Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kemi > Kemins grunder kap 1 > Flashcards

Kemins grunder kap 1 Flashcards

1
Q

R 1 - atom

Vad är en atom

A

Minsta byggstenarna som bygger upp allt runt omkring oss. Består av en kärna av protoner som är positivt laddade och neutroner som har ingen laddning. Runt kärnan cirkulerar elektroner som har en negativ laddning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

R 2 - molekyler

Vad är en molekyl ?

A

Det är två eller flera atomer som sitter ihop och bildar ett nytt ämne.
Det kan vara samma atomslag eller olika atomslag som sitter ihop

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

R 2 - molekyler

Ge ex på samma atomslag som bildar ett nytt ämne ?

A

3 stycken syremolekyler (O), bildar ämnet ozon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

R 2 - molekyler

Ge ex på olika atomslag som bildar ett nytt ämne ?

A

1 kol ( C ) och 2 syre ( O ) , bildar ämnet koldioxid (CO2)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

R 3 - Grunämnen/Atomslag

Hur många grundämne / atomslag finns det. Samt förklara vad menas med mer vanliga ? Vilka är det osv ?

A

Det finns drygt 100 grundämnen/ atomslag. Vissa är mer vanliga än andra. T.ex kol , väte och syre är vanliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

R 3 - Grundämnen/Atomslag

Har alla grundämnen en kemisk beteckning ?

vad menas med det och hur fungerar den i andra länder ?

A

Alla grundämnen har en egen kemisk beteckning och den är samma i hela världen.
( med kemisk beteckning menar man som en egen förkortning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

R 3 - Grundämnen/Atomslag

Hur är grundämnena sorterade? samt vad hjälper periodiska systemet med för grundämnena?

A

Atomslagen är sorterade i periodiska systemet i tur och ordning väldigt noga. Genom systemet kan man få mycket kunskap om atomslagetd egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

R 3 - Grundämnen/Atomslag

Vilka två grupper kan grundämnen delad in i ?

Vad är de flesta grundämnena indelade i för grupp samt dess egenskaper ?

A

Grundämnen kan delas in i två grupper som är metaller och icke metaller.

De flesta grundämnena indelade i gruppen metaller och metaller har speciella egenskaper : blanka , leder värme och elektricitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

R 3 - Grundämnen/Atomslag

Hur är icke metallers egenskaper ?

Ge ex på icke metaller
och vad det bildar ?

Finns det undantag ?

A

Icke metallers egenskaper är väldigt olika.

Ex på icke metaller > syre (O) , väte (H), kol (C) , klor (CI) och
svavel (D).

Dessa bildar oftast negativa joner.

( gäller ej som istället bildar en positiv jon )

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

R 3 - Grundämnen/Atomslag

Vad är unikt för just varje grundämne?

A

Varje grundämne har ett unikt antal protoner och elektroner för just det ämnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

R 3 - Grundämnen/Atomslag

Hur många protoner och elektroner har kol ?

A

Kol har 6 protoner och 6 elektroner .

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

R 3 - Grundämnen/Atomslag

Hur många elektroner och protoner har syre?

A

Syre har 8 protoner och 8 elektroner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

R 3 - Grundämnen/Atomslag

Vad händer med mängden protoner och elektroner om ämnet är i grundämnesform?

A

Då är det alltid samma mängd protoner och elektroner , det betyder att atomen är neutral i sin laddning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

R 4 - kemiska föreningar

Vad är en kemisk förening ?

A

En kemisk förening innehåller flera atomslag.

Kemiska föreningar är det som är vanligast runt omkring oss.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

R 4 - Kemiska föreningar

Vad skulle hända om grundämnen inte kunde bilda kemiska föreningar ?

A

Om grundämnen inte kunde bilda några kemiska föreningar så skulle det bara finnas drygt 100 ämnen,
Men det finns betydligt fler ämnen än så runt omkring oss , ca 20 miljoner olika kemiska föreningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

R 4 - kemiska föreningar

Ge ex på kemiska föreningar?

A

Ex på kemiska föreningar är : vatten , koldioxid, glukos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

R 5 - kemiska reaktioner

Vad är en kemisk reaktion ?

A

En kemisk reaktion är när två eller flera ämnen reagerar med varandra och bildar ett nytt ämnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

R 5 - kemiska reaktioner

Vad är det som kan reagera r under en kemisk reaktion?

A

Det kan vara grundämnen som reagerar eller olika slags kemiska föreningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

R 5 - kemiska reaktioner

Vad händer med atomerna under en kemisk reaktion?

A

Inga atomer försvinner utan de hamnar på nya platser och bildar nya ämnen.

Atomer kan aldrig försvinna elr bildas nya.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

R 5 - kemiska reaktioner

Hur snabbt kan reaktionen ske / gå ?

Vad händer om reaktionen går fort ?

A

Reaktionen kan ske långsamt eller gå fort.

Om reaktionen går fort brukar det vara en kraftig värmeutveckling och även en knall/explosion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

R 5
- kemiska reaktioner

Ge ex på en knall/explosion?

A

Ex på en knall/explosion är : vätgasmolekyler och syrgasmolekyler som reagerar och bildar vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

R 5 - kemiska reaktioner

Hur får man en reaktion att starta?

A

Ofta så behöver man tillföra värme för att reaktionen ska starta,
Men ibland går det att tillsätta ett annat ämne (ex en syra) för att reaktionen ska starta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

R 5

Vad kallas ämnet som får reaktionen att börja ?

Vad händer med ämnet efter kemiska reaktionen ?

A

Ämnet som får reaktionen att starta kallas katalysator .

Det finns kvar även efter att den kemiska reaktionen avslutats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

R 5 - kemiska reaktioner

Vad händer om reaktionen går långsamt ?

A

Om reaktionen går långsamt sker sällan någon värmeutveckling. Ex järn som rostar.
Oavsett vilken så är båda ett ex på en kemisk reaktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

R 6 - fysikaliska förändringar/omvandling

Vad är fysikaliska förändringar/ omvandling

A

Det är när ett ämne förändras mellan de olika faserna :
Fast , slutande och gas.
Ämnet är detsamma men det är i en annan form. Kallas för aggressionstillstånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

R 6 - fysikaliska förändringar/omvandlingar

Ge ex på fysf/ og?

A

Ex är vatten till is.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

R 6 - fysikaliska förändringar/omvandling

Vad hände med vattnet till is exemplet ?

A

Det är fortfarande

H2O , men först var det i flytande form och sedan blev det till fast form.

28
Q

R 6 - fysikalisk förändringar/omvandling

Kan alla ämnen vara i dessa former?

Vad är det som avgör i vilken form det är ?

A

Nästan alla ämnen kan vara i dessa former
( fast , flytande och gas).

Det är temperaturen som avgör vilken form de är i.

29
Q

R 6 - fysikaliska förändringar/omvandling

Vad händer om man kan minska temperaturen?

A

Det man kan göra är att
Få alla ämnen som i normala fall är i gasform bli i flytande form genom att minska temperaturen.
Man kan även göra åt andra hållet genom att höja temperaturen.

30
Q

R 7 - atomodellen

Vad är Atommodellen ?

A

Det är ett sätt att rita hur elektronerna rör sig runt kärnan. Den kallas även för Bohrs modell.

31
Q

R 7 - atommodellen

Vad skriver man i kärnan?

A

I kärnan skriver man antal protoner som ämnet har och laddningen
(+)

32
Q

R 7 - atomodellen

Vad sker runt kärnan?

A

Runt kärnan ritar man elektronerna (-)
Som ämnet har
(Samma som antal protoner om det är ett grundämne).

33
Q

R 7- atomdollen

Vad finns det för regler som gäller atommodellen?

A
  • i första ringen/skalet
    (Närmast kärnan) får det plats Max 2 elektroner.
  • Andra ringen / skalet Max 8 elektroner.
  • tredje ringen/skalet Max 8 elektroner.
  • Grundämnen som innehåller fler protoner och elektroner än så gäller det inte atommodellen fullt ut.
34
Q

R 7 - atomodellen

Vad är Partikelmodellen
(Fast, flytande, gas)?

A

Visar hur partiklarna (atomer/molekyler) är i rörelse i de olika aggregationstillstånden (fast, flytande & gas).

35
Q

R 7 - atommodellen

Vad är det som beror på vad ämnet får för tillstånd?

A

Vilket tillstånd ett ämne är i beror på vad ämnet har för kokpunkt & smältpunkt.

36
Q

R 7 - atommodellen

Vad menas med kokpunkt & smältpunkt ?

A

Den temperatur som ämnet gråt från fast till flytande form (smältpunkt), den temperaturen ett ämne går från flytande till gas (kokpunkt).

Alla ämnen har olika temperaturer när de går från de olika faserna.

37
Q

R 7 - atomodellen

Vad får partiklarna i rörelse?

A

Värme får partiklarna i rörelse.

38
Q

R 7 - atomodellen

Förklara hur partiklarna blir i rörelsen av värmen?

Vad kan även ske ?

A

Värmen ger partiklarna energi och sätter dem i rörelse.

Därför kan ämnen även avdunsta.
Atomerna kan krocka med varandra och då får den ena högre hastighet och sluta sig loss.

39
Q

R 7 - atomodellen

Följdfråga :
Vad händer när vattnet avdunstar ?

A

När vattenbrynet avdunstar så krockar vattenmolekylerna på ytan med i luften, vattenmolekylerna får så pass gör fart att den blir till gas.

40
Q

R 7 - atomodellen

Förklara fast formen?

Förklara även flytande & gas formen ?

A

Fast:
Partiklarna rör sig mycket lite och befinner sig nära varandra.
De befinner sig i ett ordnat mönster.

Flytande :
Partiklarna rör sig lite mer, men hålls samman.

Gas:
Partiklarna har en hög hastighet & sticker iväg från varandra.

41
Q

R 7 - atomodellen

Vad händer när ett ämne går från flytande till gas , gas till flytande , flytande till is & fast till flytande ?

A

När ett ämne går från flytande till gas: avdunstar.

Gas till flytande:
Kondenserar.

Flytande till fast: stelning.

Fast till flytande: smältning.

42
Q

R 8
- partikelmodellen

Vad är joner & jonföreningar?

A

Joner är atomer/molekyler
(Sammansatta joner) som har tagits upp eller lämna ifrån sig en elektron.
De är positivt eller negativt laddade.

43
Q

R 9

Vad är positiva joner?

A

Har en eller flera protoner än elektroner.
Atomen/molekylen har fett bort/blivit av med sina elektroner.

(Hittas oftast i grupp 1 & 2 i periodiska systemet och metaller kan även bilda negativa joner).

44
Q

R 9

Ge ex på en positiv Jon?

A

Ex : natrium ( Na+).

45
Q

R 10

Vad är negativa joner ?

A

Har en eller flera elektroner än protoner.
Atomen/molekylen
Har tagit upp eller lämnat ifrån sig flera elektroner.
(Hittas oftast i grupp 16 & 17 i periodiska systemet och icke metaller kan bilda negativa joner).

46
Q

R 10

Ge ex på en negativ Jon?

A

Ex : klorid (CI-).

47
Q

R 10

Vad händer med atomerna & jonerna efter det ?

A

Atomerna och jonerna i ett atomslag får helt olika egenskaper.

Ex: klor är giftigt men klorid är inte giftigt.

48
Q

R 11

Hur bildas jonföreningar?

A

Jonföreningar bildas av joner.

Jonerna som är laddade dras till varandra & bildar föreningar.

49
Q

R 11

Vad händer med negativa & positiva joner?

A

En negativ jon och en positiv Jon dras till varandra och hålls ihop av sina laddningar.
De bilar salter.

50
Q

R 11

Ge ex på salter?

A

Ex på salter : natriumklorid (vanligt koksalt), består av natrium Jon & kloridjon.
Kalciumsulfat ( gips)

51
Q

R 12

Förklara blandningar & lösningar?

