Lektion 2 - jord m.m. Flashcards
Vad innebär jord och hur uppstår jord?
Jord = Material bestående av en blandning av löst sammansatta organiska och oorganiska ämnen som samlas ovanpå fast berggrund. All lös struktur ovanför berggrunden är jord.
Uppstår genom att berg som kommer upp till ytan bryts ned och jämnas ut genom erosion och vittring.
Hur är jord sammansatt?
Jord är ett trefasmaterial bestående av korn, vatten och gas.
Skillnad mellan friktionsjord och kohesionsjord?
Friktionsjord = kornen är i direkt kontakt med varandra där friktion för att kornen i viss mån hålls samman.
- Sand, grus och stenjordar hålls samman m.h.a. friktion.
- ( Siltjord = mellanting mellan kohesions- och friktionsjord. )
- Kan läggas i hög och belastas.
- Kapitalärbrytande/hög permeabilitet
- Mod är en blandning mellan kohesions - och friktionsjord
Kohesionsjord = partiklarna hålls samman m.h.a. elektrisk laddning d.v.s. kohesion (bindning mellan molekyler i ett material)
- Lera är en kohesionsjord
- Lera består av partiklar där varje partikel är omsluten av vatten
- I vattnet finns ”salter” lösta - d.v.s. joner är bundna till partiklar och vattnet.
- Om vattenhalter ökar så kan kornen börja flyta i vattnet, det blir som en grötmassa som glider iväg.
- Kvicklera - när en kvicklera utsätts för störning (t.ex. genom omrörning eller vibrationer) kan den förlora större delen av sin hållfasthet och bli helt flytande.
- Tjälfarlig
- Kapilärsugande/låg permeabilitet
Hur uppstår grundvattennivå och vad är grundvattennivå?
Grundvatten uppkommer huvudsakligen genom infiltration av nederbördsvatten (regn) men även infiltration av ytvatten kan ge ett tillskott till grundvatten.
I marken kan finnas stillastående vattensamlingar och rinnande vatten, dess övre yta kallas grundvattennivå.
Grundvattenytan följer normalt sätt markens lutning.
Vad innebär jords egenskaper som kapillaritet och permeabilitet?
Hur mycket vatten jordlagret tar till sig beror på två faktorer:
Kapillariteten - jordartens förmåga att suga upp vatten från grundvattennivån
Permeabiliteten - jordartens vattengenomsläpplighet.
I en grovkorning jord är permeabiliteten hög men ofta begränsad tillgång till vatten och har låg kapillaritet.
I en grovkorning jord får man därför sällan tjällyftningar. - T.ex grus.
Lera har hög kapillaritet och suger upp mycket vatten.
Vad innebär tjällyftning och tjällossning och vad kan de leda till?
Tjällyftning: en lyftning av markytan som uppkommer genom att det är minusgrader och vattnet i jorden fryser till is, ett undertryck i porvattnet uppstår och vatten sugs upp från underliggande frusna jordlager.
Tjällyftning effekter: det finns risk för att markytan kraftigt uppmjukas under vårens tjällossning vilket avsevärt kan nedsätta bärigheten för t.ex. vägar.
Tjällossning: innebär att isen i jorden tinar och bildar vatten. Upptining sker från markytan och nedåt. Porvattentrycker ökar och hållfastheten minskar vilket påverkar bärigheten.
Tjällossning effekter: hastigheten på upptiningen har stor betydelse för om problem uppstår eller inte. Det vatten som bildas kommer inte hinna dräneras undan i samma takt som nytt vatten bildas av smältande is. I detta fall bildas höga porvattentryck och bärighet samt stabilitet reduceras.
Skillnad mellan ras och skred?
● Ras = Friktionsjord
Vid ras ökar lutningen för en slänt i friktionsjord tills den överstiger friktionsvinkeln och då övergår partiklarna från att vila till att rulla över varandra.
- Jordpartiklarna rör sig fritt i förhållande till varandra.
- Rasrisk i sand, grus, moränbranter.
● Skred = Kohesionsjord
Skred uppstår när finkornig jord glider iväg i sammanhängande stycken som hålls samman på grund av attraktionskrafterna mellan jordpartiklarna (kohesionen).
- Sammanhängande jordvolym som glider iväg.
- Skred kan uppstå i områden med lera och silt.
Varför görs en grundundersökning?
För att få kännedom om vad undergrunden består av innan man slår upp en byggnad utförs en grundundersökning.
Denna ger kunskap om undergrundens beskaffenhet, vilka jordarter som finns samt dess hållfasthet- och sättningsegenskaper, grundvattenytans läge, tjälfarlighet m.m.
Vad innebär sättning? Hur uppstår en sättning?
Sättning är markytans sjunkning pga underjordens kompression, vanligtvis av ökad belastning.
Jord är uppbyggt av korn som bildar ett
”bärande skelett”. Mellan dessa korn finns hålrum, porer, som ofta helt eller delvis är fyllda med vatten. När marken belastas så trycks jorden ihop (deformeras) och sätter sig. Jorden är oftast vattenmättad och all sättning innebär därför en vattenutpressning. Detta sker snabbare i grov genomsläpplig jord medan det tar längre tid för ex lera.
Orsaker till sättning:
● Hus byggt på lermark eller silt eller andra jordar som är dåligt packade.
● Tillbyggnad
● Grundvattenförändringar
● Uppfyllningar av olika slag
● Markvibrationen från ny trafikled eller sprängning , även fällning av träd
● Tung trafik på omgivande väg
● Kraftig dränering/översvämning
● Trädrötter kan ha växt in i eller under husgrunden
Grundläggningens uppgift och olika grundläggningsmetoder - dess syfte, utformning och funktion?
Den mark som byggnader vilar på kallas undergrund.
Grundläggningens uppgift är bl.a. att ta upp laster samt överföra dessa till undergrunden. Byggnader måste ha tillräcklig grundläggning att stå på.
Grundläggningsmetoder Plattor Plintar Pålar Grundsulor Friktionspålar
Vilka grundläggningsproblem kan uppstå och vad kan de medföra?
Belastning på marken av t.ex. byggnader medför olika problem - sättningar i jorden.
I grus och morän blir sättningarna oftast små och utbildas snabbt. I lera, torv och gyttja kan sättningarna däremot bli stora och pågå under lång tid.
Vilka två jordarter består jord av och hur bildas de två olika?
Hint!!
- Minerogena jordarter:
- bildas genom fysikaliska processer i naturen
består av nedbrytningsprodukter från berggrund
Delas in i:
- Vittringsjordarter
- Svallsediment
- Glaciala jordarter
- Osorterade d.v.s. Morän (ca 75% av
Sveriges yta!)
- Sorterade d.v.s sedimentära jordarter
- Organogena jordarter:
- bildas genom biologisk produktion vid ofullständig nedbrytning av biologiskt material (mossa, myr)
Ej bra att bygga på, man schaktar bort.
Delas vanligen in i:
- Sedimentära torvmarksjordarter
- Sedentära torvmarksjordarter
