Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

decks > Makroteori > Flashcards

Makroteori Flashcards

1
Q

Aggregerad efterfråga

A

Total efterfrågan på varor och tjänster i en ekonomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Penningmultiplikatorn

A

Anger förhållandet mellan penningmängden och den monetära basen. Den bestäms av hur mycket kontanter allmänheten vill hålla och hur stora reserver bankerna vill hålla. (Ms = M0 / reservkrav → ΔMs = ΔM0 / reservkrav)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Monetära basen

A

Den bas av sedlar, mynt och krediter som befinner sig i ekonomin och som centralbanken har full kontroll över.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Penningpolitik

A

Penningpolitik, även monetär politik, är en av de två delar som den ekonomiska politiken generellt sett brukar delas upp i. Den andra delen kallas för finanspolitik. Penningpolitik handlar om hur mycket pengar som ska finnas i ekonomin och hur hög räntan ska vara. Stabiliserar genom att ändra styrränta, penningmängd och statsobligationer. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken i Sverige.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Importbenägenhet

A

Hur stor del av BNP som går till import. IM = b Y (där b är importbenägenhet). IM/Y.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Budgetbalans

A

Statens inkomster = utgifter. Under- eller överskott om budgeten inte är i balans. Skuld till utlandet är exempel på underskott. Kan vara på överskott i högkonjunktur och underskott i lågkonjunktur. Under konjunkturcyklerna kan över- och underskott jämna ut varandra via en cyklisk budget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Likviditetsfällan

A

När penningpolitiken inte kan bedriva expansiv politik som ger effekt. Räntan är redan för låg. Annat behövs för att införa optimism i ekonomin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

PPP

A

Purchasing power parity - Köpkraftsparitet. Mäter vad varor/tjänster kostar på olika geografiska platser och utgår ifrån en idé om att samma vara/tjänst bör ha samma pris oavsett plats (med undantag för frakt och importavgifter). Köpkraften för olika varor ska vara lika stor i olika länder/valuta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Phillips-sambandet

A

Phillips-sambandet beskriver sambandet mellan arbetslöshet och inflation. I -lågkonjunktur där arbetslösheten är hög, är vanligtvis inflationen låg. Men i högkonjunktur brukar låg arbetslöshet ackompanjeras med högre inflation då ekonomin är i högvarv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Depreciering

A

Sänkning av penningvärdet via marknadsaktivitet. Marknadsdriven värdeminskning av ett lands valuta. Leder till att export går upp och import går ner. Kan även vara värdeminskning av annat, t.ex. kapital som slits. Med depreciering menas en minskning av värdet på en valuta med rörlig växelkurs relativt andra valutor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Stagflation

A

Stagflation är ett nationalekonomiskt begrepp som beskriver en situation då både inflationen och arbetslösheten är hög. Begreppet har bildats genom en sammanslagning av inflation och stagnation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Inflation

A

Stigande allmän prisnivå, värdet på pengar minskar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Deflation

A

Deflation är motsatsen till inflation och innebär en minskning av penningmängden, vilket i sin tur gör att penningvärdet ökar. Detta leder i regel till att den allmänna prisnivån faller och konsumtion skjuts upp till morgondagen. Pengar går upp i värde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Konjunkturcykler

A

oregelbundna svängningar i den ekonomiska aktiviteten. Ibland är ekonomin i högvarv (högkonjunktur), och ibland i lågvarv (lågkonjunktur) som beror på hur effektivt resursutnyttjandet är under perioden. Konjunkturcykler kan minska sina dalar genom kontracykliska åtgärder i finans- och penningpolitik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Tillväxt

A

Ökning av BNP. Kortsiktiga ökningar (högkonjunkturer) bör inte räknas som tillväxt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Sysselsättningsgrad

A

Hur stor andel av befolkningen som är sysselsatt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Bruttonationalprodukt

A

Bruttonationalprodukt. Den totala ekonomiska aktiviteten i ett land. Kan beräknas på tre sätt (tillverkning, inkomst, förädling). Mäter marknadsvärdet av alla slutgiltiga varor och tjänster som produceras inom ett land under en given period.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Finanspolitik

A

Ekonomisk politik som bedrivs av politiker. Till exempel skatt, offentlig konsumtion och transfereringar (bidrag).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Undanträngningseffekter

A

även känt under den engelska termen crowding out eller crowd out, är ett nationalekonomiskt begrepp som syftar på det fenomen som uppstår när ökade offentliga utgifter istället för att bidra till ekonomisk tillväxt minskar eller tränger undan mängden privata investeringar, på grund av att ränteökningen som resulterar från den ökade efterfrågan på pengar minskar incitamenten för företag att investera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Inflationsgap

A

Positivt produktionsgap. Skillnaden mellan potentiell BNP och konjunkturcykeln i högkonjunktur. Inflationen är större än vid jämvikt. Arbetslösheten ligger under NAIRU. Om potentiell BNP (Ypotentiell) < jämvikts-BNP (Yjämvikt ) så är AD > Y och då uppstår ett inflationsgap vilket innebär att det efterfrågas mer än det tillverkas. Differensen AD – Y motsvarar då den ofrivilliga lagerminskning som uppstår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

NAIRU

A

Non-Accelerating Inflation Rate of Unemployment. Den nivå av arbetslöshet som innebär konstant inflationstakt. “Naturliga arbetslösheten”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Multiplikatoreffekt

