LV1 Flashcards
Proton (p)
Laddning: +1
Massa: 1 u (1,67*10^-27kg)
Finns i atomkärna
Neutron (n)
Laddning: 0
Massa: 1 u (1,67*10^-27kg)
Finns i atomkärnan och fungerar som klister (så de inte repellerar, ger massa men annars mindre betydelse för kemister)
Elektron (e-)
Laddning: -1
Massa: 9,11 * 10^-31 kg (försumbar)
Elektronerna skapar kemisk bindning, dvs nästan all kemi har med elektronerna att göra.
Aggregationsform
Fast (s)
Flytande (l)
Gas (g)
(plasma)
Värmerörelse
Temperatur är ett mått på värmerörelse.
Varje partikel vibrerar kring sitt jämviktsläge , om värmerörelsen minskar sjunker temperaturen.
Smältpunkt
Smältpunkten är den temperatur när ett visst ämne smälter (övergår från fast till flytande fas). Samma punkt som fryspunkt.
Fryspunkt
Fryspunkt är den temperatur när ett visst ämne stelnar ( övergår från flytande till fast). Samma punkt som smältpunkt.
Smältvärme
Energin tillförd för att smälta ett fast ämne. Bryter den fasta regelbundna strukturen.
Kokpunkt
Energin tillförd för att koka en vätska. Bryter bindningar mellan partiklarna och vätskan övergår till gasform. Det sker en förångning.
Samma punkt som kondensationspunkten.
Ångbildningsvärme
Energin som används för att bryta bindningarna mellan molekylerna när en vätska kokar.
Kondensationspunkt
Punkt där en gas övergår till vätskeform. Då avges energi.
Samma punkt som kokpunkten.
Sublimation
Övergången när ett ämne övergår direkt från gas till fast form eller tvärt om.
Grundämne
Ett rent ämne.
89 grundämnen funna i naturen, resten på kemisk väg.
Grundämne kan vara metaller(oftast), halvmetaller och icke-metaller.
Periodiska systemet.
Kemisk förening
Består av olika grundämnen.
Har ofta annorlunda egenskaper än grundämnena den består av.
Kan vara en jonförening eller molekylförening.
Jon
Elektriskt laddad atom eller atomgrupp.
Jonförening
Jonförening är en kemisk förening som består av positiva och negativa joner som hålls samman genom jonbindning.
Ex. natriumklorid (koksalt) är positivt laddade natriumjoner och negativt laddade kloridjoner.
Molekylförening
Molekylförening är en kemisk förening där molekyler(grupper av atomer) delar valenselektroner.
Ex. vatten.
Molekyl
Grupper av atomer som sitter ihop som självständiga enheter.
Icke-metall
Grundämne.
Andra egenskaper än metallerna.
Flera av icke-metallerna är gaser vid normalt tryck och rumstemp.
Halvmetall
Grundämne.
Liknar metallerna men saknar god ledningsförmåga. Vissa är halvbra ledare.
Rent ämne
Rent ämne är ett ämne med bestämd kemisk sammansättning och bestämda egenskaper.
Det är antingen ett grundämne eller en kemisk förening.
Blandning
En blandning består av flera ämnen och alla har de egenskaper som de enskilda ämnena har.
Antingen heterogen eller homogen blandning.
Heterogen blandning
Om man kan se någon (eller alla) av beståndsdelarna i en blandning är den heterogen, dvs olikformig.
Ex. sand+vatten eller mjölkfett-partiklar i mjölk (mha mikroskop)
Homogen blandning
Homogen blandning, kallas också lösning.
Ämnen blandas på atomär nivå, kan ej urskiljas.
Ex. luft, stål.
Filtrering - att rena och separera ämnen
Ett filter fångar upp de fasta partiklarna ur en heterogen blandning.
Ansiktsmask - att rena och separera ämnen
Ett filter fångar upp de fasta partiklarna som förorenar andningsluft.
Destillation - att rena och separera ämnen
Vid destillation utnyttjar man att ämnen har olika kokpunkt. Det ämne som har lägst kokpunkt blir gas först. Gasen kyls och kondenserar och vätskan samlas upp.
Indunstning - att rena och separera ämnen
Salt kan framställas genom att man låter havsvatten indunsta.
Reagens
Avslöjar ämnens närvaro.
Reagens - syre
Glödande sticka fattar eld.
