Laster Flashcards
Hur modelleras laster av inredning och människor enligt normen? Beskriv hur lasten bestäms och hur den läggs på konstruktionen, samt ev. speciella egenskaper.
Enligt normen modelleras inredning och människor som nyttig last (sid. 45-46, T. Isaksson). För nyttig last finns tabellerade värden beroende på vilken byggnadstyp det gäller (tabell 2.4 och 2.5, sid. 48-49, T. Isaksson).
Vidare finns även reduktionsfaktorer att beakta med avseende på area samt antal våningar exempelvis då det är samma mängd möbler men på olika stor yta. Detta kan ses både som bunden och fri last samt variabel last som i regel läggs på bjälklaget och består av karakteristisk utbredd last, samt karakteristisk punktlast. Dessa två samverkar ej och är ej verksamma samtidigt.
Varför använder man lastkombinationer då flera laster samtidigt verkar på en konstruktion? Varför kan man inte bara addera samman lasternas karakteristiska värden?
Man utgår från att samtliga laster inte verkar fullt ut samtidigt och därför är det inte rimligt att addera alla extrema värden, utan i stället kombinera dessa med lastkombinationer.
Hur tar man hänsyn till att olika byggnader belastas med olika typer av laster på bjälklag t.ex. är det stor skillnad på lasten i ett bibliotek jämfört med ett bostadshus?
Hänsyn till detta tas genom varierande värden för karakteristisk nyttig last, utbredd och koncentrerad last, beroende på byggnad.
Hur tar man hänsyn till att det snöar och blåser olika mycket i olika delar av landet vid beräkning av snö- och vindlaster? Hur beaktas inverkan av olika byggnaders form och lägen?
Vid beräkning av karakteristisk snölast (S) tar man hänsyn till olika snöfall genom ett grundvärde (Sk) på snölast som varierar för olika snözoner. I beräkningen (Ekv 2.10, sid. 52, T. Isaksson) finns även en formfaktor som beror på takets geometriska utformning.
Vid beräkning av vindlast tar man hänsyn till att det blåser olika genom att regioner har olika referensvindhastigheter och terrängtyper som ger olika karakteristiska hastighetstryck. Även här finns en formfaktor (Ekv. 2.11, sid. 54-55) som beror på vindens riktning och byggnadens form.
Laster kan delas in i grupper med hänsyn till variation i tiden och variation i rummet, vilka i sin tur kan delas in i undergrupper. Ange dessa undergrupper och ge exempel på laster i varje undergrupp
Med hänsyn till variation i tiden indelas laster i:
Permanent last (G) som varierar så lite eller så långsamt att det kan anses vara konstant i tiden. Exempel på permanent last är egenvikt och jordtryck.
Variabel last (Q) som utgörs av övriga normalt förekommande laster. Exempel är snölast, last av inredning och personer (nyttig last), vindlast och trafiklast.
Olyckslast (A) som förekommer sällan och då oftast i samband med någon olyckshändelse. Exempel på olyckslast är explosion, brand eller påkörning av fordon (fysiskt våld).
(sid. 41, T. Isaksson)
Med hänsyn till lasters variation i rummet indelas laster i:
Bunden last som har en entydigt bestämd fördelning över konstruktionen. Exempel på bunden last är egentyngd av byggnadsdelar och jord samt vattentryck.
Fri last som kan ha en godtycklig fördelning över konstruktionen. Exempel på fri last är varor i en lagerbyggnad, trafiklast på broar och en del av den nyttiga lasten i bostäder och kontor (inredning och personer).
Beskriv hur byggnadens form påverkar snölastens värde för ett sadeltak resp. för ett tak som har ett ovanförliggande tak på en byggnad bredvid (ger snöras). Indikera storleksförhållanden, exakta siffror behöver ej anges.
Taklutning har stor inverkan på reduktionsfaktorn för snölast. För ett sadeltak eller i allmänt lutande tak fås en relativ låg snölast efter reduktion eftersom snön ej kommer att fastna lika lätt, det kommer alltså inte byggas upp lika stora ansamlingar av snö.
I ett worst-case-scenario ligger en låg byggnad med plant tak bredvid en högre byggnad med tak som lutar ner mot den lägre. Praktiskt sett skulle detta kunna ge upphov till dubbel snölast på den lägre byggnaden, samt momentana laster för en stor massa fallande snö.
Vidare kan topografin leda till reduktion eller ökning av
last (1,0–1,2).
Redogör för minst 4 olika lastkombinationer och i vilka fall de används. Exakta formler behöver inte anges, men storleksförhållanden och användning av karakteristiska resp. vanliga lastvärden skall redovisas.
Lastkombinationer brottgränstillstånd:
STR-A: Används då egentyngden är mycket större än resterande laster.
STR-B: Används då övriga laster viktar mer än egentyngden.
(Fallet STR är det fall som är vanligast förekommande inom konstruktionstekniken och som används vid dimensionering av konstruktionselement.)
EQU: Används vid kontroll av statisk jämvikt. Karakteristisk används vid dimensionering mot permanent skada (irreversibelt gränstillstånd). Frekvent används vid dimensionering mot tillfällig olägenhet (reversibelt gränstillstånd).
GEO: Används vid brott eller större deformation i undergrund, där hållfastheten för jord och berg är avgörande.
FAT: Brott genom utmattning hos bärverk (elle
Skissa lastfördelningen på en byggnad med sadeltak som belastas med en vindlast på långsidan. Inkludera samtliga vindlaster på tak och vägg. Exakta storlekar behöver inte anges, men storleksförhållanden och riktningar skall framgå.
Vindlasten rakt mot väggen kommer vara som störst och lasten på taken kommer att variera med taklutning. Brantare taklutning ger mindre vindlast.
Utöver trycket som uppstår på framsidan, kommer även ett sug att uppstå på baksidan av huset, vilket ska tas i beaktning. Flackare tak ger upphov till större sugkrafter.
(BILD)
(Finns i slutet på formelbladet för laster (lasters riktningar), förklaras på lektion 4 om snö och vindlast)