A

är ökningen av ett lands penningmängd, vilket resulterar i att banken kan låna ut pengar. Multiplikatorn beskriver hur ändringar i penningmängden förstoras av kedjereaktioner från ekonomiska aktiviteter. Går ut på att en ökning av konsumtion eller investeringar ökar inkomster mer än den ursprungliga ökningen. Det blir en så kallad multipel ökning. Multiplikatoreffekten kan uppstå i många olika former ett exempel är: Banklån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Y

A

BNP - Bruttonationalprodukt

Y = C + I + G + X - IM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

C

A

Privat konsumtion under ett år (Consumtion)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

I

A

Investeringar under ett år (investments)

26
Q

G

A

Offentlig konsumtion under ett år (government spending)

27
Q

X

A

Export - efterfrågan från utlandet på en ekonomis varor under ett år

28
Q

IM

A

Import - en ekonomis aggregerade efterfrågan på utländska varor under ett år.

29
Q

T

A

Skatt - nettostransfereringar dvs. skattebeloppet minus aggregerade bidrag (Taxes)

30
Q

AD

A

Aggregerad efterfråga i en ekonomi

31
Q

AS

A

Aggregerat utbud - totalt utbud av varor och tjänster i en ekonomi

32
Q

E

A
  • växelkursen uttryckt i andra länders valuta per inhemsk valuta. Om E ökar är det en appreciering av ekonomins valuta.
33
Q

M

A

Penningmängden (money)

34
Q

Ms

A

Utbudet av pengar (money supply)

35
Q

Md

A

Efterfrågan på pengar (money demand)

36
Q

P

A

Allmän prisnivå i en ekonomi (price)

37
Q

r

A

Realräntan i en ekonomi

38
Q

u

A

Arbetslöshet (unemployment)

39
Q

c (Litet C)

A

Befolkningsmängden som är synonymt = sysselsättning

40
Q

y (Litet Y)

A

BNP/capita (Kommer ifrån Y/c)

41
Q

K

A

Kapitalstocken i en ekonomi - det totala värdet av allt kapital i samhället, det vill säga maskiner, fastigheter, fordon, boskap, myntmetall, kunskap och så vidare. Den årliga värdeminskningen av kapitalstocken kallas kapitalförslitning.

42
Q

k (Litet K)

A

Kapitalintensitet per arbetar (kommer från K/c)

43
Q

s (Litet S)

A

Sparande per arbetare

44
Q

δ

A
  • depreciering av befintlig kapitalstock
45
Q

π

A
  • inflationsnivå dvs. prisförändringarna i ett representativt aggregat av en ekonomis
    samlade varor
46
Q

πe

A

förväntad inflation

47
Q

Planekonomi

A

Centraliserade beslut och samhällsintresse som drivkraft.

48
Q

Reservkrav

A

Det krav som bankerna har på sig att hålla en viss del av utlåningen tillgänglig i reserv.

49
Q

Solow-modellen

A

en modell av långsiktig ekonomisk tillväxt inom ramen för neo-klassisk nationalekonomi. Beskriver sambandet via kapitalförslitning, sparande och BNP/capita och visar hur en ökad sparkvot kan leda till kapitalintensitet vilket ökar den ekonomiska tillväxten.

50
Q

Potentiell BNP

A

Centraliserade beslut och samhällsintresse som drivkraft.

51
Q

Real BNP

A

BNP som tar hänsyn till förändrade prisnivåer.

52
Q

Jämvikt

A

Det pris som leder till att önskad utbudskvantitet sammanfaller med önskad efterfrågekvantitet.

53
Q

Stabiliseringspolitik

A

Ekonomisk politik som bedrivs för att jämna ut konjunktursvängningar. En kontracyklisk politik. Kan antingen bedrivas via finanspolitik eller penningpolitik i kontraktiva eller expansiva åtgärder.

54
Q

Sysselsättningsgap

A

Samma som arbetslöshetsgap. Då ett ineffektivt resursutnyttjande sker då sysselsättning tekniskt sätt kan vara högre och flera arbetar för att driva på effektiviteten. Visar hur mycket den totala efterfrågan (AD) måste stimuleras för att nå en nivå av full sysselsättning.

55
Q

Automatisk stabilisator

A

Som gör att ekonomin automatisk dämpas vid högkonjunktur och och stimuleras automatiskt vid lågkonjunktur. Exempelvis en skattesystem som drar in skatt i tider av inflation och överhettning som sedan kan nyttjas i transfereringar i lågkonjunktur.

56
Q

Depression

A

Djupare form av recession. Lång lågkonjunktur. Nedgång av ekonomiska aktiviteten (BNP).

57
Q

Bytesbalans

A

Export - import (X-IM).

58
Q

Gini-kofficienten

A

Beskriver förhållandet hur inkomsten är fördelad mellan medborgarna. Ju högre koefficient, desto mer ojämlik inkomstfördelning och ju lägre koefficient, desto mer jämlik fördelning.

59
Q

Lafferkurvan

A

Visar hur skatteintäkter beror av skattesatsen. Att till en början stiger, men sjunker efter en viss nivå av högt skattetryck.

60
Q

Marknadsekonomi

A

Decentraliserade beslut, autonoma aktörer och egenintresset som drivkraft. Priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom utbud och efterfrågan

61
Q

Konsumtionsbenägenhet

A

Hur stor del av BNP som går till konsumtion. K = b Y (där b är konsuntiomsbenägenhet). K/Y.

decks (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions