Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kemi > LV1 > Flashcards

LV1 Flashcards

1
Q

Proton (p)

A

Laddning: +1
Massa: 1 u (1,67*10^-27kg)
Finns i atomkärna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Neutron (n)

A

Laddning: 0
Massa: 1 u (1,67*10^-27kg)
Finns i atomkärnan och fungerar som klister (så de inte repellerar, ger massa men annars mindre betydelse för kemister)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Elektron (e-)

A

Laddning: -1
Massa: 9,11 * 10^-31 kg (försumbar)
Elektronerna skapar kemisk bindning, dvs nästan all kemi har med elektronerna att göra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Aggregationsform

A

Fast (s)
Flytande (l)
Gas (g)
(plasma)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Värmerörelse

A

Temperatur är ett mått på värmerörelse.

Varje partikel vibrerar kring sitt jämviktsläge , om värmerörelsen minskar sjunker temperaturen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Smältpunkt

A

Smältpunkten är den temperatur när ett visst ämne smälter (övergår från fast till flytande fas). Samma punkt som fryspunkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Fryspunkt

A

Fryspunkt är den temperatur när ett visst ämne stelnar ( övergår från flytande till fast). Samma punkt som smältpunkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Smältvärme

A

Energin tillförd för att smälta ett fast ämne. Bryter den fasta regelbundna strukturen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kokpunkt

A

Energin tillförd för att koka en vätska. Bryter bindningar mellan partiklarna och vätskan övergår till gasform. Det sker en förångning.
Samma punkt som kondensationspunkten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ångbildningsvärme

A

Energin som används för att bryta bindningarna mellan molekylerna när en vätska kokar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kondensationspunkt

A

Punkt där en gas övergår till vätskeform. Då avges energi.

Samma punkt som kokpunkten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Sublimation

A

Övergången när ett ämne övergår direkt från gas till fast form eller tvärt om.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Grundämne

A

Ett rent ämne.
89 grundämnen funna i naturen, resten på kemisk väg.
Grundämne kan vara metaller(oftast), halvmetaller och icke-metaller.
Periodiska systemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kemisk förening

A

Består av olika grundämnen.
Har ofta annorlunda egenskaper än grundämnena den består av.
Kan vara en jonförening eller molekylförening.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Jon

A

Elektriskt laddad atom eller atomgrupp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Jonförening

A

Jonförening är en kemisk förening som består av positiva och negativa joner som hålls samman genom jonbindning.

Ex. natriumklorid (koksalt) är positivt laddade natriumjoner och negativt laddade kloridjoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Molekylförening

A

Molekylförening är en kemisk förening där molekyler(grupper av atomer) delar valenselektroner.

Ex. vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Molekyl

A

Grupper av atomer som sitter ihop som självständiga enheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Icke-metall

A

Grundämne.
Andra egenskaper än metallerna.
Flera av icke-metallerna är gaser vid normalt tryck och rumstemp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Halvmetall

A

Grundämne.

Liknar metallerna men saknar god ledningsförmåga. Vissa är halvbra ledare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Rent ämne

A

Rent ämne är ett ämne med bestämd kemisk sammansättning och bestämda egenskaper.

Det är antingen ett grundämne eller en kemisk förening.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Blandning

A

En blandning består av flera ämnen och alla har de egenskaper som de enskilda ämnena har.
Antingen heterogen eller homogen blandning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Heterogen blandning

A

Om man kan se någon (eller alla) av beståndsdelarna i en blandning är den heterogen, dvs olikformig.

Ex. sand+vatten eller mjölkfett-partiklar i mjölk (mha mikroskop)

24
Q

Homogen blandning

A

Homogen blandning, kallas också lösning.
Ämnen blandas på atomär nivå, kan ej urskiljas.
Ex. luft, stål.

25
Q

Filtrering - att rena och separera ämnen

A

Ett filter fångar upp de fasta partiklarna ur en heterogen blandning.

26
Q

Ansiktsmask - att rena och separera ämnen

A

Ett filter fångar upp de fasta partiklarna som förorenar andningsluft.

27
Q

Destillation - att rena och separera ämnen

A

Vid destillation utnyttjar man att ämnen har olika kokpunkt. Det ämne som har lägst kokpunkt blir gas först. Gasen kyls och kondenserar och vätskan samlas upp.

28
Q

Indunstning - att rena och separera ämnen

A

Salt kan framställas genom att man låter havsvatten indunsta.

29
Q

Reagens

A

Avslöjar ämnens närvaro.

30
Q

Reagens - syre

A

Glödande sticka fattar eld.

31
Q

Reagens - koldioxid

A

Grumlar kalkvatten.

32
Q

Reagens - jonlösningar

A

Leder ström.

