LEXINGTON - DEL 2 Flashcards
Identitet
Vad du själv kategoriserar/identifierar dig själv som, hur du beskriver dig
Personlighet
En uppsättning karaktärsdrag som tillsammans bildar personlighet
Självet “The self”
Utgår från individens identitet men används brett inom socialpsykologin. Hur identiteter formas. Hur identiteter och olika aspekterf av självet kan göras synliga
Jaget “The I”
Används inom psykodynamisk psykologi (ex Freud)
Self-perception theory
Människor drar slutsatser om sina egna attityder, preferenser och interna tillstånd genom att observera sitt egna beteende och tolka de på samma sätt som någon annan skulle göra.
Självkänsla
Hur KÄNNER jag inför mig själv
Självförmåga
Hur BEDÖMER jag min förmåga att klara av vissa situationer och/eller nå mina mål
Självtjänande bias
Människor tenderar att tolka information på ett sätt som stärker deras självkänsla eller självbild
Vi har en tendens att attribuera framgångar till våra egna förmågor medan vi skyller misslyckande på externa faktorer utom vår kontroll
Vi gör detta för att en tro på oss själva kan öka motivationen och att en tro på oss själva kan öka motståndskraften vid en motgång och hot mot självet
Överkonfidens
Att ha lite för orealistiska tankar om hur mycket man tror sig ha lärt sig eller kommer lära sig.
Inflated Ego/Egotism
Uppfattningen att man är lite bättre än andra samt en stark motivation att bibehålla uppfattningen. En uppblåst själv-syn kan predicera aggression -> ofta jobbar ihop med narcissism. Att boosta ens självkänsla rutinmässigt kan minska prestationer ist för att öka dem
Ett för högt självförtroende kan hindra prestationer och inlärning (hindra kritiskt tänkande, minskad förmåga att se andras perspektiv och tankegångar, kan försvåra interaktioner med andra, kan försvåra självreglerande inlärning)
Självhandikappad:
Ett sätt att försvara självkänslan kan vara att undvika att ta ansvar för misslyckanden
Hot mot självkänslan -> skapa ursäkter för eventuella misslyckanden
Självreglering
Att ha mål (så man vet vad man behöver reglera/vill uppnå), medvetenhet (kunna se sig själv utifrån), förmågan att kunna dra slutsatser från tidiagre erfarenheter/beteenden, ha kontroll över sig själv på en lagom nivå (jobbigt att ha koll på sig själv -> uttömning/utmattning -> lättare att falla för frestelser) Att lyckas med det man vill, veta vad man vill, undvika frestelser -> Ofta bättre förmåga att hantera svåra situationer och upprätthålla en långsiktig och hälsosam livsstil
Stereotyp
En förenklad/delad uppfattning om en social grupp och dess medlemmar
Social kategori
Ex kön, nationalitet, jobb
Illusorisk korrelation
Att anta samband där sådana inte existerar eller anta att samband är starkare än vad dem är
Konfirmeringsbias
Att upptäcka information som bekräftar ens förväntningar
Selektiv exponering
Att söka information och media som överrensstämmer med ens värderingar
Attribution
Teorier som beskriver hur människor förkarar andra människors beteenden (person = dispositional situation = situational)
Ofta är ens egna dåliga beteenden pga situation medan andras är pga person
Det är lättare att se situationen när man gjort något själv
Beroende på om man gjort något bra eller dåligt kan man använda person eller situationsförklaring
Correspondens inference theory
Handlingar antas motsvara en individs personlighet, karaktärsdrag och attityder
Fundamentala attributionsfelet
Själva tendensen där man överskattar den dispositionella aspekten och underskattar situtionella faktorer
Attityd
En känsla för/inställning mot någon eller något (positiv/negativ)
Moralisk hyckleri
Vi har ofta moraliska åsikter och attityder men vi betalar/förlorar gärna inte för att bete oss enligt dem
Explicita attityder
medvetna ofta uttalade attityder om något
Implicita attityder
Omedvetna ofta outtalde attityder om något, Dessa kan mätas med associsationstest
Om de explicita och implicita attityderna inte går hand i hand kan det ifrågasättas som oärliga attityder
IAT (implicit associtionstest)
Vanligaste testet för att mäta implicita attityder, detta görs med knappar som motsvarar ord och man klickar på dem knappar man associerar två saker med varandra
Self-presentation theory:
Vi vill framstå som konsekventa
Vi anstränger oss för att framstå som konsekvent i våra attityder
Cognitive dissonance theory:
Vi vill känna oss konsekventa
Vi vill se oss själva som logiska/tillförlitliga
När beteenden och attityder krockar så uppstår dissonans
När dissonansen uppstår löser vi det genom antingen ändra beteendet eller attityden så dem överrensstämmer med varandra