LEXINGTON - DEL 2 Flashcards

1
Q

Identitet

A

Vad du själv kategoriserar/identifierar dig själv som, hur du beskriver dig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Personlighet

A

En uppsättning karaktärsdrag som tillsammans bildar personlighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Självet “The self”

A

Utgår från individens identitet men används brett inom socialpsykologin. Hur identiteter formas. Hur identiteter och olika aspekterf av självet kan göras synliga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Jaget “The I”

A

Används inom psykodynamisk psykologi (ex Freud)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Self-perception theory

A

Människor drar slutsatser om sina egna attityder, preferenser och interna tillstånd genom att observera sitt egna beteende och tolka de på samma sätt som någon annan skulle göra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Självkänsla

A

Hur KÄNNER jag inför mig själv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Självförmåga

A

Hur BEDÖMER jag min förmåga att klara av vissa situationer och/eller nå mina mål

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Självtjänande bias

A

Människor tenderar att tolka information på ett sätt som stärker deras självkänsla eller självbild
Vi har en tendens att attribuera framgångar till våra egna förmågor medan vi skyller misslyckande på externa faktorer utom vår kontroll
Vi gör detta för att en tro på oss själva kan öka motivationen och att en tro på oss själva kan öka motståndskraften vid en motgång och hot mot självet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Överkonfidens

A

Att ha lite för orealistiska tankar om hur mycket man tror sig ha lärt sig eller kommer lära sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Inflated Ego/Egotism

A

Uppfattningen att man är lite bättre än andra samt en stark motivation att bibehålla uppfattningen. En uppblåst själv-syn kan predicera aggression -> ofta jobbar ihop med narcissism. Att boosta ens självkänsla rutinmässigt kan minska prestationer ist för att öka dem
Ett för högt självförtroende kan hindra prestationer och inlärning (hindra kritiskt tänkande, minskad förmåga att se andras perspektiv och tankegångar, kan försvåra interaktioner med andra, kan försvåra självreglerande inlärning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Självhandikappad:

A

Ett sätt att försvara självkänslan kan vara att undvika att ta ansvar för misslyckanden
Hot mot självkänslan -> skapa ursäkter för eventuella misslyckanden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Självreglering

A

Att ha mål (så man vet vad man behöver reglera/vill uppnå), medvetenhet (kunna se sig själv utifrån), förmågan att kunna dra slutsatser från tidiagre erfarenheter/beteenden, ha kontroll över sig själv på en lagom nivå (jobbigt att ha koll på sig själv -> uttömning/utmattning -> lättare att falla för frestelser) Att lyckas med det man vill, veta vad man vill, undvika frestelser -> Ofta bättre förmåga att hantera svåra situationer och upprätthålla en långsiktig och hälsosam livsstil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Stereotyp

A

En förenklad/delad uppfattning om en social grupp och dess medlemmar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Social kategori

A

Ex kön, nationalitet, jobb

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Illusorisk korrelation

A

Att anta samband där sådana inte existerar eller anta att samband är starkare än vad dem är

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Konfirmeringsbias

A

Att upptäcka information som bekräftar ens förväntningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Selektiv exponering

A

Att söka information och media som överrensstämmer med ens värderingar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Attribution

A

Teorier som beskriver hur människor förkarar andra människors beteenden (person = dispositional situation = situational)
Ofta är ens egna dåliga beteenden pga situation medan andras är pga person
Det är lättare att se situationen när man gjort något själv
Beroende på om man gjort något bra eller dåligt kan man använda person eller situationsförklaring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Correspondens inference theory

A

Handlingar antas motsvara en individs personlighet, karaktärsdrag och attityder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Fundamentala attributionsfelet

A

Själva tendensen där man överskattar den dispositionella aspekten och underskattar situtionella faktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Attityd

A

En känsla för/inställning mot någon eller något (positiv/negativ)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Moralisk hyckleri

A

Vi har ofta moraliska åsikter och attityder men vi betalar/förlorar gärna inte för att bete oss enligt dem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Explicita attityder

A

medvetna ofta uttalade attityder om något

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Implicita attityder

A

Omedvetna ofta outtalde attityder om något, Dessa kan mätas med associsationstest
Om de explicita och implicita attityderna inte går hand i hand kan det ifrågasättas som oärliga attityder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

IAT (implicit associtionstest)

A

Vanligaste testet för att mäta implicita attityder, detta görs med knappar som motsvarar ord och man klickar på dem knappar man associerar två saker med varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Self-presentation theory:

