LE4 Mutation & Rekombination Flashcards

1
Q

Mutation

A

Skapar ny genetisk diversitet. Ger ny fenotypisk variation som selektion kan verka på. Förändringar är mycket vanliga men rättas nästan alltid. Mutation som evolutionär precess är sällsynt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Rekombination

A

Omfördelar befintlig variation. Nya kombinationer av alleler i gameter jämfört med vad individen ärvde från sina föräldrar. Ger ny fenotypisk variation som selektion kan verka på.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Mutation kan ske genom…

A

Fel vid DNA-replikation

Kemisk degradering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Mutation kan ske i…

A

Somatiska celllinjer
- Alla individens celler förutom könscellerna (gameterna).

Groddbanan
- den cellinje som ger upphov till gameter. Med cellinje menas cellerna på vägen som delas och tillslut blir en könscell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Bassubtition

A

Mutation där ett enda kvävebaspar i DNA-molekylen har förändrats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Dihybrid

A

Vid klyvning eller korsning är det när man får avkommor från två grupper av individer, där individerna i den ena gruppen har två ärftliga egenskaper som skiljer sig på ett välkänt sätt från motsvarande två egenskaper i den andra gruppen. De är dock lika inom respektive ursprungsgrupp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Forward-mutation

A

Mutation i riktning från vildtypen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Frameshift-mutation

A

Är när en DNA-bas (nukleotid) adderas eller faller bort ur DNA-molekylen som leder till att samtliga nukleotider blir förskjutna ett eller flera steg.

Denna mutationen sker inte om nukleotiderna som adderas eller faller bort är en multipel av 3.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Genfamilj

A

En uppsättning liknande gener som har formats

av duplikation från en och samma ursprungliga gen. Samtliga gener har samma biokemiska funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Genmutation

A

Är en mutation som inträffar när en kvävebas byts ut mot en annan eller när två intilliggande kvävebaser byter plats. Påverkar en enskild gen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Homologa gener

A

Evolutionärt besläktade gener som härstammar från en gen från en gemensam förfader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Indel

A

Insertion eller deletion i en individs arvsmassa (genomet).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Insertion

A

Mutation där en eller flera nukleotider adderas till en DNA-sekvens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Letal mutation

A

Mutation som medför en icke livskraftig individ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Missense-mutation

A

Mutation där en nukleotid har bytts ut mot en annan och leder till att fel aminosyra kodas. Detta leder i sin tur till att proteinet
som byggs upp av aminosyrorna får en annan funktion än tänkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Multigenfamilj

A

Som genfamilj fast många gener.

17
Q

Neutral mutation

A

Mutation som ändrar DNA-sekvensen men inte påverkar individens chans till överlevnad och fortplantning.

18
Q

Nonsense-mutation

A

Mutation som innebär att ett baspar hos
DNA förändras så att istället för den aminosyra
som skulle kodas, så introduceras ett
stoppkodon vilket terminerar translationen.

19
Q

Ortologa gener

A

Gener som har separerats genom artbildning, och

det är därför sannolikt att deras funktion har bevarats då de en gång var en gemensam art.

20
Q

Paraloga gener

A

Homologa gener i samma art som uppstod genom duplikation av en enda släktgen. Behöver inte ha likartade funktioner.

21
Q

Penetrans

A

Ett begrepp som inom genetiken används för att beteckna sannolikheten för att en individ med en viss genmutation ska få det fenotypiska uttrycket.

22
Q

Pseudogen

A

En gen som inaktiverats av mutationer. En “död” gen.

23
Q

Revers-mutation

A

Mutation i riktning från muterad individ mot vildtypen.

24
Q

Somatisk mutation

A

Mutation som bara uppstår i individens somatiska celler och kan därför inte nedärvas.

25
Q

Synonym mutation

A

Mutation som inte ändrar aminosyran (= tyst mutation)

26
Q

Transition

A

Bassubstitution där en purin blir utbytt mot en annan purin eller där en pyrimidin byts ut mot en annan pyrimidin.

27
Q

Transversion

A

Bassubstitution där en purin (G, A) byts ut mot en pyrimidin (C, T) eller vice versa.

28
Q

Tyst mutation

A

En mutation som inte ger upphov till någon

förändrad funktion hos proteinet.

29
Q

Zygot

A

En cell som bildas då två gameter förenas vid befruktning.

30
Q

Mutationers effekt på fitness

A

Gynnsam

Neutral

Skadlig

Letal

Tyst

Mutationer i sig själv tendera att sänka populationens fitness. Mutationer + naturlig selektion gör att populationer över tid kan öka i fitness.

31
Q

Inversion

A

Uppstår när det finns två avbrott i samma kromosom. Det tillsatta (inverterade) genetiska materialet sätts in innan brotten är reparerade. Inget genetiskt material försvinner eller mångfaldigas, förändras genens funktion. Det finns två typer av inversion; pericentrisk och paracentrisk.

Inversioner kan vara av stor betydelse för evolutionen då de kan hålla samman gynnsamma kombinationer av alleler vid olika gener.

Undertrycker rekombination.

32
Q

Genduplikation

A

När det genetiska materialet förändras så att en individ får flera upplagor av en eller flera gener.

Uppstår som en följd av ett misstag i DNA-replikationen, då en sträcka av en kromosom som innehåller en eller flera gener dupliceras. Samma typ av duplikation kan ske även i de DNA-sträckor som inte innehåller gener, men detta ger sällan någon märkbar effekt.

33
Q

Polyploidisering

A

Är när cellerna hos en organism harr mer än två parade (homologa) upplagor av kromosomer. De flesta arter (eukaryoter) har två upplagor av kromosomer (diploid). Är vanligt hos växter.

Uppstår p.g.a abnormal cellfördelning, antingen under mitos eller under metafas I i meios.

Är viktig för artbilning och anpassningsprocessn.