvärdet vid ytjämnhet?

A

Ra = den genomsnittliga avvikelsen
värden mellan 0,02 - 300 mikrometer

30
Q

När kan det vara viktigt med ytjämnhet?

A

När något skall ha en relativrörelse, t.ex. glidlager. Då får det ej vara för matt eller skrovligt mellan ytorna på detaljerna

31
Q

Form- och lägestoleranser

A

Kompletterar dimensionstoleranser genom toleranssättning av geometriska egenskaper, t.ex. Rakhet, planhet, rundhet

32
Q

Cirkulärt kast

A

En tolerans för att mäta rundhet.
- man mäter konturen för en cylinders tvärsnitt
- Konturerna får bara avvika med ett avstånd på t.ex. 0,1 mm utanför ordinarie diameter

33
Q

När behöver man dubblera toleransvidden vid ISO-standard?

A

Om toleransläget är js/JS, dvs +- om basmåttet. Toleransvidden dubbleras eftersom den är på båda sidor om basmåttet.

34
Q

Lägestolerans

A

Den tillåtna variationen i positionen av ett element i förhållande till en referens. T.ex. parallelitet, vinkelräthet

35
Q

Formtolerans

A

Beskriver hur en viss form eller geometri får variera i förhållande till sig själv. T.ex. rakhet, rundhet

36
Q
A