A

Vi vill framstå som konsekventa
Vi anstränger oss för att framstå som konsekvent i våra attityder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Cognitive dissonance theory:

A

Vi vill känna oss konsekventa
Vi vill se oss själva som logiska/tillförlitliga
När beteenden och attityder krockar så uppstår dissonans
När dissonansen uppstår löser vi det genom antingen ändra beteendet eller attityden så dem överrensstämmer med varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Insufficient justification effect

A

Tendensen att en person som utför en handling utan en betydande yttre belöning eller incitament, tenderar att förändra sina attityder eller beteenden för att anpassa sig

29
Q

Effort justifications effect / IKEA effekten

A

Om vi anstränger oss för att uppnå ett mål uppskattar vi det mer i efterhand (ex en ikeamöbel som man byggt ihop själv)

30
Q

Self-perception theory

A

Vi vill förstå oss själva
Vi uppfattar oss själva baserat på våra beteenden
Ex hjälper någon uppfattar vi oss själva som hjälpsamma

31
Q

Overjustification

A

Tendensen att människors intresse minskar efter att de fått en yttre belöning för det

32
Q

Facial-feedback theory

A

Ex om du ler kommer du känna dig gladare

33
Q

Kön

A

Egenskap hos individ som beror på vilken typ av könsceller den producerar

34
Q

Genus

A

Används för att förstå och urskilja de föreställningar, ideer, och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön

35
Q

Biologiskt kön

A

Gener/kromosomer/hormoner

36
Q

Juridiskt kön

A

Pass

37
Q

Könsidentitet

A

Egen uppfattning, binärt och ickebinärt, cis och trans, har inte med sexuell orientering att göra,

38
Q

Stereotyp

A

Kollektivt delad / förenklad bild av en grupp och dess medlemmar
En bra passaform mellan yrke/position/uppgift och sociala kategori -> kompetensen uppfattas högre

39
Q

Norm

A

reflekterar en grupps delade, internaliserade, uppfattaningar om hur saker är och bör vara - Accepterade sätt att tänka, känna och bete sig

40
Q

Deskriptiva normer

A

beskriver hur människor faktiskt beter sig i en situation, dvs det som är vanligt att bete sig

41
Q

Föreskrivande normer

A

Vad som anses vara godkänt eller oacceptabla beteenden i en situation enligt gruppens eller samhällets värderingar. Dessa normer baseras på sociala förväntningar och regler

42
Q

Konformitet

A

När andras (gruppens) reaktioner och beteenden guidar våra egna och vi gör/tänker/känner som normerna dikterar, vi ändrar vårt beteende eller attityd för att instämma med gruppen

43
Q

Privat konformitet

A

Individ faktiskt antar gruppens normer/övertygelser och internaliserar dem med sina egna

44
Q

Offentlig konformitet

A

Individ anpassar sitt beteende till gruppen endast för att passa in eller undvika sociala konflikter

45
Q

Falsk konsensus ( false consensus effect)

A

Individen överskattar graden av överrensstämmelse med normen, de tenderar alltså att tro att deras egna åsikter och beteenden är mer representativa för samhället eller gruppen än vad de faktiskt är

46
Q

Reciprocitet

A

princip som innebär att när någon ger oss någonting / gör en tjänst, känner vi oss skyldiga att ge något tillbaka i gengäld. Tendensen att svara positivt om vi får ett positivt beteende

47
Q

Återgälda eftergivelse (concession)

A

Strategi för att öka sannolikheten att någon ska acceptera en begäran eller ett erbjudande. En person kan då börja med en stor begäran som antas bli avslaget för att sedan följa upp med en mindre begäran. Då jämför den andra personen de olika förslagen och sannorlikheten ökar för att den mindre begäran accepteras.

48
Q

Socialt åtagande

A

Princip som innebär att när en individ har åtagit sig att göra något är de mer benägna att fullfölja åtagandet även fast omständigheterna förändras eller kostnaderna ökar

49
Q

Low-balling

A

Strategi som involverar att personen först får ett erbjudande med låg kostnad eller förpliktelse, sedan när det är accepterat så höjd kostnaderna eller förpliktersna

50
Q

Lydnad

A

Människors tendens att följa auktoriteter eller andra personer som har makt.
Vanligt att man följer auktoriteter även om det innebär att utföra handlingar som strider mot personliga övertygelser eller moraliska principer.

