Läkemedelsnamn Flashcards
1
Q
Antihistaminer
A
H1-antagonister.
Första generationen: Prometazin (passerar BHB)
Andra generationen: Loratadin
2
Q
Astma behandling
A
- Glukokortikoider = minskar inflammation
- Leukotrinhämmare = leukotrinantagonist samt LO-5-hämmare
- Beta2-agonist = dilaterar bronker
3
Q
Salbutamol
A
Beta2-agonist, kortverkande.
Behandling vid astma
4
Q
Salmeterol
A
Beta2-agonist. långverkande.
Behandling vid astma.
5
Q
Behandling autoimmunitet
A
- Inhibera syntes samt receptorer för IL-2
- Kortikosteroider: Inhibera genuttryck av cytokiner
- Inhibera syntes av puriner eller pyrimidiner.
- Monoklonala antikroppar
6
Q
Ciklosporin
A
Inhiberar produktion och verkan av IL-2 vid autoimmunitet
7
Q
Metformin
A
Typ av biguanid, behandling vid diabetes.
Minskar glukoneogenes, ökar glukosupptag, minskar absorption av glukos i tarmen, minskad LDL/VLDL/fettsyraoxidation
8
Q
Sulfonureider
A
Behandling vid diabetes.
Stimulerar insulinfrisättning från pancreas.
Liknar meglitinider men de verkar på en annan K+kanal.
9
Q
GLP-1-analog
A
typ av gliptin, behandling vid diabetes.
Stimulerar frisättning av insulin från pancreas, hämmar glukagonfrisättning.
Injiceras subkutant.
10
Q
DPP4-hämmare
A
Typ av gliptin, behandling vid diabetes.
Hämmar enzymet DPP4 från att bryta ner inkretinerna GLP-1 och GLIP.
Tas oralt.
11
Q
SGLT2-hämmare
A
Behandling vid diabetes typ 2.
Hämmar SGLT2 i njuren vilket gör att mer glukos utsöndras.
12
Q
Glitazoner
A
(Tiazolidinodioner)
Behandling vid diabetes, ofta som kombinationsläkemedel.
Ökat insulinkänslighet genom att binda till kärnreceptorer och förändrat uttryck hos fettceller som då tar upp med glukos och fett.
13
Q
Alfa-glukosidashämmare
A
Behandling vid diabetes.
Hämmar alfaglukosidas i tarmen -> det tar längre tid att ta upp kolhydrater i tarmen.
14
Q
Tiamazol
A
Behandling vid hypertyreos.
Hämmar jod från att binda till thyreoglobulin.
15
Q
Levotyroxin
A
Behandling vid hypertyreos.
Radioaktivt jod som förstör vävnad i thyroidea.
16
Q
Antiprogesteron
A
Avbryter oönskad graviditet.
17
Q
Gestagen
A
Typ av syntetiskt progesteron.
Används som preventivmedel eller i kombination med östrogen för att förhindra endometriehyperplasi/cancer.
18
Q
Antiöstrogen
A
Behandling vid östrogenberoende bröstcancer.
inducera ovulation vid infertilitet.
19
Q
Kombinerade p-piller
A
Östrogen: hämmar FSH och follikelbildning
Progesteron: hämmar LH och ägglossning
20
Q
Minipiller
A
Endast progesteron.
Ändrar cervikala mucus samt implantation i endometrial.
Kan ge utebliven ägglossning men inte alltid.
21
Q
P-spruta
A
Intramuskulär injicering av progesteron var tredje månad.
Hämmar ovulation.
22
Q
P-stav
A
Syntetiskt progesteron som utsöndras i 3 år och hämmar ovulation.
23
Q
Dagen-efter-piller
A
Högpotent gestagen.
Hämmar ovulationen.
24
Q
Bisfosfanater
A
Behandling vid osteoporos.
Analog till en produkt av kondrocyterna och hämmar osteoklasternasinbindning.
Hämmar resorption av ben.
25
Denosumab
Behandling vid osteoporos.
Human monoclonal antikropp som binder till ligander för osteoklasterna som hämmar i sin överlevnad.
