Magmatiska processer och bergarter Flashcards
Vad påverkar smälttemperaturen hos en magma och vad består en magma vanligtvis av för komponenter?
Smälttemperatur beror av ökad kiselhalt och mängd av lösta gaser där ökad halt av kisel sänker smälttemperaturen från ca 1200O C i en basisk magma till 800O C i en sur magma. I en vattenmättad magma kan smälttemperaturen vara flera hundra grader lägre än i en vattenfattig magma. Övriga gaser (Koldioxid, Svavelväte, Svaveldioxid) påverkar magmans smälttemperatur endast i mindre omfattning.
Magma har mestadels en silikatisk sammansättning och magmor innehåller även mestadels en del lösta gaser. Det finns även fasta beståndsdelar som osmälta bergarter och kristaller av mineral (Olivin, Fältspat).
Vad innebär magmatisk kristallisationsdifferentiation?
Magmatisk kristallisationsdifferentiation innebär att bergarter kristalliserar sig vid olika temperaturer (1200-700OC) och flera olika bergarter kan därför bildas från en och samma magma som succesivt svalnar. Exempelvis, först kristalliserar olivin och pyroxen och då bildas ultrabasiska-basiska bergarter därefter basiska- intermediära bergarter innehållande kalciumrik plagioklas, pyroxen och amfibol och slutligen sura bergarter med kvarts, kalifältspat, plagioklas.
Varför kan magmatiska bergarter uppvisa en stor variation i mineralsammansättning och kornstorlek?
Variationen för kornstorlek beror på att magman kan stelna på olika djup i
skorpan som har olika temperatur. Generellt gäller att djupbergarter som bildats vid långsam avkylning är relativt grovkorniga eftersom det kan ta tusentals år för en magma att stelna och kristallerna hinner då växa till i storlek och är väl synligt för ögat. En ytbergart avkyls däremot snabbt på jordytan och blir därför finkornig eller i vissa fall glasig då den har stelnat så fort att inga mineralkorn hinner bildas utan bergarten består av amorft vulkaniskt glas.
Variationen för mineralsammansättning beror på magmans kiselhalt. Kiselhalten har stor betydelse för vilka mineral som kristalliserar ur magman och bestämmer därför i hög grad mineralsammansättningen på den bergart som bildas.
Beskriv uppbyggnaden av en stratovulkan (form, produkter). Vad skiljer en stratovulkan från en sköldvulkan respektive en maar? (form och bildningsprocess)
Orsakerna till olikheterna i vulkanform beror på magmans sammansättning,
viskositet och gashalt, vilket avgör utbrottets karaktär.
En stratovulkan är ett konformat berg med branta sidor och en rykande krater högst upp. Formen uppkommer genom explosiv vulkanism som bygger upp en kägla av pyroklastiskt material och där enstaka lavaflöden och ytliga gångar armerar det lösta materialet så att käglan inte snabbt bryts ner genom vittring och erosion. Oftast intermediär sammansättning på magman.
Om magman utgörs av lågviskös basalt (basisk sammansättning) blir utbrottet vanligtvis inte explosiva utan lavan rinner ut från krateröppningen. Denna vulkan kallas för sköldvulkan och är tillskillnad från en stratovulkan en vulkankedja med flacka sidor.
En maar är en rent explosiv vulkanisk bildning som uppkommer när magman når så högt upp i skorpan att den kommer i kontakt med grundvatten som hastigt värms upp och skapar ångexplosioner. En maar består därför av en explosionskrater och är ofta ganska rund i formen och med en diameter som sällan överstiger 1 km. Omgivande blandning av söndersprängd ursprungsbergart och pyroklastiskt material.