33
Q

Reagens - järn

A

Är magnetiskt.

34
Q

Reagens - väte

A

Orsakar en knall om gasen blandas med syre och antänds.

35
Q

Periodiska systemet

A

Grundämnen ordnade efter ökande atommassa. Grundämnen med liknande egenskaper placerades under varandra i kolumner.

Grupper - vertikalt
Perioder - horisontellt

36
Q

Atom

A

Kärna bestående av protoner och neutroner. Kärnan omges av eletronmoln.

37
Q

Alkalimetaller

A

Grupp 1 i Periodiska systemet.

  • Mjuka
  • Förekommer som joner i naturen
  • Joner +1, reagerar lätt
  • Reaktivitet ökar nedåt i gruppen
  • Reaktion med vatten ger: en basisk lösning, vätgas+metallhydroxid
38
Q

Alkaliska jordartsmetaller

A

Grupp 2 i Periodiska systemet.

  • Jordart=metalloxid
  • Reagerar som grupp 1 på vatten (=vätgas+metallhydroxid) men inte lika häftigt.
  • Joner i naturen (2+)
39
Q

Halogener

A

Grupp 17 i Periodiska systemet.

  • Saltbildare. (reagerar med metaller)
  • Jonladdning -1
  • Diatomära molekyler
  • Reaktivitet AVTAR nedåt i gruppen (tvärt om mot grupp 1 och 2)
  • Bra match med grupp 1 (pga +1)
  • Giftig som grundämne, atom.
  • Jonform vanlig i natur och människokropp (ej giftig)
40
Q

Ädelgaser

A

Grupp 18 i Periodiska systemet.
-Alla ädelgaser är gaser vid rumstemperatur.
-Mycket stabila, dvs reagerar inte gärna med andra ämnen.
(finns endast några få Kr och Xe förändringar)
-Förekommer pga stabiliteten ej som joner.

-Ex används Ar i glödlampa

41
Q

Övergångsmetallerna

A

Grupp 3-12 i periodiska systemet

  • Hårda
  • Starka
  • Glänsande metaller
  • Höga kok och smältpunkter.
  • Leder värme och el bra.

Ex används i legeringar och är tekniskt viktiga ämnen

42
Q

Energikvantum

A

Energikvantum är ett “energipaket”, som en elektron tar upp eller sänder ut när den flyttar mellan atomens “skal”.

43
Q

Foton

A

Samma sak som energikvantum (?)

44
Q

Elektronmoln

A

Schrödingers atommodell (dagens sedan 1900-talet), där man tänker sig att man inte kan ange elektronens läge och hastighet - istället tänker man sig en elektron som ett moln.
Kärnan omges av elektronmoln.

45
Q

Atomnummer

A

Atomnummer anger antal protoner i kärnan, dvs kärnans laddning.

(Kärnladdning = atomnummer)

46
Q

Masstal

A

Summan av antalet protoner (Z) och neutroner (N) kallas atomens masstal och betecknas A.
A=Z+N

47
Q

Isotop

A

Grundämnen (samma antal protoner) med olika antal neutroner kallas ISOTOPER. (är fortfarande samma grundämne)

Ex. Kol-14. (Massnummer 14, 6 protoner)

48
Q

Energinivå

A

Elektronerna i en atom är fördelade på olika ENERGINIVÅER, så kallade skal.
(L,M,N,O… skal, som i sin tur har olika orbitaler)

49
Q

Maximala antalet elektroner i det n:te skalet

A

2n^2

50
Q

Elektronkonfiguration

A

Elektronfördelningen, anger hur elektronerna är arrangerade. Avgörande för att veta dess fysiska och kemiska egenskaper. - bestämmer grupp och period i periodiska systemet.

51
Q

Övergångselement

A

Grundämnen (efter nr 20) där elektronerna inte fylls på regelbundet inifrån och ut. Elektronerna får istället i tur och ordning en elektron mer i ett (geometriskt)inre skal (längre ut i LMNO…).

52
Q

Valenselektronerna

A

Elektronerna i det yttersta skalet. Avgörande för de kemiska egenskaperna.

53
Q

Ädelgasstruktur

A

8 elektroner i det yttersta skalet, fördelat i 4 elektronpar.

54
Q

Jonbindning (?)

A

Atom förlorar valenselektron/får valenselektron och får ädelgasstruktur.

Joner går ihop(tar varandras elektron).

55
Q

Elektronparbindning (kovalent bindning)

A

Atomer binds till ett gemensamt elektronpar. Delar på elektroner.

(prickar runt ämne på bild)

56
Q

Elektronformel

A

Bild där ämnets symbol i mitten o prickar runt är valenselektroner. Sträck för det gemensamma elektronparet.

Kemi (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions