LEXINGTON - DEL 2 Flashcards

1
Q

Identitet

A

Vad du själv kategoriserar/identifierar dig själv som, hur du beskriver dig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Personlighet

A

En uppsättning karaktärsdrag som tillsammans bildar personlighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Självet “The self”

A

Utgår från individens identitet men används brett inom socialpsykologin. Hur identiteter formas. Hur identiteter och olika aspekterf av självet kan göras synliga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Jaget “The I”

A

Används inom psykodynamisk psykologi (ex Freud)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Self-perception theory

A

Människor drar slutsatser om sina egna attityder, preferenser och interna tillstånd genom att observera sitt egna beteende och tolka de på samma sätt som någon annan skulle göra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Självkänsla

A

Hur KÄNNER jag inför mig själv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Självförmåga

A

Hur BEDÖMER jag min förmåga att klara av vissa situationer och/eller nå mina mål

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Självtjänande bias

A

Människor tenderar att tolka information på ett sätt som stärker deras självkänsla eller självbild
Vi har en tendens att attribuera framgångar till våra egna förmågor medan vi skyller misslyckande på externa faktorer utom vår kontroll
Vi gör detta för att en tro på oss själva kan öka motivationen och att en tro på oss själva kan öka motståndskraften vid en motgång och hot mot självet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Överkonfidens

A

Att ha lite för orealistiska tankar om hur mycket man tror sig ha lärt sig eller kommer lära sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Inflated Ego/Egotism

A

Uppfattningen att man är lite bättre än andra samt en stark motivation att bibehålla uppfattningen. En uppblåst själv-syn kan predicera aggression -> ofta jobbar ihop med narcissism. Att boosta ens självkänsla rutinmässigt kan minska prestationer ist för att öka dem
Ett för högt självförtroende kan hindra prestationer och inlärning (hindra kritiskt tänkande, minskad förmåga att se andras perspektiv och tankegångar, kan försvåra interaktioner med andra, kan försvåra självreglerande inlärning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Självhandikappad:

A

Ett sätt att försvara självkänslan kan vara att undvika att ta ansvar för misslyckanden
Hot mot självkänslan -> skapa ursäkter för eventuella misslyckanden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Självreglering

A

Att ha mål (så man vet vad man behöver reglera/vill uppnå), medvetenhet (kunna se sig själv utifrån), förmågan att kunna dra slutsatser från tidiagre erfarenheter/beteenden, ha kontroll över sig själv på en lagom nivå (jobbigt att ha koll på sig själv -> uttömning/utmattning -> lättare att falla för frestelser) Att lyckas med det man vill, veta vad man vill, undvika frestelser -> Ofta bättre förmåga att hantera svåra situationer och upprätthålla en långsiktig och hälsosam livsstil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Stereotyp

A

En förenklad/delad uppfattning om en social grupp och dess medlemmar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Social kategori

A

Ex kön, nationalitet, jobb

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Illusorisk korrelation

A

Att anta samband där sådana inte existerar eller anta att samband är starkare än vad dem är

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Konfirmeringsbias

A

Att upptäcka information som bekräftar ens förväntningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Selektiv exponering

A

Att söka information och media som överrensstämmer med ens värderingar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Attribution

A

Teorier som beskriver hur människor förkarar andra människors beteenden (person = dispositional situation = situational)
Ofta är ens egna dåliga beteenden pga situation medan andras är pga person
Det är lättare att se situationen när man gjort något själv
Beroende på om man gjort något bra eller dåligt kan man använda person eller situationsförklaring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Correspondens inference theory

A

Handlingar antas motsvara en individs personlighet, karaktärsdrag och attityder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Fundamentala attributionsfelet

A

Själva tendensen där man överskattar den dispositionella aspekten och underskattar situtionella faktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Attityd

A

En känsla för/inställning mot någon eller något (positiv/negativ)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Moralisk hyckleri

A

Vi har ofta moraliska åsikter och attityder men vi betalar/förlorar gärna inte för att bete oss enligt dem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Explicita attityder

A

medvetna ofta uttalade attityder om något

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Implicita attityder

A

Omedvetna ofta outtalde attityder om något, Dessa kan mätas med associsationstest
Om de explicita och implicita attityderna inte går hand i hand kan det ifrågasättas som oärliga attityder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
IAT (implicit associtionstest)
Vanligaste testet för att mäta implicita attityder, detta görs med knappar som motsvarar ord och man klickar på dem knappar man associerar två saker med varandra
26
Self-presentation theory:
Vi vill framstå som konsekventa Vi anstränger oss för att framstå som konsekvent i våra attityder
27
Cognitive dissonance theory:
Vi vill känna oss konsekventa Vi vill se oss själva som logiska/tillförlitliga När beteenden och attityder krockar så uppstår dissonans När dissonansen uppstår löser vi det genom antingen ändra beteendet eller attityden så dem överrensstämmer med varandra
28
Insufficient justification effect
Tendensen att en person som utför en handling utan en betydande yttre belöning eller incitament, tenderar att förändra sina attityder eller beteenden för att anpassa sig
29
Effort justifications effect / IKEA effekten
Om vi anstränger oss för att uppnå ett mål uppskattar vi det mer i efterhand (ex en ikeamöbel som man byggt ihop själv)
30
Self-perception theory
Vi vill förstå oss själva Vi uppfattar oss själva baserat på våra beteenden Ex hjälper någon uppfattar vi oss själva som hjälpsamma
31
Overjustification
Tendensen att människors intresse minskar efter att de fått en yttre belöning för det
32
Facial-feedback theory
Ex om du ler kommer du känna dig gladare
33
Kön
Egenskap hos individ som beror på vilken typ av könsceller den producerar
34
Genus
Används för att förstå och urskilja de föreställningar, ideer, och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön
35
Biologiskt kön
Gener/kromosomer/hormoner
36
Juridiskt kön
Pass
37
Könsidentitet
Egen uppfattning, binärt och ickebinärt, cis och trans, har inte med sexuell orientering att göra,
38
Stereotyp
Kollektivt delad / förenklad bild av en grupp och dess medlemmar En bra passaform mellan yrke/position/uppgift och sociala kategori -> kompetensen uppfattas högre
39
Norm
reflekterar en grupps delade, internaliserade, uppfattaningar om hur saker är och bör vara - Accepterade sätt att tänka, känna och bete sig
40
Deskriptiva normer
beskriver hur människor faktiskt beter sig i en situation, dvs det som är vanligt att bete sig
41
Föreskrivande normer
Vad som anses vara godkänt eller oacceptabla beteenden i en situation enligt gruppens eller samhällets värderingar. Dessa normer baseras på sociala förväntningar och regler
42
Konformitet
När andras (gruppens) reaktioner och beteenden guidar våra egna och vi gör/tänker/känner som normerna dikterar, vi ändrar vårt beteende eller attityd för att instämma med gruppen
43
Privat konformitet
Individ faktiskt antar gruppens normer/övertygelser och internaliserar dem med sina egna
44
Offentlig konformitet
Individ anpassar sitt beteende till gruppen endast för att passa in eller undvika sociala konflikter
45
Falsk konsensus ( false consensus effect)
Individen överskattar graden av överrensstämmelse med normen, de tenderar alltså att tro att deras egna åsikter och beteenden är mer representativa för samhället eller gruppen än vad de faktiskt är
46
Reciprocitet
princip som innebär att när någon ger oss någonting / gör en tjänst, känner vi oss skyldiga att ge något tillbaka i gengäld. Tendensen att svara positivt om vi får ett positivt beteende
47
Återgälda eftergivelse (concession)
Strategi för att öka sannolikheten att någon ska acceptera en begäran eller ett erbjudande. En person kan då börja med en stor begäran som antas bli avslaget för att sedan följa upp med en mindre begäran. Då jämför den andra personen de olika förslagen och sannorlikheten ökar för att den mindre begäran accepteras.
48
Socialt åtagande
Princip som innebär att när en individ har åtagit sig att göra något är de mer benägna att fullfölja åtagandet även fast omständigheterna förändras eller kostnaderna ökar
49
Low-balling
Strategi som involverar att personen först får ett erbjudande med låg kostnad eller förpliktelse, sedan när det är accepterat så höjd kostnaderna eller förpliktersna
50
Lydnad
Människors tendens att följa auktoriteter eller andra personer som har makt. Vanligt att man följer auktoriteter även om det innebär att utföra handlingar som strider mot personliga övertygelser eller moraliska principer.
51
ELM (elobaration Likilihood Model)
Teori som beskriver 2 vägar som människor bearbetar information för att bli övertygade eller påverkade av ett budskap; centrala och perifera vägen: Centrala vägen: När en individ har hög motivation och förmåga att bearbeta information använder sig de av centrala vägen De noggrant överväger argumentets kvalite och relevans för att bilda en åsikt eller ta ett beslut. De fokuserar på budskapets substans och argumentets styrka Perifera vägen: När en individ har låg motivation och förmåga att bearbeta information använder sig de av perifera vägen. De överväher inte nogrant argumentets kvalitet utan tar istället hänsyn till yttre faktorer De kollar efter talaren trovärdighet, antalet argument eller känslomässiga signaler
52
Grupp
Samling personer som lätt kan överblickas eller har en viss samhörighet
53
Social facilitation
Individer utför en uppgift i närvaro av andra -> antingen positiv prestanda eller negativ. När någonting är socialt så blir prestandan hos individuella prestationer bättre. Detta gäller lätta uppgifter! För när uppgifter blir svårare blev prestandan sämre när det blev socialt
54
Drive theory
Fokuserar på den ökade arousal som sker i närvaron av andra och hur detta påverkar ens beteende och prestanda. Den enkla närvaron av andra är en tillräcklig drivkraft för att en ökad arousal -> förändrat beteende. Närvaron av andra ökar individens motivation att prestera väl när de tror att de blir observerade av andra
55
Evaluation apprehension
Beskriver individers rädsla eller oro för hur de blir bedömda av andra i en given situation
56
Distraction / impaired attention
Individ finner det svårt att fokusera på en given uppgift pga närvaron av distraherande faktorer
57
Social loafing
Tendens för människor att minska sin ansträngning vid grupparbeten i jämförelse med ansträngningen vid eget arbete. Vi vill inte göra mer än andra, vi vill inte sticka ut och gömmer oss därför i gruppen, vi avvaktar även för att förstå normen i gruppen
58
Minska social loafing
Belys enskilda uppgifter så varje individ behöver anstränga sig för det moment hen har, göra uppgiften utmanande/viktig/engagerande, lära känna varandra och öka solidariteten så att en trygghet skapas, heterogen kunskapsnivå -> att alla har sin del att fokusera på och göra bra
59
Deindividuering
Individ förlorar sin känsla för personlig identitet och skapar mer en gruppidentitet. Fokus på gruppen och dess normer snarare än sig själv. Individen har en minskad självmedvetenhet. Individen kan göra handlingar i gruppen som individen själv aldrig hade gjort utanför gruppen
60
Group polarization
medlemmarna i en grupp antar mer extrema positioner eller attityder efter att ha diskuterat ett ämne eller tagit ett beslut. Gruppen diskuterar ämnen som de alla håller med om istället för ämnen som de inte håller med om för att öka en samstämmighet i gruppen.
61
Informativt inflytande
Beskriver hur individer anpassar sina åsikter baserat på informationen från andra, detta kan ske pågrund av osäkerhet i grupp
62
Persuasive arguments theory
Medlemmar i en grupp hör för och emot argument i en diskussion och de övertygande argumenten kan leda till att individen blir benägen att anta den ståndpunkten och förstärka sina egna åsikter i den riktningen
63
Normativt inflytande
Uppstår när en individ anpassar sitt beteende eller sina åsikter för att passa in i vad som är normativt/socialt acceptabelt eller för att undvika avvikelser eller avvisning från gruppen. Det handlar om att följa sociala normer och förväntningar för att undvika negativa konsekvenser
64
Social comparison (social jämförelse)
Individer utvärderar sina egna åsikter, beteenden och egenskaper genom att jämföra sig med andra människor, detta görs för att få en bättre förståelse om sig själv och sin position i gruppen.
65
Pluralistic ignorance
Individer i en grupp felaktigt tror att majoriteten stödjer en viss åsikt eller handling
66
Echo chambers
Människor söker bekräftelse av sina åsikter genom att omge sig med likasinnade
67
Grupptänk
När det är viktigare för en grupp att nå konsensus än att det nås på ett bra sätt. Så bara att de har kommit överens i gruppen istället för att komma överens på ett bra sätt med bra åsikter.
68
Minoritetspåverkan
Hur enstaka individer / minoriteter kan ge påverkan