Livets minsta delar Flashcards
När bildades jorden?
4,6 miljarder år sedan
Vilken livsform tror man var den allra första?
Bakterie som ej behövde syre. Man tror även att alla celler kommer från en urcell.
När syre blev allt vanligare i jordens atmosfär påverkade det livet på planeten. Förklara vilken effekt det fick.
Fler livsformer behöver syre. Alge och gröna växter ökade mängden syre ännu mer. Vissa livsformer omvandlar syre till ozon vilket skapade ozonlagret som skyddar jorden från UV-strålar. Detta i sin tur ledde till fler livsformer kunde leva på jorden.
Ge några exempel på cellorganeller som finns både i växter och djur.
Cellmembran, Cellkärna, Ribosom, Mitokondrie, Endoplasmatiska nätverket
Ge även exempel på några organeller som djur celler saknar men inte växtceller.
Cellvägg, Kloroplast
Vad är Mitokondrie?
Cellen kraftvärk
Vad är Ribosom?
bildar proteiner. Ribosomerna finns i cytoplasman och även i det endoplasmatiska nätverket
Vad är cellkärnan?
Här finns DNA
Vad är cellväggen?
Ger struktur så de överlever utan skelett.
Skyddar cellen
Vad är cellmembran?
Består mest av proteiner och fett
Släpper in vissa ämnen och stänger ute andra
Var finns Lysosomer?
I djurceller
Vad är Lysosomer?
cellens reningsverk
Bryter ner och omvandlar vissa ämnen till något som gynnar cellen
Vad skiljer bakterieceller från växt-djurceller.
a) De har plasmid, flytande DNA
b) De har ej organeller
c) Cellvägg med pili, de kan fästa vid ytor eller kopplas till andra bakterier
Förklara vad DNA har för funktion och hur det är uppbyggt
Samma dna i alla celler. Arvsanlag ligger i kromosomerna som syns vid mitos. Kromosomer består av DNA. Varje art har bestämt antal kromosomer. 46 i människor. 23 i könsceller. Kromosomer består av gener. Gener består av DNA. En gen kodar för ett visst protein.Protein byggs upp av aminosyror. Tre kvävebaser kodar för en viss aminosyra. Alla gener har inte funktion. T.ex. säger hur vi ska vifta på svansar vi ej har.
Förklara hur proteiner bildas
A) DNA öppnar sig och RNA kopplar sig i rätt ordning och kopierar kvävebaserna på genen. Detta bildar en kopia- mRNA. Detta kallas transkription. Denna kopia lossas från DNA strängen och tas ut från cellkärnan. I cytoplasman fångas mRNA upp av ribosomer. HÄr byggs proteinen samman. Ute i cytoplasman finns fria aminosyror som fångas upp av tRNA som tar detta till ribosomerna. Varje tRNA består av tre kvävebaser och står för en viss aminosyra. De olika tRNa matchas till mRNA och proteinet skapas. Processen kallas translation. När detta e klart kopplas proteinet bort från mRNA och tas ut i cytoplasman. I det endoplasmatiska nötverket veckas proteinet till en specifik form. Proitenet behöver vara i en specifik form för att fungera. När allt i klart skickas proteinet ut ur cellen, om den inte har en specifik funktion.
B) En enzym läser av en del av DNA-strängen och skapar en kopia i form av mRNA. Denna info tas till trna som ger ribosomen det som behövs för att bilda proteinet. RNA består av en enkelsträng, med kvävebaser. Dock U (uracil) istället för T (Thymin). Protein bildning sker ca 10000-20000 gånger per sekund i varje cell.