Logistik del 2 Flashcards

1
Q
  1. Styra genom push eller pull-metoden, vilka är de och vad är det för skillnader?
A

Push (prognoser)
Innebär att tillverkningen flyter på utan att den förbrukande aktören har beordrat varan, utan den produceras på begäran av tillverkaren.

Logistiken planeras och genomförs utifrån prognoser. Extern styrning

Pull (på order - orderstyrt)
Innebär motsatsen till push principen på så sätt att inga sådana aktiviteter får äga rum utan att den som är mottagare och förbrukare av materialet får beordra dem. Begreppet brukar även innefattat att de kvantiteter som beordras att tillverka är små och så nära som möjligt till det antal som behövs. Producerar precis tillräckligt och utgår ifrån “verklig” efterfrågan.
man beställer i från nästa i ledet, man kan bara beställa det som behövs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  1. Beroende på layout i fabriken talar vi om fyra olika produktionsupplägg, vilka är dessa? Beskriv och ange för- respektive nackdelar med varje upplägg.
A
  • Funktionellt: organiserat lager efter funktion.

Födelar: Lätt att ställa om, flexibelt.
Nackdelar: Svårt att hålla koll på aktuellt flöde, mycket hantering.

  • Lineutformat: In på en sida och ut på den andra, alla maskiner står i ordning och produktionen går stegvis genom hela linjen.

Fördelar: Lite material, låg kapitalbindning.
Nackdelar: Tar det stopp någonstans i linjen stoppas hela produktionen. Låg flexibilitet.

Grupporganiserat: Maskiner står i grupp, använder ofta fleroperationsmaskiner som kan göra flera saker.

Fördelar: Hyfsad kapitalbining, hyfsad flexibilitiet.
Nackdelar: Dyrt produktionssätt

Byggplatsupplägg: Stora saker där vi inte flyttar materialet utan vi bygger på plats. Vi måste flytta kapaciteten dit jobbet ska utföras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  1. Vad är oberoende och härledd efterfrågan, förklara begreppen.
A

Oberoende efterfrågan:
Efterfrågan som inte har något direkt samband med efterfrågan på andra artiklar.

Tex, säljs som reservdel.

Härledd efterfrågan:
Efterfrågan som kan härledas till efterfrågan på annan artikel.

Tex, 30 st muttrar till cykelhjul med prgnos på 50 cyklar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  1. Beskriv två olika metoder för partiformning. Distribution!
A

Bedömd orderkvantitet- ABC-analys
Erfarenhetsmässig bedömning av kvantitet baserad på årsförbrukning resurser mm

Enligt behov- kundorder
Ingen egentlig partiformering, parti efter varje behov- Kundorder, dyra komponenter mm

Bedömd behovstäckningstid- täcktidsbehov (tid)
Erfarenhetsmässig bedömning baserad på täcktid.

Ekonomisk behovstäckningstid- wilsonformeln (st)
Som ovan men anpassat till EOK (EBT=EOK/E)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  1. Med Wilson-formeln räknar vi fram, den mest ekonomiska orderkvantiteten. Varför är det den mest ekonomiska orderkvantiteten? Vad är det vi räknar fram?
A

Man vill bestämma inköpskvantiteten så att lagerhållningskostnaderna inte blir för stor, men samtidigt vill man inte beställa nya varupartier alltför ofta.

Man får fram optimal partistorlek via den lägsta kostnaden av ordersärkostnad och lagerhållningskostnad.

(EOK är mängden enheter som är mest ekonomiskt att beställa per ordertillfälle.
Man utgår från tre kostnader; lagerföringskostnad, hemtagningskostnad och total kostnad. ordersärkostnaden och lagerkostnaden är som lägst när de två punkterna möts. Lägsta sammanlagda kostnaden.

Lagerföringskostnad är kostnaden för kapitalet som är bundet i lagret och kostnaden för risken som medförs av att ha varorna i lagret.