Reagens - koldioxid
Grumlar kalkvatten.
Reagens - jonlösningar
Leder ström.
Reagens - järn
Är magnetiskt.
Reagens - väte
Orsakar en knall om gasen blandas med syre och antänds.
Periodiska systemet
Grundämnen ordnade efter ökande atommassa. Grundämnen med liknande egenskaper placerades under varandra i kolumner.
Grupper - vertikalt
Perioder - horisontellt
Atom
Kärna bestående av protoner och neutroner. Kärnan omges av eletronmoln.
Alkalimetaller
Grupp 1 i Periodiska systemet.
- Mjuka
- Förekommer som joner i naturen
- Joner +1, reagerar lätt
- Reaktivitet ökar nedåt i gruppen
- Reaktion med vatten ger: en basisk lösning, vätgas+metallhydroxid
Alkaliska jordartsmetaller
Grupp 2 i Periodiska systemet.
- Jordart=metalloxid
- Reagerar som grupp 1 på vatten (=vätgas+metallhydroxid) men inte lika häftigt.
- Joner i naturen (2+)
Halogener
Grupp 17 i Periodiska systemet.
- Saltbildare. (reagerar med metaller)
- Jonladdning -1
- Diatomära molekyler
- Reaktivitet AVTAR nedåt i gruppen (tvärt om mot grupp 1 och 2)
- Bra match med grupp 1 (pga +1)
- Giftig som grundämne, atom.
- Jonform vanlig i natur och människokropp (ej giftig)
Ädelgaser
Grupp 18 i Periodiska systemet.
-Alla ädelgaser är gaser vid rumstemperatur.
-Mycket stabila, dvs reagerar inte gärna med andra ämnen.
(finns endast några få Kr och Xe förändringar)
-Förekommer pga stabiliteten ej som joner.
-Ex används Ar i glödlampa
Övergångsmetallerna
Grupp 3-12 i periodiska systemet
- Hårda
- Starka
- Glänsande metaller
- Höga kok och smältpunkter.
- Leder värme och el bra.
Ex används i legeringar och är tekniskt viktiga ämnen
Energikvantum
Energikvantum är ett “energipaket”, som en elektron tar upp eller sänder ut när den flyttar mellan atomens “skal”.
Foton
Samma sak som energikvantum (?)
Elektronmoln
Schrödingers atommodell (dagens sedan 1900-talet), där man tänker sig att man inte kan ange elektronens läge och hastighet - istället tänker man sig en elektron som ett moln.
Kärnan omges av elektronmoln.
Atomnummer
Atomnummer anger antal protoner i kärnan, dvs kärnans laddning.
(Kärnladdning = atomnummer)
Masstal
Summan av antalet protoner (Z) och neutroner (N) kallas atomens masstal och betecknas A.
A=Z+N
Isotop
Grundämnen (samma antal protoner) med olika antal neutroner kallas ISOTOPER. (är fortfarande samma grundämne)
Ex. Kol-14. (Massnummer 14, 6 protoner)
Energinivå
Elektronerna i en atom är fördelade på olika ENERGINIVÅER, så kallade skal.
(L,M,N,O… skal, som i sin tur har olika orbitaler)
Maximala antalet elektroner i det n:te skalet
2n^2
Elektronkonfiguration
Elektronfördelningen, anger hur elektronerna är arrangerade. Avgörande för att veta dess fysiska och kemiska egenskaper. - bestämmer grupp och period i periodiska systemet.
Övergångselement
Grundämnen (efter nr 20) där elektronerna inte fylls på regelbundet inifrån och ut. Elektronerna får istället i tur och ordning en elektron mer i ett (geometriskt)inre skal (längre ut i LMNO…).
Valenselektronerna
Elektronerna i det yttersta skalet. Avgörande för de kemiska egenskaperna.
Ädelgasstruktur
8 elektroner i det yttersta skalet, fördelat i 4 elektronpar.
Jonbindning (?)
Atom förlorar valenselektron/får valenselektron och får ädelgasstruktur.
Joner går ihop(tar varandras elektron).
Elektronparbindning (kovalent bindning)
Atomer binds till ett gemensamt elektronpar. Delar på elektroner.
(prickar runt ämne på bild)
Elektronformel
Bild där ämnets symbol i mitten o prickar runt är valenselektroner. Sträck för det gemensamma elektronparet.