A

Det mesta runt omkring oss är blandningar av olika slag.
Det är sällan ett ämne är helt rent.
Vattnet i kranen består inte bara av vattenmolekyler utan även av lösta gaser & joner.

52
Q

R 13

Vad är uppslamning?

A

Bitar av ett fast ämne blandade med vätska.
Men fasta bitarna och vätskan skiljer sig efter ett tag.
Ibland snabbt, ibland långsamt.
(Oboy och lervatten).

53
Q

R 14

Vad är emulsion?

A

Vätskor som blandad med varandra och sedan skiljer dig åt (olja & vatten).
Den ena vätskan bildar små bubblor i den andra när man skakar.
Det går att se de olika vätskorna direkt eller om man låter blandningen stå en stund (mjölk, även om det är svårt att se med det blotta ögat).

54
Q

R 15 Lösning:

vad för skillnad kan man inte se?

A

man kan inte se skillnad på det fastämnet eller vätskn som har blandats, eller vätskan som har blandats med en annan vätska (saft, vatten, syra, te och socker).

55
Q

R 15 Lösning:

vad händer med fastämnena då?

A

De fastämnena eller vätskorna har delat upp sig till molekyler som ligger huller om buller i den andra vätskan.

56
Q

R 15 Lösningsmedel:

vad är lösningsmedel?

A

ett lösningsmedel är ett ämne som är bra på att lösa andra ämnen.
Vatten är ett exempel på ett bra lösningsmedel.

57
Q

R 15 lösningsmedel:

vad kallas ämnen som löser sig med vatten?,
vad händer imed ämnen som inte kan lösas med vatten ?

A

Ämnen som kan lösa sig med vatten kallas för vattenlösliga.

Ämnen som inte kan lösa sig med vatten kan istället lösa sig med organiska lösningsmedel, så sm lacknafta och aceton.
De kan lösa upp feta ämnen och målarfärg som inte är vattenbaserad.

58
Q

R 16 Rengöringsmedel:

vad är rengöringsmedel?

A

Det är blandningr som kan lösa sig med vatten och även ta bort feta ämnen. Dessa ämnen innehåller tensider
(står mer om det längre fram).

59
Q

R 16 rengöringsmedel?

vad kan lösningar bli?

A

lösningar kan bli mättade.

60
Q

R 16 rengöringsmedel:

vad händer när lösningar blir mättade?

A

Då kan inte lösningen ta emot mer av det andra ämnet och du kan se det.
För att få en mättad lösning att lösa mer så kan du finfördela ämnet, värma det eller röra runt.

61
Q

R 17 separationsmetoder:

vad menas med separationsmetoder?

A

Det betydet att det finns olika sätt att separera ämnen somär blandningar eller lösningar.

62
Q

R 18 Dekantering:

förklara begreppet dekantering?

A

Det betyder att låta det fasta ämnet sjunka till botten och häll sedan av vätskan. Vätskan blir då nästan fri från det fasta ämnet.

63
Q

R 19 Filtrering:

Förklara begreppet filtrering?

A

Begreppet innebär att låta blandningen passera genom ett filter. Kvar blir det fasta ämnet och vätskan rinner igenom. Exempelvis pasta i ett durkslag.

64
Q

R 20 centrifugering:

Förklara begreppet centrifugering?

A

menas med att snurrar blandningen snabbt runt en maskin. Ämnwna delas upp efter densitet eller man låter vätskan åka ut genom små hål och då har man kvar fasta ämnet.

65
Q

R 20 centrifugering:

ge ex på centrifugering?

A

exempelvis tvätten i en tvättmaskin.
Vattnet slungas ut ur de små hålen i trumman.
kvarr blir tvätten. samt vid blodprov när man vill se mängden av olika delar i blodet.

66
Q

R 21 Destillation:

Förklara begreppet destillation?

A

Menas med att man värmer lösningen och då kommer det ämnet som har längst kokpunkt bli till gas:
Kvar blir det fasta ämnet eller vätskan som har en högre kokpumkt.

Kemi (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions