Föreläsningar Flashcards
Vad är våld i nära relation?
Mäns våld mot kvinnor, kvinnors våld mot män, mäns våld mot män, kvinnors våld mot kvinnor, våld mellan barn och familj/närstående (båda hållen!)
Vad innebär närstående?
En person som den våldsutsatta har en nära relation till/förtroende för
Vart hittar man socialnämndens ansvar när det kommer till den utsatta i våld i nära relation lagmässigt?
5 kap. 11 § SoL
Vart hittar man socialnämnden ansvar när det kommer till förövaren?
5 kap. 11a § SoL
Vad är Per Isdals definition av våld?
Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, skrämmer, smärtar eller kränker, får denna person att göra något mot dennes vilja eller göra något hen inte vill göra
Vad innebär det att våld kan vara cykliskt?
Våld föder våld; om man varit utsatt för våld kan man själv bli förövare
Vad menar man när man säger att våld är ett ideal?
Det maskulina idealet, “hjälteidealet”
Vad menar man när man säger att våld handlar om makt?
Våld är ett effektivt sätt att uppnå det man vill från någon
Ge lite olika perspektiv när det kommer till våld!
- Folkhälsoperspektivet
- Genusperspketiv/feministiskt perspektiv
- Rättsligt perspektiv
- Vetenskapligt/akademiskt perspektiv
Ge lite olika teoretiska perspektiv på våld i nära relation!
- Det individuella perspektivet
- Det sociologiska perspektivet
- Det relationella perspektivet
- Det strukturella perspektivet
Vad innebär det individfokuserade förklaringsperspektivet?
Fokuserar snarare på biologiska skillnader eller psykoanalytiska problem hos individen (forskare: Bo Bergman)
Vad innebär det sociologiska förklaringsperspektivet?
Fokuserar mer på socialt arv, inlärt beteende, sociala roller och socialisering samt maskulinitetsnormen
Vad är skillnaden mellan det strukturella feministiska perspektivet på våld och det relationella perspektivet?
Strukturella feministiska:
- “mäns våld mot kvinnor”
- utgår från en könsmaktsstruktur där kvinnor är underordnade
- inkluderar socioekonomisk struktur
- inkluderar ett kulturellt perspektiv på patriarkala mönster
Relationella:
- “våld i nära relation”
- psykologiska förklaringar till våld
- båda parter är aktörer
Vad innebär “våldets normaliseringsprocess”?
Den process där våldet blir ett normalt drag i vardagen, som också leder till att våldet accepteras och försvaras (av både våldsutövare och den våldsutsatta)
Vad menas med “tre insikter” utifrån strukturella perspektivet?
- Normalisering: våld börjar ses som normalt i vardagen
- Externalisering: våldet förklaras inte med hur männen är, utan orsakerna placeras utanför männen
- Internalisering: förövarens verklighet blir också offrets; kvinnan ser sig själv genom mannens ögon
Vad sker under en “nedbrytning”?
- Gränser förskjuts; vad som är ok och inte förändras
- kontrollerad och gradvis isolering
- kontroll utövas med växling mellan våld och värme
- ansvarsförskjutning; det är inte förövarens fel
- krympande självkänsla
- Erotisering av makt & våld: internalisering!
Förklara “normaliseringstrappan”!
kärlek/smekmånad → förvåning vid första mötet med våld → offret isoleras → rädsla → hopp om förbättring → uppgivenhet → avslöjandet för omvärlden
Hur ser normaliseringprocessen ut för kvinnan?
- nedbrytningsprocess
- våldet internaliseras
- uppbrott: sker för att våldet ska upphöra, i förlängningen för att överleva
Hur ser normaliseringsprocessen ut för mannen?
- Känslomässig kontroll: kvinna “bör” vara något; en outtalad norm
- Konstituera sin maskulinitet: vill kommunicera vad det innebär att vara kvinna och man; över & underordning
- Externaliserar våldet: placerar våldet utanför sig själva
Vad finns det för kritik gentemot könsmaktsperspektivet?
- för homogen offerbild
- heteronormativ utgångspunkt
- inkluderar inte benämningen “våld i nära relation”
- kvinnor framställs som passiva offer
- förövare glöms bort när det kommer till sociala insatser
- normaliseringen; våld kan aldrig förstås som normalt
Hur kan man beskriva “våld i nära relation” utifrån ett relationellt perspektiv?
- ett sammansatt problem; komplex bakgrund
- våldet ses som “en moraliskt tvivelaktig handling”
- de flesta män tar avstånd från våld; även sitt eget
- misshandlade kvinnor utvecklar strategier för att buda motstånd mot våldet
Vad finns det för komponenter i våldshandlingen utifrån ett relationellt perspektiv?
- Två parter i handlingen
- Olika positioner (våldsutövare/offer)
- parförhållande
- situation som leder till våld; konflikt
- sker inom ett känskulturellt sammanhang
Vad innebär det att äktenskapet både är ett individuellt livsprojekt och ett gemensamt parprojekt?
Äktenskapet blir ett gemensamt parprojekt, det som två parter formar under äktenskapets gång. Äktenskapet innefattar också de två parternas separata livsprojekt; en bild av hur livet ska se ut och fungera. Dessa livsprojekt behövs för att man ska kunna bygga ett äktenskap, det gemensamma projektet
Vad kännetecknar kvinnomisshandel inom äktenskapet?
- våldet får en överordnad position
- kvinnan utvecklar strategier för att förhindra nya våldsutbrott
- kvinnan misslyckas med att skydda sig
- misstro, rädsla, osäkerhet
- ‘moraliskt tvivelaktiga handlingar’ döljs
- ‘ansvarsbefriade logik’
Vad finns det för kritik gentemot det relationella perspektivet?
- Det ser inte mönster, strukturer
- man har inom forskningen intervjuat par gemensamt och jämställt offer och förövare
- kriminaliserade våldshandlingar blir till misstag
- missar mannens maktutövning, att över- och underordning existerar
- fokus på den fysiska våldsakten, inte annat som kan vara våld
Diskussion! Kan olika tolkningar av problemet våld i nära relation/mäns våld mot kvinnor påverka hur vi i det sociala arbetet bemöter våldsutsatta & förövare?
Vilka tre processer gör det möjligt att lämna?
- Bryta upp: fysiskt uppbrott
- Att bli fri: bryta emotionella band
- att förstå: bryta emotionen “skuld”
Vilka är de fyra faserna när det kommer till att bryta emotionella band vid ett uppbrott?
- Kärlek (“Jag älskar honom”)
- Kärleken börjar brytas (“Jag hatar honom”)
- Hatet bryts (“Jag tycker synd om honom”)
- Medlidande & hopp bryts (“Jag känner ingenting”)
Vad finns det för försvårande faktorer när det kommer till att lämna en våldsam relation?
- det fysiska uppbrottet: man är i som störst fara när man försöker lämna
- ekonomiska förhållanden, ekonomiskt våld
- brist på reaktioner från samhället
- det är svårt att se och definiera våldet och utsattheten i sin relation
Beskriv det traumatiska bandet!
Bandet man har till sin parterna som utövar våld innebär känslor som kärlek, medlidande, viljan att förstå, hopp och också skuld, rädsla, isolering, beroende. Att klippa ett emotionellt band med så mycket komplicerade känslor är svårt, och gör det svårt att lämna.
Vad innebär den socioekologiska förklaringsmodellen?
- Det finns ingen enskild faktor som förklarar varför visa individer beter sig våldsamt mot andra/varför våld är vanligare i vissa samhällen än andra
- Våld är resultatet av ett komplext samspel mellan individuella relationer, sociala, kulturella och miljömässiga faktorer
- att förstå hur dessa faktorer är relaterade till våld är ett av de viktiga stegen i folkhälsans strategi för att förebygga våld
Vilka är de fyra olika typerna av partnervåld enligt Michael P. Jonsons våldstypologi?
- Situationsbaserat våld
- Intim terrorism (förövaren utövar våld)
- Våldsamt motstånd (Partnern försvarar sig)
- Ömsesidig våldsam kontroll
Vad innebär “Coercive control”?
Ett ständigt pågående mönster av dominans.
Coercion: skada & skrämma
Control: övervaka & isolera
Vad innebär “gender symmetry”?
- Män och kvinnor är lika våldsamma
- Bristande symmetri förklaras av bristande undersökningar/urval
- Ifrågasätter att kvinnor utsätts oftare och för allvarligare våld
Vad finns det för två olika spår när det kommer till historiken om våld och kvinnors rättigheter?
- Civilrättsligt: rör sådant som myndighet, handlingsutrymme, rösträtt
- Straffrättsligt: rör brott mot kvinnor och kvinnors skyddsintressen
I vilka lagrum berörs våld i nära relation/mäns våld mot kvinnor?
- 5 kap. SoL: socialnämndens ansvar för olika grupper, bland annat brottsutsatta och brottsutövare
- BrB 4 kap. 4 a §: kvinnofridsbrott
Vad innebär Eva Lundgrens teori om våldets normaliseringsprocess?
- Utgår från feministisk teori och menar på manlig dominans och kvinnlig underordning
- belyser de nedbrytande konsekvenserna av våldet, och vinsterna de utövande männen får
- en gradvis ökande process; växlar mellan våld och värme
Vad innebär det att våldet blir en del av mannens “maskulinitetsprojekt”?
Mannen tar sig rätten att forma kvinnans roll och även sin egen roll som man genom att kontrollera kvinnans livsutrymme genom psykisk & fysiskt våld
Vad innebär internaliseringen som sker genom våldets normaliseringsprocess?
Den våldsutsatta “tar över” våldsutövarens världsbild: “Våldet sker för att jag är som jag är”
Vad finns det för kritik gentemot Lundgrens teori om våldets normaliseringsprocess?
- Att teorin osynliggör kvinnors motstånd & aktörskap
- Margareta Hydén är kritisk till att våld alltid ses som en acceptabel handling i det svenska samhället, och menar på att Lundgrens urval påverkar (kristet)
- ett ensidigt fokus på våldsutsattas anpassning kan göra att det svårt för utsatta att identifiera sig med den bilden, “den passiva kvinnan”
Vilka är de tre faserna i uppbrottsprocessen enligt Holmberg & Enander?
- Att bryta upp: att fysiskt bryta från sin partner
- Att bli fri: att klippa det traumatiska bandet till sin förövare/före detta partner
- Att förstå: att förstå att man faktiskt blivit utsatt för våld i nära relation
Vad menar Enander & Holmberg att motståndet har för betydelse i en uppbrottsprocess?
De menar att motstånd har liten betydelse för kvinnornas uppbrott; att kvinnans motstånd inte hindrade dem från att bli nedbrutna - och att motståndet kan ge kvinnan en falsk bild av makt och kontroll i relationen
Enander & Holmberg säger att man inte ens kan prata om ett motstånd, varför då?
Det handlar snarare om anpassning och meta-anpassning; även motståndshandlingar blir till en anpassning till den absurda situationen
Hydén ser till skillnad från Enander & Holmberg att motståndet visst kan påverka uppbrottet, hur då?
- menar att motstånd förbisetts i forskning för att det uttrycks vardagligt/subtilt
- menar att inte bara handlingar utan också känslor ska ses som motstånd, och att uppbrottet i sig är ett motstånd
Vilka är motståndsstrategierna utifrån Rajah & Osborns teori?
- hjälpsökande
- dolt motstånd
- aktiv/öppen protest
- lämna relationen
- själva använda våld
Vad kan vara exempel på särskild utsatthet/sårbarhet?
- ekonomisk situation
- funktionsnedsättning
- hedersrelaterad kontext
- ålder
- missbruk
- sexuell läggning
- könsöverskridande identitet/uttryck
- att tillhöra en nationell minoritet
Vad finns det för särskilda risker hos personer som är sårbara?
- risk att utsättas för mer våld än andra
- risk att utsättas för ett visst typ av våld
- har svårast för att söka hjälp
- har extra svårt att bli lyssnade på
- den traumatiska bindingen till närstående kan vara extra stark, och det vara svårt att bryta banden i sårbara relationer
Hur kan missbruk vara en sårbarhet för våldsutsatta kvinnor?
- våld mot kvinnor i missbruk osynliggörs då diskursen om missbruksmiljöer är allmänt våldsamma; både kvinnan och samhället normaliserar våldet
- våldet defileras alltså inte utifrån kvinnofridsbrott, utan som en del av en allmänt våldsam kontext
Beskriv uppbrottstrappan i relation till kvinnor som missbrukar!
Brister i bemötandet → rädsla för t.ex värre våld → skuld & skam → normalisering; av våld, av våld i en missbrukskontext
→ dubbelt beroende; substans & relationen
Vad innebär sårbarhet för HBTQIA+-personer?
- brister i bemötandet (homofobi, men också internaliserad homofobi)
- rädsla: att ge en negativ bild av sin livsstil som redan är stigmatiserad, barn (oftast en biologisk förälder)
- skuld & skam: maskulinitetsnormen, att bli utsatt för våld som man. Att en t.ex lesbisk relation inte är så jämställd som man skulle kunna tro utifrån normen.
- isolering
- normalisering
Vad innebär sårbarhet för äldre?
- normalisering: våld har ofta setts som “okej” i relationer för vissa äldre
- beroende: ekonomiskt, vård, försummelse. Beroende av sina barn/sin partner
- skuld & skam
- rädsla: för att inte få vård, försummelse, nekad t.ex medicin etc
- brister i bemötande: svårt att ta kontakt med andra, svårt med skyddande boende pga att äldre kan ha andra behov
Vad innebär sårbarhet för barn?
- “generellt sårbara”, en heterogen grupp
- flera sårbarheter; funktionsnedsättning, sexualitet, beteende/känslomässiga svårigheter
Vad innebär det att barn har “bevittnat våld”?
- att se & höra våld
- att förstå att det förekommit våld genom att avläsa det på stämningen
- våld i vårdnadstvister: att tvingas träffa/leva med föräldrar t.ex
Vad finns det för 3 sorters skyddsfaktorer för barn när det kommer till våld, och vad innebär de?
- individrelaterade: humör, självkänsla, förmåga att söka hjälp hos andra
- familjerelaterade: andra personer i familjen kan vara ett skydd för barnet
- samhällsrelaterade
Vad innebär sårbarhet när det kommer till unga?
- man är ofta i sin första relation; svårt att avgöra var gränser går
- går fota på samma skola
- blir ofta utsatta för våld på arenor där vuxna har tillträde (brist i bemötande “extra” skadligt?)
Vad innebär “lägerbål” och “decompression” för de som arbetar med våld i nära relation?
lägerbål: att tillsammans med sina arbetskamrater berätta & lyssna, utan att gå in och fördjupa sig
decompression: att man har en övergång mellan arbete och vardag, att man landar mellan upplevelser.
Vad menas när man säger att hedersrelaterat våld är ett “komplext pussel” av faktorer?
Hedersrelaterat våld påverkas av bland annat:
- individen i form av trauma,. missbruk, socioekonomisk utsatthet etc
- Kön & generation: stark social kontroll, barn/ungas erfarenhet av våld
- Kön: mäns våld mot kvinnor
- Etnicitet & klass: migration, integration, strukturell diskriminering
- religion: värderingar & normer
- kultur & etnicitet: hederskultur
Vad innebär patriarkatet och hur ser det ut på makro- vs mikronivå?
- manlig dominans, patriarkala system som ser olika ut beroende på social kontext och också kan ändras över tid
Makronivå: byråkratier, regeringar, lagstiftningar, marknaden, religion
Mikronivå: interaktioner/samspel, familjer, organisationer, mönster i relationer
Vad finns det för karaktärsdrag i en patriarkal familj?
- traditionella familjevärderingar
- latent våld i form av “faderns lag”
- betoning på manlig auktoritet
- regler för barns lydnad, respekt och vördnad inför föräldrarna
- sämre formella & informella villkor för döttrar jmf. söner
- föräldrarnas starka inflytande över barnets äktenskap
Vad innebär ett hedersbaserat värdesystem?
- kontrol av kvinnans sexualitet
- omfattar individens eget värde och självkänsla, men också hela familjen
- heder är beroende av erkännande från den sociala kontexten
- heder kan befläckas genom familjemedlemmars handlingar
Hur/var tar det fysiska våldet sig uttryck i en hederskontext?
- sker ofta bland andra, som i hemmet, släktingar hem, bostadsområden, skolan, utomhus
Hur/var tar sig sexuellt våld sig uttryck i en hedersrelaterad kontext?
- sexuellt våld möjliggörs genom hederskontextens hierarkier & tystnadskultur.
- Sker sällan i hemmet utan på andra dolda platser
Hur/var tar sig psykiskt våld sig uttryck i en hedersrelaterad kontext?
- sker mer subtilt, i vardagens alla handlingar
- sker över mail, internet, sociala medier, telefon
- sker i form av kontroll, ryktesspridning, trakasserier, hot
- öppet & offentligt genom verbala hot & glåpord
Hur är t.ex nätet och annan informationsteknologi både en risk och ett skydd för personer som utsätts för hedersrelaterat våld?
- kan vara en förutsättning för att få information om rättigheter och vägar till stöd och hjälp och skapa nya sociala sammanhang
- säkerhetsrisk för våldsutsatta i allmänhet: risk att bli förföljd, avlyssnad, kontrolleras
Vad finns det för olika sorters våld i en hedersrelaterad kontext?
- Symboliskt våld: stark heteronorm, “en oslipad diamant”, oskulden som en symbol för familjens heder
- Social kontroll/våld: könssegregering, pojkvänsförbud och hemarbete
- Psykiskt våld: verbala kränkningar, emotionell utpressning, isolering, bevittna våld, hot om våld & död, avståndstagande/utstöttning
- Fysiskt våld: aga, misshandel, inlåsning, bortförande mot sin vilja, mordförsök, tvångsförlovning, förvisning
Vad kan sexuellt våld i nära relation innebära?
- sexuellt tvång mot partner, barn, släkting
- dokumentation av övergrepp mot barn (och vuxna)
- hämndporr
- “sextortion”, utpressning
- oönskad exponering av pornografi (t.ex dickpicks)
- tjatsex
- utnyttjande för kommersiell sexuell exploatering
Vad innebär risk, behov och mottaglighet när det kommer till stöd och behandling för våldsutövare?
Risk: VEM ska behandlas
Behov: VAD ska vi behandla
Mottaglighet: HUR ska vi behandla
Vad är “central 8 & big 4”?
- representerar riskfaktorer för att återfalla i brott.
1. antisocial historia
2. prokriminellt umgänge
3. prokriminella attityder
4. antisociala personlighetsdrag
- missbruk/beroende
- relationer/familj
- arbete/försäljning
- rekreation (återhämtning)/fritid
