Luft & vätgas kap 2 Flashcards
R 22 luft
vad är luft?
Det är en blandning av olika gaser. så som syrgas, kväve, ädelgaser, koldioxid och vattenånga.
R 22 luft
vad är tmosfären?
vad finns högst uppe i atmosfären ?
Atmosfären är jordens lager av luft.
Högst uppe i atmosfären finns ozon.
R 22 - luft
vad händer med luften?
vad händer ju högre upp man kommer i atmosfären?
Luften stannar kvar runt jorden pågrund av gravitationen.
Ju högre man kommer i atmosfären desto glesare är det mellan molekylerna, vid 10 mils höjd säger vi att rymden börjar.
R 22 - luft
vad händer med luften?
vad händer ju högre upp man kommer i atmosfären?
Luften stannar kvar runt jorden pågrund av gravitationen.
Ju högre man kommer i atmosfären desto glesare är det mellan molekylerna, vid 10 mils höjd säger vi att rymden börjar.
R 23 - syrgas
vad består syrgas av ?
hur bildas syrgas?
Syrgas består av två syremolekyler.
Syrgasen som finns i luften har bildats av de gröna algerna och växterna för miljontals år sedan genom fotosyntesen.
R 23 - syrgas
varför är syrgas vktigt?
Syrgasen är viktig för att alla djur och vi människor ska kunna omvandla maten till energi.
Syret får vi in genom att andas med lungorna.
R 23 - syrgas
vad kan syrgas användas till?
Syrgas används på sjukhus för att ge personer som har svårt med andningen syre. Syre används även för att framställa järn och stål.
om man får en brinnande tändsticka till syrgas kommer lågan att flamma upp och bli högre.
R 24 - kväve
vad består kväve av ?
hur får vi oss ämnet?
är den vanligaste gasen och består av 2 st kväveatomer.
kvävet är viktigt för oss, men vi kan bara få i oss kväve genom växter och djur.
R 24 - kväve
vad kan bakterier göra?
vart lever de?
Bakterier tar hand om kvävet i luften och binder det så att växterna kan ta upp det med sina rötter.
Bakterierna lever nere i jorden och gör om kvävet till nitrat (No-3), det sker i flera steg och mellan olika typer av bakterier.
R 24 - kväve?
vad kan nitrat ta upp?
vad kan en del bakterier leva på?
vad kan bakterierna göra om nitrat till?
Nitrat kan växterna ta upp
En del bakterier lever på växternas rötter och gör om kvävet där.
Det finns även bakterier som gör om nitrat till kvävgas och det kommer åter till atmosfären.
R 24 - kväve
vad innehåller urin & avföring?
vad kan man använda innehållet till?
Urin och avföring innehåller nitrat, ammoniak och fosfor.
Därför kan vi använda det vid gödsling.
R 24 - kväve
vad kan man änvända kväve till?
vad kan man använda användningen till?
Kväve används också för att tillverka konstgödsel.
Konstgödsel använder vi på våra åkrar för att få växterna att växa bättre.
R 25 - kvävets kretslopp
vad kan kvävets kretslop delas upp i ?
Kvävets kretslopp kan delas upp i naturligt och onaturligt.
R 25 - kvävets kretslopp
berätta om det naturliga kretsloppet?
Det naturliga är: Bakterier tar upp kväve från luften, omvandlar till nitrat som växter kan ta upp. Växterna blir uppätna av djur eller människor som då får i sig kvävet. Kvävet kommer åter till jorden via avföringen. Kvävet i avföringen bryts ner av andra bakterier och blir till kvävgas.
R 25 - kvävets kretslopp
berätta om det onaturliga kretsloppet?
Onaturliga kretsloppet är att vi tillverkar konstgödsel av kvävet från luften. Konstgödsel sprids ut över åkrarna för att få växterna att växa mer. Allt hinner inte växterna ta upp och då hamnar det via regnet i vattendrag. Regnet transporterar gödsel till åar och sjöar. Vattendragen får för mycket kväve mot vad de ska ha naturligt. Det kan leda till övergödning. Det betyder att en sjö kan växa igen eller leda till bottendöd. Bottendöd beror på att växtplanktonen blir så många (de använder konstgödsel för att tillverka visa näringsrika ämnen) att de dör och landar på botten. Där hinner inte bakterier bryta ner i tillräckligt hög takt och det leder till syrebrist. Växterna i sjö använder också kvävet och kan bli många fler, det kan leda till att sjön växer igen och inte finns kvar.