26
Syntetiskt PTH
Behandling vid osteoporos.
Låg dos av detta kan stimulera osteoblaster och hämma osteoklaster.
27
Enalapril
ACE-hämmare
28
Candesartan
AT1-receptorantagonist, också kallat ARBs.
Används vid intolerans mot ACE-hämmare.
Angiotensin2-receptor-antagonist -> hämmar frisättning av aldosteron från binjurarna.
29
Furosemid.
Loop-diuretika. (läkemedelsnamn är tex furix)
Blockerar Na+/K+/2Cl- transportör i tjocka ascenderande henles slynga från att transportera elektrolyterna ut från urinen. Större mängd urin.
30
Tiazider
Diuretika.
tex Salures.
Hämmar Na+/Cl- transportör i distala tubuli. Förhindrar Na och Cl att lämna urinen.
31
Amilorid
Komplement till diuretika.
Hämmar Na+/K+ utbytar-transportör i samlingrören.
Påverkar inte plasmavolym så mycket men minskar sekretion av K+.
Används ihop med annan diuretika för att förhindra hypokalemi.
32
MRA
Diuretika.
Aldosteronantagonist (MRA=mineralreceptorantagonist).
Kompetetiv aldosteron-receptorblockad, ger minskad Na+reabsorption och K+sekretion.
33
Metoprolol
Beta-blockerare.
Ffa B1 i hjärtat, men vid höga doser även B2.
Aldrig monoterapi, tillägg till ACE-hämmare eller ARBs.
34
Inderal
Icke-specifik Beta-blockerare.
Påverkar alltså inte endast hjärtat.
35
Digoxin
Digitalisläkemedel, kardinala glykosider.
Ges vid hjärtsvikt, förmaksflimmer och hjärtklappning. Ej vid AV-BLOCK eller supraventrikulära arytmier.
Ger minskad HR genom att blockera Na/K-pump och ökar kontraktionskraften genom ökat intracellulärt Ca2+.
36
Dobutamin
Beta-1-agonist.
Behandlar akut hjärtsvikt genom ökad kontraktilitet.
37
Milrinon
Fosfodiesterashämmare.
Inhiberar specifika fosfodiesteras i hjärtat som egentligen bryter ned cAMP --> ökar cAMP vilket ger ökad kontraktilitet.
Verkar även kärldilaterande.
38
Ivabradin
Hämmar pacemakerkanalen i hjärtat och sänker HR.
39
Flekainid
Klass 1 antiarytmika.
Blockerar spänningskänsliga (aktiverade) Na+ vilket förlänger fas 0, alltså depolariseringen.
"use dependency?"
40
Bisoprolol
Klass 2 antiarytmika.
Betablockerare.
41
Amiodaron
Klass 3 antiarytmika.
Blockerar K+kanaler och förlänger fas 3, alltså repolariseringen.
42
Verapamil
Klass 4 antiarytmika.
Ca2+antagonist som förlänger fas 0, alltså depolarisationen i pacemakerceller och minskar ledningshastigheten mellan SA och AV.
43
Clopidogrel
P2Y12-hämmare.
Hämmar ADP från att binda in till trombocyterna.
44
Eliquis
NOAK.
Faktor 10a-hämmmare
45
Trombyl
Låg dos ASA.
Hämmar COX -> inget trombaxan A2
46
Enalapril
ACE-hämmare
47
Atorvastatin
Statin.
Hämmar HMG-CoA-reduktas -> levern uppreglerar LDL-receptorer som svar på minskat kolesterol
48
Alteplas
Rekombinant tPA.
Löser upp blodproppar.
49
Duroferon
Depottablett som frisätter järn långsamt.
Ges vid järnbristanemi.
50
Eporatio
Rekombinant humant erytropoetin
51
CSF
Colony stimulating factor.
Skapar formationer av mognande leukocyter vid neutropeni pga tex cytostatikabehandling.
52
Hydrokarbamid
Inhiberar DNA-syntes genom att hämma enzymet ribonukleotid-reduktas, då kan inte deoxyribonukleotider bildas.
