Litteratur Flashcards

1
Q

Vad innebar Kvinnofridsreformen som kom 1998?

A

Ett åtgärdsprogram som omfattar skärpt lagstiftning, förebyggande åtgärder och bättre bemötande av våldsutsatta kvinnor. Den etablerade också frågan om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer som en offentlig angelägenheten och något som samhället ska motverka och stoppa. Första gången som våldsutsatta kvinnor och deras barn omnämns i SoL.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vart i den svenska lagstiftningen berörs specifikt mäns våld mot kvinnor?

A
  • SoL 5 kap. 11 §
  • Brb 4a § 2 st.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Innebär “mäns våld mot kvinnor” bara om det handlar om relationer?

A

Nej. Mäns våld mot kvinnor innebär också. våldet som utförs av en för offrets okänd person, så som våldtäkt som krigsföring, stalking, prostitution, sexuell exploatering, människohandel, könsstympning etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Diskussion!
Hur påverkar val av definition hur vi förhåller oss till och angriper ett problem?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Diskussion!
Vilka för- och nackdelar finns det med de två ovan beskrivna definitionerna av våld (mäns våld mot kvinnor vs våld i nära relation)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Diskussion!
Hur påverkas ansvarsfrågan, vem som bär ansvaret för våldet och ur allvarligt våldet uppfattas när ordet “våld” byts ut mot ordet “bråk” eller “ömsesidigt gräl”?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

På en samhällelig nivå, vad kan mäns våld mot kvinnor ses som för problem?

A
  • Jämställdhetsproblem (könsmaktsordningen)
  • Demokratiproblem (hindrar kvinnor att åt njuta sina mänskliga rättigheter)
  • Problem utifrån mänskliga rättigheter (diskriminering)
  • Folk- och hälsoproblem (våldsutsatthet kan kopplas till fysisk och psykisk skada)
  • Samhällsekonomiskt problem (polis, sjukvård, skydd)
  • Socialt problem (ska jämställas med andra sociala problem)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär det att se på våld i relation utifrån ett avvikelseperspektiv?

A

Att förklaringen till våldet ligger hos individuella egenskaper: en viss typ av kvinnor drabbas av våld, en viss typ av män utför våld

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur förändras synen på våld under diskursskiftet vid mitten av 1990-talet, där det snarare handlade om att hitta gemensamma faktorer snarare än avvikande särdrag?

A

Våld blir något som sker i alla samhällsklasser, med den gemensamma nämnaren att det är mäns om utövar våld gentemot kvinnor: våldet blir ett samhälleligt problem som alla måste ta ansvar för

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär individfokuserade förklaringar i frågan om våld?

A

Menar på att våldet kommer ifrån individen. Biologiska faktorer, att evolutionen i reproduktionssyfte gjort män mer aggressiva än kvinnor. Kromosom- och hormonnivåer spelar roll.
- även psykiskt: personlighetsstörningen eller avvikelse skapad av psykologiskt trauma. Ett uttryck för individens psykiska tillstånd utan att ett egentligt syfte att upprätthålla makt och kontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär den sociologiska förklaringsmodellen?

A

Våldet kommer utifrån: ett våldsamt beteende har skapat i ett socialt sammanhang, något som våldsutövaren “lärt sig”. Våld leder till mer våld.
- Sociala roller: våldet påverkas av normer runt hur män och kvinnor “ska vara”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär den strukturella feministiska förklaringsmodellen?

A

Mäns våld mot kvinnor har strukturella grunder snarare än individuella. Samhälleliga strukturerar och sociala sammanhang möjliggör våldet.
- Könsmaktsdimensionen: makt och därmed våld är kopplat till kön, bristande jämställdhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär det relationella förklaringen?

A

Våld är ett resultat av konflikter mellan två parter och belyser hur våld mellan män och kvinnor utspelas på ett mer jämställt sätt.
- Kommunikationsproblem, våldet blir en “moraliskt ifrågasättbar handling”.
- Makt: mannen har makten under våldshandlingen, men kvinnan har makten efteråt när mannen “har gjort fel”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär den socioekologiska/holistiska förklaringen?

A

Utgår från könsmaktsordningen, men tar hänsyn till andra faktorer. Bygger på att det inte finns en enskild faktor till varför män använder våld mot kvinnor i nära relationer och är ett försök att integrerar de olika synsätten med varandra.
- Struktur, relation, personliga förhållanden ses samspela med varandra och tillsammans orsaka våldet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Diskussion!
Hur tror du att val av förklaringsmodell till mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer påverkar hur samhället möter och arbetar med och mot problematiken?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Diskussion!
Hur påvekar de olika förklaringsmodellerna samhällets förebyggande arbete mot våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Diskussion!
Hur tror du att val av förklaringsmodell till mäns våld mot kvinnor/våld i nära relation påverkar hur den våldsutsatta och våldsutövaren möter/ser på problematiken?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är några kännetecken för våld i nära relation? (Långt svar!)

A
  • Gärningspersonen har en nära och ofta förtroendefullt relation till brottsoffret
  • Emotionella band som gör det svårare att bryta upp
  • Dubbelt traumatiserande: dels genom att bli utsatt för våldet, dels för att att man blir tvungen att förhålla sig till en person som begår brottet
  • Dolt brott: privat sfär, stort mörkertal, låg anmälningsbenägenhet
  • Upprepningsbrott
  • Kontrollerat & överlagt: våldet sker inte i blint raseri, utan är planeras och inte går att hänföra till bristande impulskontroll.
  • Våldet ökar i allvarlighetsgrad över tid
  • Våldsutövaren har ständig tillgång till sitt brottsoffer
  • Våld i nära relation normaliseras
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad innebär Eva Lundgrens teori om våldets normaliseringsprocess?

A

Teorin förklarar hur våld kan bli ett normalt inslag i en relation och förklarar därmed varför kvinnor “stannar kvar” hos en våldsutövande man

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka strategier utvecklar mannen och kvinnan i en våldsam relation utifrån Lundgrens teori om våldets normaliseringsprocess?

A

Mannen: strategierna handlar om att med hjälp av våld få kontroll över kvinnan och därmed förstärka sin makt och sin manlighet
Kvinnan: strategierna handlar om att undvika våld genom att anpassa sig efter mannens önskningar/”göra rätt”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka är de kontrollmekanismer som mannen använder i Lundgrens teori om våldets normaliseringsprocess?

A
  • Kontrollerad gränsmarkering: Mannen använder olika former av våld för att markera gränser för hur han vill att kvinnan ska vara
  • Isolering: mannen avskärmar kvinnan från omvärlden, fysiskt eller mentalt
  • Växling mellan våld & värme: kvinnan blir emotionellt beroende av mannen; gisslan/tortyr-situation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär “det (traumatiska) emotionella bandet” som en våldsutsatt ofta har till sin förövare?

A

Våldsutsatta binder ofta ett starkt emotionellt band till sin förövare. Detta band består av många små band, som alla representerar en känsla så som hopp, kärlek, hat, rädsla etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad förutsätter en traumatisk bindning?

A

Att det finns en ojämn maktbalans mellan parterna, samt att de psykiska och/eller fysiska övergreppen är återkommande

24
Q

Vad finns det för exempel på band inom traumatisk binding som kan kallas “sammansatta”?

A
  • Viljan att förstå mannen, ett försök att skapa mening och sammanhang, förståelse
  • Beroende, kan vara känslomässigt (att man inte tror att man klarar sig utan sin partner) eller mer praktiskt, i form av boende, uppehållstillstånd, pengar.
  • Internalisering: kvinnan övertar mannens verklighetsuppfattning av sig själv och vem som är ansvarig för våldet: “jag kommer aldrig klara mig själv”, “ingen annan kommer vilja ha mig”
25
Q

Vad finns det för andra faktorer som binder kvar kvinnan till den våldsutövande mannen?

A

Barn, husdjur, heder.

26
Q

Diskussion!
Hur skiljer sig våld i nära relationer från det våld som sker i det offentliga rummet av en gärningsperson som är okänd för brottsoffret?

A
27
Q

Vad finns det för olika uttryck för våld?

A
  • Fysiskt våld
  • Psykiskt våld
  • Sexuellt våld
  • Materiellt våld
  • Ekonomiskt våld
  • Latent våld
  • Försummelse
  • Våld riktakt mot ett funktionshinder
  • Seperationsvåld!
  • Hedersrelaterat våld!
  • Motvåld
  • Våld mot husdjur
28
Q

Vad innebär uppbrottets tre faser enligt Enander & Holmberg?

A
  • Att bryta upp: fysiskt uppbrott
  • Att bli fri: emotionellt utbrott, tt bryta det känslomässiga bandet
  • Att förstå: att kvinnan själv blir medveten om att hon varit utsatt
29
Q

Vad kan man som professionell göra för att underlätta för den våldsutsatta vid uppbrott?

A
  • Vara tillgängliga
  • Bistå med adekvata insatser
  • Finnas kvar
  • Bekräfta den våldsutsattas berättelse
30
Q

Vad kan våldet få för konsekvenser? Långt svar!

A
  • Fysiska skador
  • Somatiska besvär
  • Psykologiska konsekvenser
  • Självmordstankar & självmordsförsök
  • Sjukskrivning
  • Bostadslöshet
  • Ekonomiska konsekvenser
  • Sociala konsekvenser
  • Konsekvenser för föräldraskapet
  • Riskbruk av alkohol/narkotika
  • Dödligt våld
31
Q

Diskussion!
Våldets uttryck är många. Hur kan en bred definition av våldsbegreppet påverka myndigheters arbete för att skydda och stötta våldsutsatta?

A
32
Q

Diskussion!
Myndigheter kommer ofta i kontakt med våldsutsatta i samband med att de fysiskt ska bryta upp från en våldsam partner, då också riksen för dödligt våld är som störst. Hur kan den professionella förhålla sig till detta faktum?

A
33
Q

Vad innebär det “ideala brottsoffret”?

A

Att personen ska möta bilden som finns av ett “offer”:
- offret är svagt (sjuka, gamla, unga människor)
- offret är upptaget med ett respektabelt projekt, kan inte klandras för utifrån moralisk synvinkel
- Hon är på en plats där hon inte kan klandras (ofta offentlig plats alltså)

34
Q

Vad innebär den “ideala gärningsmannen”?

A
  • Han är stor och ond
  • Han är okänd och har ingen personlig relation till brottsoffret
  • Ju mer främmande och mindre mänsklig han verkar desto bättre
35
Q

Diskussion!
Vem ser du framför dig när du tänker på ett ideal brottsoffer - och vem ser du framför dig när du tänker på en våldsutövande man?

A
36
Q

Diskussion!
På vilket sätt kan våra föreställningar och antaganden om det ideala brottsoffret påverka arbetet med våldsutsatta kvinnor?

A
37
Q

Vilka grupper kan anses ha en särskild sårbara i fråga om våld i nära relation?

A
  • de som befinner sig i ekonomisk utsatthet
  • funktionsnedsättning
  • hbtqia+-personer
  • de som tillhör minoritetsbefolkning
  • de med missbruks- och beroendeproblematik
  • mammor
  • personer i prostitution
  • personer med utländsk bakgrund
  • hemlösa
  • äldre (SOU 2015:55)
38
Q

Diskussion!
Beroende av våldsutövaren nämns som en sårbarhetsfaktor. Vilka beroenden kan du se?

A
39
Q

Diskussion!
På vilket sätt kan sårbarhetsfaktorer försvåra et uppbrott från en våldsutövande partner?

A
40
Q

Diskussion!
Hur kan professionella förhålla sig till det icke-ideala brottsoffret? Vilka verktyg behöver de?

A
41
Q

Diskussion!
Särskilt sårbarhet består av många faktorer som försvårar för den våldsutsatta att bryta upp från en våldsam partner. På vilket sätt kan socialtjänst och hälso-och sjukvården arbete med att ge rätt stöd och hjälp till våldsutsatta personer med särskild sårbarhet?

A
42
Q

Diskussion!
Vilka skäl kan finnas till att professionella inte identifierar våld eller att det kan vara svårt att hantera ärenden som berör våld i nära relationer?

A
43
Q

Hur upplever våldsutsatta att få frågan om de utsätts för våld (generellt, såklart)?