51
Q

ELM (elobaration Likilihood Model)

A

Teori som beskriver 2 vägar som människor bearbetar information för att bli övertygade eller påverkade av ett budskap; centrala och perifera vägen:
Centrala vägen:
När en individ har hög motivation och förmåga att bearbeta information använder sig de av centrala vägen
De noggrant överväger argumentets kvalite och relevans för att bilda en åsikt eller ta ett beslut.
De fokuserar på budskapets substans och argumentets styrka
Perifera vägen:
När en individ har låg motivation och förmåga att bearbeta information använder sig de av perifera vägen.
De överväher inte nogrant argumentets kvalitet utan tar istället hänsyn till yttre faktorer
De kollar efter talaren trovärdighet, antalet argument eller känslomässiga signaler

52
Q

Grupp

A

Samling personer som lätt kan överblickas eller har en viss samhörighet

53
Q

Social facilitation

A

Individer utför en uppgift i närvaro av andra -> antingen positiv prestanda eller negativ. När någonting är socialt så blir prestandan hos individuella prestationer bättre. Detta gäller lätta uppgifter! För när uppgifter blir svårare blev prestandan sämre när det blev socialt

54
Q

Drive theory

A

Fokuserar på den ökade arousal som sker i närvaron av andra och hur detta påverkar ens beteende och prestanda. Den enkla närvaron av andra är en tillräcklig drivkraft för att en ökad arousal -> förändrat beteende. Närvaron av andra ökar individens motivation att prestera väl när de tror att de blir observerade av andra

55
Q

Evaluation apprehension

A

Beskriver individers rädsla eller oro för hur de blir bedömda av andra i en given situation

56
Q

Distraction / impaired attention

A

Individ finner det svårt att fokusera på en given uppgift pga närvaron av distraherande faktorer

57
Q

Social loafing

A

Tendens för människor att minska sin ansträngning vid grupparbeten i jämförelse med ansträngningen vid eget arbete. Vi vill inte göra mer än andra, vi vill inte sticka ut och gömmer oss därför i gruppen, vi avvaktar även för att förstå normen i gruppen

58
Q

Minska social loafing

A

Belys enskilda uppgifter så varje individ behöver anstränga sig för det moment hen har, göra uppgiften utmanande/viktig/engagerande, lära känna varandra och öka solidariteten så att en trygghet skapas, heterogen kunskapsnivå -> att alla har sin del att fokusera på och göra bra

59
Q

Deindividuering

A

Individ förlorar sin känsla för personlig identitet och skapar mer en gruppidentitet. Fokus på gruppen och dess normer snarare än sig själv. Individen har en minskad självmedvetenhet. Individen kan göra handlingar i gruppen som individen själv aldrig hade gjort utanför gruppen

60
Q

Group polarization

A

medlemmarna i en grupp antar mer extrema positioner eller attityder efter att ha diskuterat ett ämne eller tagit ett beslut. Gruppen diskuterar ämnen som de alla håller med om istället för ämnen som de inte håller med om för att öka en samstämmighet i gruppen.

61
Q

Informativt inflytande

A

Beskriver hur individer anpassar sina åsikter baserat på informationen från andra, detta kan ske pågrund av osäkerhet i grupp

62
Q

Persuasive arguments theory

A

Medlemmar i en grupp hör för och emot argument i en diskussion och de övertygande argumenten kan leda till att individen blir benägen att anta den ståndpunkten och förstärka sina egna åsikter i den riktningen

63
Q

Normativt inflytande

A

Uppstår när en individ anpassar sitt beteende eller sina åsikter för att passa in i vad som är normativt/socialt acceptabelt eller för att undvika avvikelser eller avvisning från gruppen. Det handlar om att följa sociala normer och förväntningar för att undvika negativa konsekvenser

64
Q

Social comparison (social jämförelse)

A

Individer utvärderar sina egna åsikter, beteenden och egenskaper genom att jämföra sig med andra människor, detta görs för att få en bättre förståelse om sig själv och sin position i gruppen.

65
Q

Pluralistic ignorance

A

Individer i en grupp felaktigt tror att majoriteten stödjer en viss åsikt eller handling

66
Q

Echo chambers

A

Människor söker bekräftelse av sina åsikter genom att omge sig med likasinnade

67
Q

Grupptänk

A

När det är viktigare för en grupp att nå konsensus än att det nås på ett bra sätt. Så bara att de har kommit överens i gruppen istället för att komma överens på ett bra sätt med bra åsikter.

68
Q

Minoritetspåverkan

A

Hur enstaka individer / minoriteter kan ge påverkan