Hemtagningskostnaden är de kostnader som uppstår till följd av administrationen av logistiken. Den totala kostnaden är summan av lagerföringskostnaden och beordningskostnaden)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  1. Beskriv principerna för hur man beräknar ”glidande medelvärde”.
A

Medelvärdet för ett antal perioder ligger till grund för nästa periods prognos.

Glidande underlag för medelvärdet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  1. Syftet med aktiviteterna i en försörjningskedja är att tillfredsställa kunders behov genom att tillhandahålla olika tjänster eller produkter som har ett värde för kunden. För att värde skall skapas måste fyra olika nyttor presteras i värdekedjan.
    b) Vilka är dessa, beskriv dem kortfattat.
A

Tidsnytta: Göra produkter tillgänliga vid rätt tidounkt.
Representerar det mervärde som skapats genom att göra produkter tillgängliga vid rätt tillfälle.

Platsnytta: Göra produkter tillgängliga på rätt plats.
Representerar det medelvärde som skapas genom att göra produkter tillgängliga på rätt plats.

Formnytta:
Värdeförädling av insatsvaror till färdiga produkter. Representerar det mervärde som skapas genom värdeförädling av insatsvaror till färdiga produkter.

Ägandenytta:
Äganderätt till levererad produkt överförs till kund. Representerar det mervärde som uppstår genom att äganderätt eller nyttjanderätt till levererad produkt överförs till kund.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

b) Två av dessa ”nyttor” skapas genom företagets distributionsfunktion, vilka är dessa två?

A

Tidsnytta och platsnytta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  1. Vi kan dela in distributionskanalen i två delar, vilka är dessa? Beskriv dem kortfattat.
A

Transaktionskanalen:
Info om affären hela köparen och säljaren från order-till leverantörsprocesserna.

Materialflödeskanalen:
Avser de fysiska delarna av order-till-leveransprocesserna, dvs leveransen av det som beodrats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  1. Ett grundläggande problem när man skall sätta upp ett företags distributionsstruktur är hur man skall överbrygga de ”gap” som alltid finns mellan det producerande företaget och den eller de som skall konsumera. En förutsättning för att de fyra ”nyttorna” ska kunna skapas i värdekedjan är att dessa gap kan överbryggas på ett effektivt sätt. Vilka är dessa gap, beskriv dem kortfattat.
A
  • Taktgap: Uppstår därför att kunder inte anskaffar och konsumerar i samma takt, vid samma tidpunkter och med samma intervall som tillverkande företag producerar
  • Avståndsgap: Uppstår därför att producenter finns på få platser medan kunderna är många och utspridda i marknaden
  • Kvantitetsgap: Uppstår därför att företag av ekonomiska skäl producerar och levererar i andra kvantiteter åt gången än vad enskilda kunder köper och konsumerar
  • Sortimentsgap: Uppstår därför att kunder har behov av ett bredare produktsortiment än vad enskilda producenter på ett ekonomiskt sätt kan tillhandahålla
  • Variantgap: Uppstår därför att kunder har behov av tillgång till fler produktvarianter än vad som är ekonomiskt försvarbart för producenter att tillverka och transportera till kund
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  1. Vilka är de ingående komponenterna i Wilsonformeln?
A
  • Ordersärkostnad
  • Årsförbrukning
  • Lagerränta
  • Pris/vara
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  1. Logistik handlar bland annat om hur effektivt vi kan få materialet att flyta genom olika processer. Grundläggande för materialstyrning är fyra frågor som måste besvaras, vilka är dessa? Förklara kort.
A
  1. Artikelfrågan: För vilka artiklar skall nya order planeras in?
  2. Kvantitetsfrågan: Hur stor kvantitet skall ordern för respektive artikel avse?
  3. Leveranstidsfrågan: När skall ordern för respektive artikel levereras in till lager, direkt till produktionen eller direkt till kund?
  4. Starttidsfrågan: När skall ordern för respektive artikel läggas ut till leverantör respektive när skall den startas i den egna produktionen?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  1. Materialstyrning handlar om att balansera tillgångar och behov. I det långa loppet måste det råda balans, men i det korta perspektivet kan det vara svårt att alltid uppnå balans. Hur löser man balansproblemet i det kora loppet?
A

Genom att hålla lager i det korta perspektivet.