A
  • positivt: lättnad att inte ta uppfrågan själv
  • att det ofta känns relevant att få frågan
  • att det bidrar till en känsla av professionalism och trygghet
44
Q

Vad kan vara orsaker till att professionella känner sig obekväma med att fråga om våld i nära relation?

A
  • osäkerhet inför uppgiften: organisationen kanske saknar beredskap eller tydliga rutiner för hur klienten ska hänvisas till rätt insats
  • Osäkerhet till hur frågeproceduren ska gå till; man saknar kunskap om våld och våldets mekanismer
  • tidsbrist
  • motstånd från arbetsledningen
45
Q

Diskussion!
Varför tror du/vi att så få våldsutsatta vuxna spontant berättar om sin utsatthet?

A
46
Q

Diskussion!
Vilka faktorer påverkar den våldsutsattas möjligheter att skydda sig från våld och försvårar ett uppbrott från en våldsutövande partner?

A
47
Q

Varför berättar våldsutsatta ofta inte om att de blir utsatta?

A

Skuld, skam, att bli betraktad som en stereotyp och tillskrivas vissa egenskaper. Rädd för att inte bli trodd på, vad som kommer hända när det kommer fram att man utsätts för våld (förlora barnen etc).

48
Q

Vad är några vanliga signaler om nån blir utsatt för våld?

A
  • Den utsatta ändrar beteende/personlighet
  • Inställda möten, svårigheter att komma hemifrån eller vara hemifrån länge
  • Mobilen ringer hela tiden
  • Partner/anhörig är alltid med på möten
  • Hon själv eller anhöriga avböjer stöd som innebär insyn
  • Psykosomatiska symtom
  • Blåmärken/rodnader
  • Berättar om “nån annan” som är våldsutsatt istället för att prata om sig själv
  • Hänvisar ofta till vad partnern tycker
49
Q

Vad innebär Lex Sarah?

A

Rapporteringsskyldighet för anställda, utrednings- och undanröjningsskyldighet för verksamheter och anmälningsskyldighet vid allvarliga fall för verksamheter

50
Q

Ge några exempel på socialtjänstens föreskrifter om våld i nära relation

A
  • Skyldighet att planera, ha mål och samverka
  • Kompetenskrav
  • Hänvisningar ang. utredning och insatser
51
Q

Diskussion!
Vem avgör vad en våldsutsatt kvinna har rätt till för stöd?

A
52
Q

Diskussion!
Vilka för- och nackdelar fonns det med ramlagsstiftningen som präglar SoL?

A
53
Q

Socialnämnd och socialtjänst, vem gör vad?

A
  • Socialnämnden är en politiskt tillsatt nämnd i kommunen, och har det övergripande ansvaret för att socialtjänsten efterlever lagstiftningen (SoL 4 kap. 2 §)
  • Socialtjänsten är den organisation som ska utföra det praktiska sociala arbete som socialnämnden ansvarar för. Socialtjänsten kan vara organiserad på flera olika sätt
54
Q

Vad kan en socialsekreterare göra under en krishantering?

A
  • Informera: om sin roll, om förutsättningar för samtalet, om vilka känslor och reaktioner som kan finnas ang. våld
  • Skapa lugn: låta den våldsutsatta välja plats i rummet, ge dryck eller snacks etc.
  • Stötta: vara närvarande, hjälp henne att känna tillit till sin egen förmåga
55
Q

Vad innebär “sekundär viktimisering”?

A

Om man utsatts för ett brott och istället för att bli lyssnad och stöttad blir ifrågasatt, kan det leda till en upprepning av känslan av utsatthet och kränkning ➡️ sekundär viktimisering

56
Q

Vad bör man tänka på vid handläggning av våldsärenden? Ge några exempel!

A
  • Hur man ska kontakta sin klient på ett säkert sätt
  • Ta reda på om våldsutövaren vet att klienten har kontakt med socialtjänsten
  • Se över om det är säkert för klienten att ha kontaktuppgifter till socialtjänsten, både fysiskt och digitalt
  • Om paret har gemensamma barn, vad man kan dela för information i en barnavårdsutredning som är säkert för klienten
  • Samverka med andra verksamheter/myndigheter!
57
Q
A