Andelen Fetal-Hb ökar medan mutant version av vanligt Hb minskar (?).
Ges vid tex sickle-cell-anemi.
53
Repatha
PCSK9-hämmare.
Binder till LDL-receptorer och gör att de endocyteras och bryts ned.
54
Fibrater
Tex Bezalip.
Binder till kärnreceptor PPAR-alfa som då ökar transkription av lipoproteinerlipas, apo-A1 och apo-A5.
Detta resulterar i ökad spjälkning av VLDL och upptag av LDL till levern.
55
Resiner
Tex Ezetrol.
Negativt laddade -> binder till positiva gallsyran -> minskar reabsorption av gallsyra -> levern producerar mer galla till bekostnad av kolesterol som sjunker.
56
Heparin
Ger antitrombin ökad affinitet för trombin, samtidigt som den binder till hjälpfaktorer.
57
Innohep
Lågmolekylärt heparin
Ger antitrombin ökad affinitet för trombin.
58
Fragmin
Lågmolekylärt heparin.
Ger antitrombin ökad affinitet för trombin.
59
Warfarin
K-vitamin-antagonist.
Inhiberar enzym som tillverkar k-vitaminberoende faktorer. (2,7,9,10).
Förlänger Inr-PK.
60
Tranexamsyra
Lysin-analog.
Inhiberar kompetitivt lysin receptor på plasminogen som då inte kan aktiveras.
61
Omeprazol
Irreversibel hämning av H+/K+ATPas i ventrikeln
62
Famotidin
H2R-antagonist.
Förhindrar histamin att binda in och stimulera parietalceller.
63
Antacider
Novalucol?
Neutraliserar HCl direkt i ventrikeln.
64
Prometazin
Blockerar H1-receptorer i NTS och cerebellum.
bra för åksjuka, yrsel och graviditetsillamående.
65
Hyoscine
Antikolinergisk effekt direkt på kräkcentrat.
Mot åksjuka.
66
Setroner
5-HT3-receptor antagonist.
Bra mot illamående pga kemoterapi eller postoperativt.
67
Metoklopramid
Dopaminantagonist som verkar på kräkcentrat.
Bra mot migrän och cytostatika.
68
Antidiarré
Opioider tex morfin
Muskarina receptor-antagonister
69
Antiförstoppning
Bulk: Långa kedjor polysackatid som främjar peristaltik och avföringens konsistens.
Osmotisk: Magnesiumsulfan som gör att vätska går ut i tarmen.
Natrium docusat: faecal softeners, ytaktiv molekyl som fungerar som detergent.
Laxatives: Ökar elektrolysekretion och därmed vatten samt ger ENS-stimulering och ökar peristaltik.
70
Galantamine
ACh-esterashämmare.
Behandling vid Alzheimers.
71
Levodopa
Prekursor till dopamin som tar sig över BHB och omvandlas till dopamin. Ges ofta ihop med COMT-hämmare vilket förlänger dopamins effekt och gör nedbrytning långsammare.
Behandling vid Parkinsons.
71
Memantin
NMDA-receptor-antagonist.
Motverkar patologiskt höjda glutamatnivåer.
Behandling vid Alzheimer .
72
Selegilin
MAO-B-hämmare.
Utan MAO-b bryts inte dopamin ned.
Behandling vid parkinsons.
73
Pramipexol
Dopaminreceptor-agonist.
74
Migrän
5-HT-agonister/antagonister
Tex ergotamin.
75
Karbamazepin
Blockerar Na+ och/eller öppnar K+.
Inducerar CYP-enzymer.
Behandling vid epilepsi.I
76
Fenytoin
Blockerar Na+ (use dependency) och/eller öppnar K+
Behandling vid epilepsi.
Gammalt läkemedel som ej är sederande.
77
Valproat
1. Modulerar jonkanaler (Blockar Na+ och öppnar K+)
2. Anti absens: Blockerar Ca2+ i thalamus
Behandling vid epilepsi.
78
Lamotrigin
Reducerar glutamat syntes/frisättning och ökar dess upptag.
Blockar AMPA/NMDA-receptorer.
Behandling vid epilepsi.
79
Benzodiazepiner
Modifierar GABA-syntes och reducerar dess nedbrytning. Potenterar dess receptorer.
Behandling vid epilepsi.
80
Isofluran
Inhalationsanestetika. (vanligaste)
81
Tiopental
Intravenös anestetika
Binder GABA-a receptor och gör att en står öppen länge = inhibitorisk.
82
Propofol
Kortverkande intravenös anestetika.
GABA-A-receptor-agonist.
83
Ketamin
Ej komplett intravenös anestetika. Patienten kan svara på enkla frågo men har markant sensoriskt bortfall.
Icke-kompetitiv NMDA-receptor-antagonist.
84
Morfin
Stark opioidrecetor-agonist.
My (supraspinalt vilket kan ge andningsdepression samt eufori) och Kappa
Verkar även på nervplexus i tarmarna och ger obstipation.
85
Oxikodon
Stark opioidreceptor-agonist.
My och Kappa i ryggmärg och hjärna.
ger analgesi och sedering.
86
Ketobemidon
Supp som ger kraftig analgetisk effekt.
Centralt verkande.
87
Fentanyl
Stark, potent opioid-agonist.
Administreras som plåster ofta.
88
Buprenorfin
Brett terapeutiskt index.
Är både partiell agonist och antagonist.
kan hämma abstinens och missbrukade.
89
Kodein
Medelstark/svag prodrug som via CYP-enzymer aktiveras till morfin, mkt metaboliseras dock och har därför lägre potens än morfin.
Används mot mild smärta såsom huvudvärk och HOSTA!.
Ger mindre beroende men ändå obstipation.
90
Tramadol
Svag opioid-agonist, partiell och icke-selektiv.
Hämmar över neuronalt återupptag av noradrenalin och serotonin.
Verkar analgetiskt och hämmar hosta.
91
Nalaxon
Opioidreceptor-antagonist.
Tas vid total eller partiell opioidbetingad CNS-depression ffa andningsdepression.
Används alltså vid överdosering av opioider.
92
Gabapentin
Behandlar neuropatisk smärta.
Skadade sensoriska neuron har uppreglerade Ca2+kanaler i Alfa2-subenheten vilket gör att mer neurotransmittorer utsöndras.
Gabapentin minskar uttrycket av subenheten och minskar då neurotransmittorfrisättningen.
93
Amytriptylin
en TCA, tricyclisktantidepp.
Hämmar upptag av noradrenalin och lindrar därmed neuropatisk smärta.
94
Lokalanestetika Ester-typ
Kokain, prokain eller tetrakain.
Kort halveringstid och mycket biverkningar.
Bryts snabbt ned av esteraser i bloder.
95
Lokalanestetika Amid-typ
Tex lidokain (Xylocain).
Längre halveringstid och bredare terapeutiskt index.
Bryts ned av amidaser först i levern.
96
Lokalanestetika verkningsmekanism
Hydrofoba vägen: LM går in i nervceller och hämmar Na+kanaler reversibelt vilket gör att signaler inte kan nå hjärnan. Diffunderar ut igen när koncentrationen blir lägre i blodet.
Hydrofila vägen: Use dependency. En viss fraktion av läkemedlet som går in i nervcellen blir laddade pga det låga intacellulära pH;t. Den laddade molekylen kan sedan binda in till öppna eller inaktiverade, men EJ stänga/vilande Na+kanaler.
Ger även vasodilatation varpå man därför ger Noradrenalin och vasopressin, dock ej vid end-artärer för att förhindra gangrän.
97
Bensodiazepiner
Diazepam (stesolid), midazolam, Oxazepam (Oxascand).
Är allosterisk agonist till GABA, ger alltså starkare inhiberande effekt = fler hyperpolariserade neuron = dämpad effekt på CNS.
Finns kort, mellan och långtidsverkande.
- kort = sömnproblematik, kramplösande.
- lång = ångest.
98
Flumaenzil
Kompetitiv bensodiazepin-antagonist.
Används vid överdos.
99
Z-läkemedel
Tex zopiklon.
Har högst affinitet för Alfa1- subenheten på GABAa vilket förmedlar sedering.
(GABAa2,3,5 förmedlar anxiolytiska och muskelavslappnande effekter)
100
Propiomazin
CNS-dämpande läkemedel som minskar antalet spontana uppvaknanden på en natt.
Oklar verkningsmekanism.
101
Dopaminhypotesen
Används vid schizofreni.
Positiva symtom härstammar från mesolimbiska banna via D1-receptorer.
Negativa symtom härstammar från mesokortikala banan via D1-receptorer.
102
Glutamat-teorin.
Schizofrena patienter uppvisar en reducerad nivå av V-GLUT1 som sköter återupptag av glutamat.
Detta ger en hypofunktion av NMDA-receptorer.
- mesokortikalabanan påverkas = mindre dopaminfrisättning = negativa symtom
- påverkan på GABA-interneuron = nedsatt kognitiv funktion
- minskad inhibering av excitatoriska input till VTA = förstärker aktiviteter i mesolimbiska banan = positiva symtom
103
Haloperidol
Första generationens antipsykotiska.
Används fortfarande.
Dopamins D2-receptor-antagonist = blockerar mesolimbiska banan = lindrar positiva symtom.
104
Klozapin och Risperidol
Andra generationens antipsykotika.
D2-receptor-antagonist, men är även antagonist för andra receptorer såsom serotonerga receptorer = detta ger neuronal inhibering och minskad transmittorfrisättning. Resultatet blir mindre EPS och lindrar positiva symtom.
105
Apriprazole
Tredje generationens antipsykotika.
Svag partiell agonist till D2, 5-HT2a och 5-HT1a.
- 5-HT1a inhiberar serotoninfrisättning. Om man hämmar denna hämning kommer mer dopamin frisättas vilket ger mindre EPS.
106
Biverkningar antipsykotika
- Motoriska biverkningar (nigrostriatala banan)
- Ökad sekretion av prolaktin (tuberoinfundibulära banan)
- Minskad njutning = försämrad belöningsdel (mesolimbiska)
- förvärrar negativa symtom vid schizofreni pga hämmad D2-receptorer
- andra signalämnen såsom histamin ACh NA osv kan påverkas vilket kan ge ortostatisk hypotension, antikolinerga effekter såsom muntorrhet och förstoppning, sedering och viktökning.
107
Monoamin-hypotesen
Depression: funktionell brist på monoaminerna Noradrenalin och serotonin.
Mani: överskott av ovanstående
108
Kan stress leda till depression?
Neuron i hjärnan från info från resterande kropp via 5-HT och Noradrenalin. Hypothalamus frisätter då CRH -> ACTH -> Stresshormonet kortisol frisätts.
Deprimerade patienter har ofta höga nivåer av kortisol, det finns samband mellan höga CRH-nivåer och depressionssymtom.
Därför tror man att stress kan leda till depression.
109
TCA
Tricycliska antidepp.
Kompetitiv inhibitor på transportörer som återupptar aminer ffa NA och 5-HT.
Kan behandla neuropatisk smärta och OCD.
110
Citalopram
Även sertraline. SSRI. anxiolytika.
Selektiv hämmare av serotoninåterupptaget.
Ger mindre antikolinerga effekter än TCA.
Kan även behandla tidig utlösning, panikångest och tvångssyndrom.
111
Venlafaxin
SNRI, anxiolytika.
Hämmar återupptag av NA och 5-HT.
Kan även behandla social fobi smärtsam diabetes neuropati, inkontinens.
112
Mirtazapin
Monoaminreceptor-antagonist.
Verkar centralt genom att hämma aktivering av dessa ämnen som då ökar dess frisättning (NA och 5-HT).
113
MAO-hämmare
MAO-A = bryter ned serotonin och noradrenalin. Antidepressiv effekt.
MAO-B = dopamin och fenyletyl-amin. Ffa parkinsonbehandling.
114
Amfetamin
Centralstimulantia.
Påverkar frisättning, upptag och nedbrytning av dopamin och noradrenalin.
- kompetitiv inhibitor till NET och DAT som då minskar återupptag (binder ej till SERT så påverkar er sertralin)
- påverkar även VMAT2 = amfetamin pumpas in i vesikeln istället för dopamin/NA som blir kvar i cytosolen och kan transporteras ut i syntetiska klyftan.
- höga doser inhiberar MAO
Centralt: eufori, insomnia etc.
Perifert: tänk sympatikuspåslag.
Ges i låga doser vid ADHD.
115
Kokain
Centralstimulantia.
Starkt psykologiskt beroende.
Inhiberar DAT, NET och SERT = ökad mängd dopamin, NA och serotonin i syntetiska klyftan.
Perifert ger den sympatiska effekter tex takykardi, vasokonstriktion och hypertoni.
Centralt ger den eufori, självsäkerhet, sexuell stimulering, insomnia osv.
116
Ecstasy
Centralstimulantia, även kallat MDMA och molly.
Analog till amfetamin.
Frisätter och hämmar upptag av ffa 5-HT men även dopamin och NA.
Är neurotoxisk och orsakar bortfall av serotonin-nervterminaler genom att MDMA frisätter serotonin och dopamin som tas upp i serotonerga neuron som har MAO-A istället för MAO-B vilket gör att dopaminet inte kan brytas ned lika effektivt. Dopamin ansamlas och oxideras och frisätter fria syreradikaler och ger oxidativ stress.
117
LSD
Hallucinogen.
5-HTa-agonisering.
Ge mental påverkan med förändrad uppfattning av sensoriska intryck. Man kan tex tro att ett ljud är ett visuellt intryck, man är dock medveten om att förändringarna är droginducerade.
Dålig sinnesstämning vid intag av drogen ger en skrämmade hallucinogen effekt.
118
Psilocybin
Hallucinogen.
Derivat från svampar.
Ger samma effekt som LSD men kortare rus.
119
Fenylcyklidin
Hallucinogen.
Blandning mellan LSD och amfetamin = analgesi och aggressivitet.
Icke-kompetitiv antagonist till NMDA-receptorer.
Mycket farligt vid högre doser.
Mindre doser ger eufori, lite högre doser ger hallucinationer.
120
Nikotin
Agonist till nikotinerga ACh-receptorer.
Dessa är ligandaktiverade katjonkanaler som aktiveras och ger ökadtransmittorfrisättning och excitation i belöningssystemet.
Beroende behandlas med nikotinsubstitution tex plåster eller tuggummi.
121
Alkohol
0:e ordningens kinetik, har inte konstant halveringstid.
- stimulerar hämmande effekt av GABA och glycin
- hämmar inflöde av Ca2+
- aktiverar ingående K+ = reducerar neuronal excitabilitet
- inhiberar inotropa glutamatreceptorer
Är neurotoxisk samt hepatotoxisk.
122
Vareniklin
Nikotinagonist som ger viss stimulering men blockerar exogent nikotins verkan.
Används vid rökavvänjning.
- finns även bupropion som är selektiv återupptagshämmare av NA och dopamin.
123
Antabus
Hämmar nedbrytning av acetaldehyd vilket ger kroppsliga obehag som är ofarlig vid intag av alkohol, tex hjärtklappning/illamående/huvudvärk.
124
Akamprosat
NMDA-receptor-blockad som hämmar belöningssystemet.
Används vid alkoholavvänjning.
125
Cannabis
Binder till cannabinoida receptorerna CB1 (centralt) och CB2 (perifert ffa immunorgan). Dessa är GPCR och minskar intracellulära nivåer av adenylyl-cyclas.
Ger ökad sensorisk medvetenhet, avslappning och välbefinnande utan aggression. Analgetisk, antiemetisk etc. Ger takykardi, vasodilatation, bronkdilatation etc.
Kan ge psykos men är annars hyfsat ofarlig gällande beroende Hämmar dock hjärnans utveckling hos tonåringar.
126
Spice
Syntetisk cannabinoid som ger starkt rus.
Agonist till CB1-receptorn.
Lätt att överdosera som kan ge allvarliga bieffekter tex hjärtinfarkt, psykoser, hallucinationer, panik och död.