Långa loppet: Vi kommer att få inkurans eller tappa försäljning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  1. Förklara begreppet ”beställningspunkt” och hur räknar man ut den?
A

En materialstyrningsmetod. När det är dags att beställa

Behov x Ledtid x + Säkerhetslagret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  1. Ofta använder man olika mellanhänder för att överbrygga de gap som finns mellan den producerande enheten och den konsumerande enheten.
    a. Ge exempel på några sådana mellanhänder.
A
  • Dotterbolag
  • Detaljister
  • Tredjepartlogistiker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  1. b) Dessa mellanhänder kan ibland ha en ”värdeadderande” roll, ge några exempel på värdeadderande verksamhet som kan förekomma i distributionen?
A
  • Enkel montering
  • Sortering
  • Komplettering med tillbehör
  • Blandning
  • Satsning
  • Justering
  • Packning
17
Q
  1. Vilka osäkerhetsfaktorer är det som vi hanterar med hjälp av ett säkerhetslager. SL = b x LT x v
A

Efterfrågan
Ledtider från leverantör / tillverkning
Saldoavvikelser- variation

18
Q
  1. Varför ska man dimensionera sina säkerhetslager olika för de ingående artiklar och komponenter som behövs för att tillverka en vara? Beskriv hur man bör göra och varför.
A
  • Avvägning mellan bristkostnader och lagerhållningskostnader
    dock svårt att uppskatta bristkostnader.
  • Höga säkerhetslager på lågvärdiga produkter
    ser till så att det inte stoppar produktion,
  • För högvärdesprodukter är det bättre med JIT
19
Q
  1. Vad är inventering?
A

När man kollar vad man har fysiskt jämfört med saldon. Gör man vid bokslut och för att kunna korrigera beställningar.

20
Q
  1. Förklara begreppen:
    Omsättningslager
    Säkerhetslager
    PIA
A

Omsättningslager:
Menas den del av ett lager som uppstår därför att inleveranser sker i en annan takt och i större kvantiteter än förbrukningen.

Säkerhetslager:
Det är den buffert man behöver pga osäkerheter. Osäkerheter i efterfrågan och saldo.

PIA:
Det material som ligger ute i produktion. Ingångsvärde adderat med utgångsvärde dividerat med två.

21
Q
  1. Vad skiljer ett tillverkande företag från ett distribuerande företag vad gäller planering och styrning?
A
  • Distribuerande företag: planera och styra material (då vi förädlar ingenting)
  • Tillverkande företag: planera och styra material + kapacitet
22
Q
  1. Ett tillverkande företag måste utöver materialtillgången också planera sin tillverkningskapacitet. Vilka är de vanligaste enheterna man använder för kapacitetsplanering?
A

Mantimmar eller maskintimmar

23
Q
  1. Vilka skäl finns för att efter det att ordern tillverkats göra en återrapportering?
A
  • Följa upp förändringar
  • Hålla korrekt saldon
  • Efterkalkyl: Om det tagit mer tid/material blir det dyrare och läggs på arbetet
24
Q
  1. Vad innebär ”materialklarering”?
A

När systemet kontrollerar att alla komponenter finns i produktion innan vi lägger ut den i tillverkning.

25
Q
  1. Beskriv ”strategiskt inköp” och ”operativt inköp”
A

Strategiskt: Jobbar långsiktigt. Gör prognoser. Välja leverantörsstrategier.

Operativt: Orderläggning, leveransbevakning, problemhantering

26
Q
  1. Ange och förklara minst två olika materialstyrningsmetoder.
A
  • Beställningspunktsystem
  • Täcktidsplanering
  • Direktavropsmetoder (ex Kanban)
  • Materialbehövsplanering