allmänt

Question 1

Pluralitets/Majoritets/SMSP

Answer 1

Enkel majoritet: den med mest röster vinner en plats oavsett hur många kandidater och hur liten marginalen är. Ofta använd i samband med enmansvalkretsar.Kombinationen är ofta nämnd som SMSP system (single member simple plurality)

• Fördelar: enkel och direkt demokratiskt ansvarstagande för att varje distrikt är representerat av en representant. SMSP skapar troligen enpartiregeringar med stabila majoriteter vilket bidrar till politiskt ansvar.
• Nackdelar:oproportionerligt resultat i valresultat. SMSP favoriserar stora partier och diskriminerar små, och en röst på ett litet parti ses ofta som en slösad röst
• Länder: Indien, UK & USA

Question 2

Second ballot

Answer 2

Second ballot systemet försöker undvika disproportionaliteten som kan uppstå i SMSP system (kolla ovan) genom att kräva den vinnande kandidaten att ha en absolut majoritet av rösterna (50%+1) i första rundan – eller om inte, hålls val mellan de två starkaste kandidaterna.

• Fördelar: enkelhet
• Nackdelar: behovet av omval kort efter valet
• Länder: Frankrike och Ryssland, Iran

Question 3

List PR system (proportionalrepresentation) (partilistor)

Answer 3

List PR system (proportionalrepresentation) (partilistor) nationell grund eller stora regionala områden. Partierna rankar sina kandidater efter preferens och de är valda efter proportion till rösterna partierna får. Ett parti som får 25% i valet får 25% av de platserna från toppen och ner på listan.

• Fördelar: enkelhet och proportionalitet
• Nackdelar: måstet att rösta på partier när man kanske bara vill rösta på individ. Systemet ger också makt till partiledare som bestämmer rankningen av kandidater på deras partilistor. Många små partier (val tröskel med procentspärr kan motverka detta) kan uppmuntra fragmentering.
• Länder:Sydafrika, Sverige, Italien, Israel, Grekland, Finland, Estland osv.

Question 4

Mixed-member proportional

Answer 4

Detta system använder två system samtidigt. Flertalsmajoritetsdistrikt är för att behålla länken mellan representanter och valkretsarna, men list PR system adderats för en viss mängd av platser (oftast 50%) för att kompensera så det inte blir oproportionerligt i och med pluralitets-majoritets systemet. I Tyskland är hälften av de ytterligare platserna för distriktet och hälften för nationell nivå och medborgare har två röster, en för deras distrikt och en för den nationella listan.
Länder: MMP finns i Tyskland och Rysslands State duma (underhus) val

Question 5

Vilka länder har semipresidentialism?

Answer 5

Kina, Ryssland, Frankrike

Question 6

Vilka länder har parlamentarism?

Answer 6

Indien, Tyskland, Storbrittanien

Question 7

Vilka länder har presidentialism?

Answer 7

USA, Brasilien, Nigeria, Sydafrika

Question 8

Vilka länder är enhetsstater?

Answer 8

Frankrike, Storbrittanien, Sydafrika, Kina, Iran

Question 9

Vilka länder är federationer?

Answer 9

USA, Tyskland, Nigeria, Ryssland, Brasilien, Indien

Question 10

Vilka länder använder SMSP

Answer 10

USA, Storbrittanien, Indien, Nigeria

Question 11

Vilka länder använder second ballot?

Answer 11

Frankrike, Iran, Ryssland

Question 12

Vilka länder använder MMP (mixed member proportional)

Answer 12

Tyskland, Ryssland, Sydafrika

Question 13

Vilka länder använder List PR

Answer 13

Brasilien, Sydafrika

Question 14

Vilka länder har Högsta domstol?

Answer 14

Storbrittanien, USA, Brasilien, Nigeria, Iran

Question 15

Vilka Länder har Konstitutionellt råd?

Answer 15

Frankrike

Question 16

Vilka länder har konstitutionell domstol?

Answer 16

Tyskland, Ryssland

Question 17

Vilka länder har författningsdomstol?

Answer 17

Sydafrika

Question 18

Vad har kina för domstol?

Answer 18

Supreme peoples court

Question 19

Presidentialism

Answer 19

● En direktval exekutiv, med en begränsad mandatperiod och ett generellt ansvar för statens angelägenheter.
● I ett presidentiellt system är presidenten både regeringschef och statschef.
Ställningen som statschef innebär reell makt, inte symbolisk.
● Ensam exekutiv makt, men delar makt med en separat och oberoende utvald
lagstiftande församling. I ett presidentiellt system råder ofta en maktdelning mellan presidenten och en eller flera kammare med valda ledamöter. Båda kamrarna samt presidenten måste godkänna lagförslag för att de ska gå igenom. Detta leder ofta till en tröghet i systemet och det kan vara svårt att stifta nya lagar, särskilt om presidenten och den politiska majoriteten i kamrarna tillhör olika partier. Ytterligare aspekter av ett presidentiellt system är att presidenten i undantagsfall kan avsättas av kamrarna, då vid riksrättsförfarande (ej misstroendeomröstning) om presidenten begått allvarliga brott.
● Fyra kännetecken:
○ Stats- och regeringschef.
○ Genomförande av politik.
○ Beroende av det legislativa organet.
○ Begränsad mandatperiod.
● T.ex. USA.

Question 20

Parlamentarism

Answer 20

● Den exekutiva väljs inte direkt, utan nomineras eller väljs ut genom det legislativa organet (parlamentet eller regeringen) som hen dessutom är en viktig del av.
● Parlamentaristiska system har ett direktvalt legislativt organ, sammansmälta
exekutiva och legislativa institutioner, en kollektiv exekutiv som kommer från den lagstiftande församlingen och är ansvarig gentemot den, och en separation mellan statschef och regeringschef.
● Den exekutiva är beroende av parlamentet/regeringen, som kan uttala veto mot lagstiftningen genom en majoritetsröst, och kan avsätta den exekutiva genom missförtroendeförklaring.
● Regeringschef, inte statschef vilket endast en president eller monark kan vara.
● Fördelar & nackdelar:
○ Den direkta kopplingen mellan väljare, de folkvalda representanterna och
regeringen. Denna är beroende av parlamentets godkännande och måste
därmed anpassa sina handlingar därefter. Hot mot detta kan vara exempelvis
att parlamentet inte vill godkänna förslag som regeringen lagt. Det kan tvinga
hela regeringen att avgå och utlösa en regeringskris. Det som ändå kan
sägas till parlamentarismens fördel är att i en krissituation kan finnas mer
utrymme för kompromiss. Oppositionen vet att den också kan komma att
hamna i ett besvärligt läge när den är i regeringsställning och kan därmed
vara villig att stödja regeringssidan, på vissa villkor så klart.
● UK, Tyskland, Ryssland, Indien & Sydafrika

Question 21

semi-presidentialism

Answer 21

● Parlamentet består av en direktvald president, valmanskår, och en premiärminister som är tillsatt av presidenten från den utvalda lagstiftande församlingen och är ansvarig gentemot den.
● Presidenten utses genom folkval, och utser sedan en regeringschef, som måste godkännas av en eller flera kammare med valda ledamöter. Presidenten och regeringschefen styr sedan landet tillsammans, med skilda befogenheter och ansvarsområden. Presidenten fungerar som statschef. I Frankrike är det presidenten som styr över utrikespolitik och premiärministern över inrikespolitik. Presidenten tar dock befogenhet att i krissituationer införa undantagstillstånd och styra genom folket. En svårighet som kan uppkomma är om presidenten och premiärministern tillhör skilda partier. Detta kallas i Frankrike ”cohabitation”och då måste presidenten och premiärministern kunna samarbeta. Problemet med cohabitation är eventuellt löst i och med införandet av lika långa mandatperioder för president och premiärminister.
● Frankrike.

Question 22

Federala stater/ federation

Answer 22

● Kombinerar en centralmakt med en grad av konstitutionell autonomi för subcentrala, territoriska enheter av regeringen.
● Även om de federala enheternas självständighet kan skifta mellan olika system och områden så är de inom de områden de tilldelats självständighet inte underordnade staten. De kan agera självständigt och kan ha egna federala församlingar som bestämmer över regionala frågor såsom ekonomi, budget, egna domstolar. Domstolarna brukar inte kunna döma över den konstitutionella lagstiftningen men kan döma efter gällande lagstiftning i staten.
● Fördelar & nackdelar:
○ En fördel är att enheterna kan lyfta regionala frågor som är av intresse för just den enheten, vilket gör att anpassningen till regionens förutsättningar blir
lättare. Ett problem kan vara att lokala eliter lättare kan styra regionen vilket
riskerar förtryck av minoriteter. En annan nackdel kan vara att lokala och
nationella intressen kan krocka och då kan det bli svårt att avgöra vilka
intressen som ska gå först, vanligt är att nationella intressen som går före.
Federala system som har egna församlingar brukar representeras i
huvud församlingen i landet. Ett exempel på en federal stat är USA, där har
varje stat representation (2st) i senaten, där senaten tillsammans med
kongressen beslutar i olika frågor. På så sätt minskar man splittring i landet
och låter alla regioner ha lika röst.
● USA, Brasilien, Nigeria, Tyskland, Ryssland & Indien

Question 23

Enhetsstat

Answer 23

● I enhetsstater är den centrala regeringen det enda suveräna organet. Den delar inte konstitutionell maktbefogenhet med några subcentrala enheter.
● Alla beslut ska fattas för hela nationen. I den mån att det förekommer beslut på lägre nivåer, så får de förekomma om det på högre (central) nivå har beslutats att de får göra det (t.ex. kommuner). Hittas oftast inom parlamentariska system, där man ofta har en homogen grupp.
● Fördelar & nackdelar:
○ En fördel är att det enar landet under ett styre och en nationskänsla kan
lättare uppstå då alla delar i landet måste agera lika. Samt att det blir mer
jämlikt eftersom alla har samma regler och förhållningar då det är endast en
stat som styr. Systemet kan vara utformat för att skapa sammanhållning och
därav minska antalet konfliktytor (men kan också öka konflikter) som kan
finnas i federala system. Problem med enhetssystem kan vara att majoriteten
kan styra över minoriteten. Samtidigt kan dock lokala maktstrukturer påverkas
till fördel (eller nackdel) för centralstaten (i ett enhetssystem).
● UK, Frankrike, Indien, Kina, Sydafrika & Iran.

Question 24

Konfederation

Answer 24

● Organisationer vars medlemmar ger maktbefogenheter till ett organ som hanterar affärer av gemensamt intresse, samtidigt som de behåller sin självständighet.
● Inte lika strikta som federala stater. Formade av organisationer som vill samarbeta med varandra inom ett specifikt område, men samtidigt behålla deras självständiga identitet och inte gå ihop till en större enhet. Konfederationer inkräktar inte på den suveräna autonomin, då medlemmarna kan lämna konfederationen när som helst (jämfört med federala stater).
● Tvinga igenom majoritetsbeslut blir svårare i och med att medlemmar kan lämna.
● T.ex. UN, NATO, EU